git of redan under förra året att öfa de He nast aflönade embetsmännens löner. Solda: ternes kost är förbänrad och undersofficerarnes löner öfade. 1859 ärs budget höjer aflönins gen för vikarierande prester, för professorer, lärare och fredsdomare. Bland understöds å:gärder will jag nämna utbredandet af sällskap för ömsesidig hjrlp; pä landsbygden ökandet ar provincial läkarnes antal; i städerna grundandrt af sparbanker. En million har uwelats till understöd åt de folkklasser, fom härdast drabbats af de tills fälliga arbetå-inftållelferna. ij 1859 ärs budget, fom skall blifwa eder föres lagd, slutar med ett öfwerskott; amortiåfementss werksamheten skall funna återställas, den stora boken tillslutas och en minskning af den fwåfs wande skulden betryggas. Handeln har på fenaste tiden lidit oh ers farit en stockning; men fastheten i hang hålls ning midt under en, få att säga, werldskris är i allas ögon en åra för Frankrike och rätts färdigar de af regeringen tillrådda ftatshuss bållnings-grundfatfer, i fråga om handel, fi nanser och kredit. ö Tillwärten i de direkta och indirekta infoms sterna under det tilländagångna året har was rit 3) millioner. Bland olika lagförslag af allmännare ins tresse, som skola föreläggas eder, will jag nämna: en lag om tillftåndå-bref, hwilken bes reder låttnad åt de små betalningsskyldige; en ny militår-tagbof för flottan ; ett förslag om anwändandet af de 20 millioner, fom ännu återstå af det upptagna länet för fullbordande af arbeten, ämnade att skydda städerna mot öfwerswämningar. Algerien, förbundet med Frankrike genom den elektriska tråden, har fett wåra trupper hölja fig med ny åra genom Kabyliens underfuf: wande. Drnna erpedition, skickligt ledd och kraftigt utförd, har gjort wårt herrawälde fullständigt. Armen, fom ide mera har nägra fiender att bekämpa, skall få brottas med nya binder aenom att öppna jernwägar, få Nnöds han förtjenar, i Europa, få kommer det deraf, att wi följt den goda grundsatsen att, ware fig såsom nation eller såsom europeisk stormagt, ide inblanda oss i andra frågor än dem, fom omer delbart mtressera oss; också har jag aktat mig att blanda mig uti frågan om hertigdömena, hwilken nu upprör Tyskland, ty denna fråga, rent tysk, skall förblifwa sådan, få länge Dans marks integritet ide hotas. Om jag deremot sysselsatt mig med MNeufs dHatel:frågan, få år det derföre att konungen i Preussen påkallade mina goda tjenster, och jag har warit lycklig nog att wid detta tillfälle funna medwerka till den definitiwa uppgörels fen af en wistefråga, fom hade kunnat blifwa wådlig för Europas lugn. J fråga om furstendömena har man förwås nat fig öfwer wår meningsskiljaftighet med fle ra af wåra bundsförwandter. Det har foms mit fig deraf, att Frankrife, i fin oegennyttiga politif, städse har, få långt fördragen det med: gifwit, skyddat de befotkningars önskningar, fom på oss riktat sina blickar. Jcke desto mindre skola de konferenser, som komma att öppnas i Paris, finna of lifwade af en försonlighet, egnad att mildra de fwås righeter, fom äro oskiljaktiga från meningsftriz digheter. Sådan, mine herrar, är i korthet wår ftållning. Jag skulle derföre kunna sluta mitt tal hår; mer jag anser nyttigt att, wid begynnel: fen af en ny tlagftiftningg-feåfion, med eder granska, hwad wi äro och hwad wi wilja. Det är endast noga bestämda och klart fattade saker, som skapa djupa öfwertygelser; det är endast högt swajande fanor, som ingifwa en uppriftig tillgifwenhet. Hwad år kejsardömet? Ar det en retrograd styrelse, en upplysningens fiende, hwars diktan och traftan går wu på att qwäfwa de bhögfins nade sträfwandena, att förhindra det fredliga utstrålandet öfwer werlden af allt hwad 89 års grundsalser ega bildande och förädlande? Nej! A F65 blomstrande, i Europa aktadt land se, å ena sidan personer smäda en regering, hwilken de hafwa att tacka för den trygghet de njuta, mes dan andre begagna den fria utöfningen af fina politiska rättigheter endast till att undergräfwa statsskicket? Med fröjd, och utan att stöta mig på deras föregående handlingar, råder jag handen åt alla dem, fom erkänna nationals wiljan. Hwad orostiftare och fomplott-fmis dare angår, få må de befinna, att deras tid år förbi! ö Jag fan ide sluta, utan att såga några ord om det brottsliga förföf, fom nyss egt rum. Jag tackar himlen för det synbara beskydd, hwarmed wi warit hägnade, kejsarinnan och jag, och jag beklagar, att man offrar få mån: ga för att komma ät en endas lif. Dock, dessa komplotter hafwa mer ån en nyttig lärdom med sig. Den första är, att de partier, som wådja till lönmordet, bewisa, just genom dessa förs twiflade medel, sin swaghet och sin wanmagt; den andra, att aldrig har ett lönmord, äfwen då det lyckats, tjenat deras sak, fom fatt waps net i lönmördarens hand. Hwarken det parti, fom mördade Cefar, eller det, fom mördade Henrik den 4:de, skördade någon winst af more den. Gud tillåter understundom den rättfårs diges död, men Han tillåter aldrig, att brots tets sak segrar. Också kunna dessa försök hwarken störa min trygghet i det närwarande eller min tro på framtiden. Om jag lefwer, så lefwer fejfarpömet med mig; om jag dufar under, så skall kejsardömet blifwa än mera befäst just genom min död, ty folkets och armens förbittring skall blifwa ett nytt stöd för min sons thron. Må wi derföre med förtröstan se framtiden an; hängifwom oss, utan oroande tankar, åt wåra dagliga arbeten för landets wälgång och storhet. Gud skydde Frankrife! ÅÅ I