— D. Jan. Broniteur? meddelar: der de sisia dagarue har finnesftämnins i warit mycket upphetsad på grund af irmerande rykten. Negeringen förklarar före, att i diplomatiskt afseende ingens förefallit, fom knanat föranleda sadana kten. — Spanmål stilla. is; omsättning 10,000 säckar. den fastare. — D. s Jan. Preuss. Feit för i går -tfar att opponera fig emot de af danska heringen framlagda handlingar, och med: ar åtskilliga korrespondenser från Hol: u och Köpenhamn. Dcy flerfaldiga be: ttelser om Jtalieus hotande ställning bee sa på ett märkwärdigt sätt Frankrikes llning till de italienska förhållandena. Wien d 7 jan. Tredje armeecorpfen 30,000 man har fått order att marschera l Jtalien. — Rykten fraån Paris påsiå, att flags: il egt rum emellan ungerska och ödftervis fa regementen. Ungrarne skola ha ropat: iva Italia! Lisabon d. 7 Jan. Fri införsel af bete, forn och bönor är medgifwen. Kaffe mycket fast Fondmark: Carl XII.s sista björnjagt. (Ur Fältstärus Berättelfer af Topelius.) (Slut fr. föreg. nr.) Swad nytt? fade Han fort och snabbt till a nya gåsten, hwars höga rang ocksåa genast ana wigtiiga årender. Onda nyheter! swarade grefwen med låg st. Behagar ers majestat förunna mig aus nå i envum 2? Onda nyheter! Upprepade konungen, fom få i rättan tid befriad från fin farliga lining, kände fig åter modig och glad ända öfwerdåd. Mej, min bästa grefwe, jag r er, spara då edra nyheter tll ett lågligare lfälle. J dag ha wi ej tid att höra derpa. m(Srå majeståt täcktes förlåta, men saken är wigt och tål intet UPPFOT msoljen mig, mina herrar! fortfor konungen an att låtsa höra inwändningen. 7DHetta da folket behöfwer en wederqwickelse, och — ård, hwar är du? Ryker ej björnsteken 10 n uppe i marfalen ? INRåltiden år färdig, ers majestät. stom, hr grefwe, fade hertigen, ej utan en mutd i fia ton; jag bedyrar att ni ej skall pa den ringaste fara, ty den buse wi nu gå t besegra år parfymerad fom en hofman, fet m en fapucinermunk, aplitlig fom en dalkulla Hb wål stefta fom en arlig soldat. Allons! Kongsers föf och matsalar hade i dag of: erträffat fig tjelfiwa. Borden dignade af ans utningar, öland hwilka ett björnhufwud, fir dt med persilja och lagerblad, intog hes rsplatsen. Franskt och spanskt win glimmar i stora silfwerkannor. Framför hwar gäst d en silfwerbågare, stor nog att pröfwa dens aft, som wille göra besked. Man kunde tro försatt tillbaka i den frossande förmyndares en. Och efter en kort bordsbön grepos fat och mmare an med jägares hunger och jägares rst. Jngen fick wara borta: de fårade jägare linkade in, bland dem också den till halften jelkramade Gösta Bertelsköld. da krigsbragder, befängda jagthistorier, löjliga färleksäfwemtyr kommo vå tal. Gyllenborg, uppmanad att improvisera, steg på ett bord och deklamerade med anspelning på fung Karls första seger. Når fyska fru Dion sin mund åt Mars framräckte, Log Bachus i sitt stägg, och Venus Astrild wäckte: Gack, färe fon . .. i Nu slog det stora wägguret tolf. Piper res ste fig upp, men konungen winkade åt skalden att fortfara! Sact, käre fou, och hed Valfanus snarligt komma, Ty pantzaret är bräckt, och dygden futt en ffråma ... Ånnu ett högt skallande jubel — det sista — beledsagade skaldens skamt. Men derpå reste sig Fung stark med ploötsligt allwar och fade, wänd till Piper: Yr grefwe, jag har lofwat mina wänner en glad dag. Den är tillånda, och jag är beredd att höra er. Ni ser omkring cder mån, fom ingenting förråda. Tala högt och fritt; hwad har ni att fåga mig? (Sders majeftår, fade Piper twekande, dans skarne göra framsteg. Holstein förhärjas. Tons ningen är nåra sitt fall. Friget är voundwifs ligt. Fortfar! fade konungen med en Haftig blid på hertigen, fom rodnade starkt. Gzar Peter famtar 100,000 man emot Ins germanland. Säkra umderrättelser inlöpa, att han förbundit sig med konungarne aj Polen och Danmark, för att frånrycka Swerge def Ofters fjöprovinfer. Kriget år oundwikligt. i RHortfar! fade fonungen, i det han mekaniskt fattade en närastäende bägare med spanskt win. vSadfare och Polackar hafwa inryckt i Liffs land. Flemming har tagit Kobrunner-skansen med storm och beskjuter Riga. Grefwe Dals berg begår suckurs. Kriger är oundwifligt. Wid dessa ord sprutade en rod sträle, liksom af blod, öfwer den hwita bordsduken. Det war der spanska winet i silfwerbågaren, fom fonungen, utan att weta det, hoptryckt uti sin hand. Ett mörkt moln hade lägrat fig öfs wer hans höga punna: eder woro brutna, förs drag gäckade, tro och Heder förfrilda, Men konung Carl varade endast: RNi har vått. Kriget år ommdwifligt! Derpå wände han sig till hertigen, hög, stolt, allwarlig, sasom man aldrig sett honom förr. Malt det ringa, alldagliga, fom annars i lifwet fängslar menniskors håg och smeker deras pads sioner, war nu förfwunnet; för hans ynglingas öga beredde fig de stora utsigterna till en rätte färdig famp, wore det och mot en hel werld. Det är förunderligt, fade han, att mina båda kusiner wilja hafwa krig. Det må då ste. Konung August har brutit sitt ord och handlar mot ed och aftal. Wi hafwa en rätte färdig sak. Gud skall wäl hjelpa oss. Jag will först uppgöra saken med den ene; derefter kan jag språka ett ord med den andre! Från den dagen aflade konung Carl all pryds nad i fin drägt, allt öfwerflöd i fin spis, al förströelse utom sitt konungakall. Från den dagen blef kriget hans wäldiga jagt och kulornas hwinande hans musit. Från den dagen drack han hwarken öl eller win, blott watten. Från den dagen kysste han aldrig mera twå qwinnoläppar. Från den dagen blef han en hjelte, för Hwil: ken wanliga menniskors måttstock icke war gjord; stor i medgången, större i motgången, ensam i dygder, ensam i fel, beundrad af mången, förs stådd af få och uppnådd af ingen. Hwarjehanda. — Hushålisiustitut för unga damer. Det går en klagan genom Swea land, alt def döttrars, de mera framstående till belysande af ämnet. Emellertid lärer det wål wara de antydda farhägorna som förmåt en af wårt lands filamroper att föreflå inräts tande af påkallade hushålls eller matmorginftitus ter för Unga damer, der de, liksom ungherrars ne wid landtbruksinstituterna bilda fig för den yttre ekonomien, fingo inhemta allt hwad fom en utmärft husmoder behöfde känna för att wäl funna sköta om sitt hus och sprida trefnad inom familjen. Wi hafwa tagit fännedom om grunds dragen af mannens organisationsförslag och ffos la i korthet redogöra derför. Utom ett instiutt i hwarje lån för hushållni gen, skulle ett sådant inrättad i hwarje af städerna Stockholm, Götedorg, Norrköping och Carlskrona, emedan hwad en större duglighet i omförs mälde afscennde beträffar lika mycket lärer bes höfwas i städerna fom på landet. Ett institut af förra slaget skulle anläggas på en förre landtegendom i en bördig traft och försedd med förträffliga trädgårdar, hwilka ger na funde undwara grottor och bersåer. Wore läget sådant att Augusti-mänskenet ej alllför ros mantiskt bröt fig mor nejden, få mycket bättre. At för nåra granskaper skulle undwikas helst sådane der håradshöfdingar och landtmåtare med fina bitråden slagit fig ned. Candibrufsinftituter erercisfqadroner och möten fingo ej ligga närmare An 3 och stad ej Närmare än 4. mil. Utmärkt skickliga lårarinnor i de wigtigaste husballsbestyren skulle rundligt af staten aflös nas, Landet skulle med mångfaldig procent taga sin skada igen. En lärare i medicin, ej under 70 år, skulle grundligt underwisa vm barnfjufdomar och deras behandling, och dere jemte skulle en furs genomgås om gitt, rheus matism och podrager. J sammanhang härmed skulle mera abstrafta förelåsningar hällas om sättet att på lampligaste wis behandla snåla knarriga mån, litwisst borde färdigheten håruts innan ej sträcka fig in i de högre regionerna af detta slags wetande, der qwinnan lår fig dras ga mannen wid näsan och meddela få fallade sparlafansleror. Aldren för inträde wid institutet skulle wara wid 16 år och fursen råda 3:ne är. Dispeus i sednare fallet skulle endast få ega rum wid sådana owanliga tillfällen, då en förut egans de tillbedjare på ett allvarligt fått Hotar att skjuta sig för pannan, om han ej tvärt får gifta fig. Om ungmön skulle vitra slikt hot, bes höfdes derpå ej fästas afseende. Romaner borde wid äfwentyr af relegation ej få låsas under wistelsen wid institutet, och wore också mindre behöfligt, enar förutsättas tan, att flickan wid silt inträde ganska ofta wål fan hafwa medhunnit att grundligt genomgå de ide Arbetena af AÅlexander Dumas, Eugene Cue, fru Carlen och Niddercs stad. Mamsell Björklund kunde wara wiss om ens gagement, och hennes lärostol skulle inom fas kulteterne intaga ett utmärkt rum. Till föres ståndarinna skulle utses en i lifwets skola lutt rad matrona, fom warit gift minst 2:ne gåne ger, om 3:ne så mycket bättre: hennes insigter i hushållsläran skulle då wara otwifwelaftiga. Musik skulle läras wid institutet; men den uns ga dam fom totalt saknade anlag skulle alle warligt tillhällas att fig aldrig dermed befatta, och icke plåga fin familj med något klink. Mun: harmonika wore för henne det enda instrument fom borde behandlas. J skymningen skulle de unga damerna som rekeeation få taga sig en dans — andra. Ekiperingen borde wara få enkel oc slärdfri fom det lip hwartill underwisningen saftade; i följd hwaraf krinolinerna mäste ur garderaben I 1 N I 9 mMCD DIVArs