Article Image
vegagstamne ST ån hittills warit fallet. A——— Utrikes. Telegrafunderrättelser. Paris d. 28 Jan. J Moniteur bes ter det: Trupparne i det inre af Frankrike ffola indelas i fem stora kommenderingar, fom ffola hafwa stationer i Paris, Nancy, Lyon, Tonlouse och Tours, och ffola mars skalkar stå i svetsen för dem. J händelse af oroligheter skola marskalkarne foncentre: ra travparne efter eget godtfinnande. Det är nödwändigt att skapa befäl, fom äro marskalkarne wärdige, för att äfwen under freden gifwa dem inflytande på trupparue. — IMoniteur wederlägger de utländska blad, hwari det påstås, att regeringen för. följer protestanterne. Regeringen begär blott, att gudsdyrkan skall underkastas lagen. Res geringen har beslutat, att blott föra en öfs wertillsyn, men den skall tillika undertrycka sekternas angrepp och häftiga npphetånins gar emot hwarandra. Det är nödwändigt att skydda samfundet i i fin helhet mot oms bwälfningar och den revolutionära ogudat: tighetens anda, fom insmyger i debatterna angående trosfrågor. — Senatsbeslutet, att kandidaterne till lagstiftande församliugen skola aflägga ed på författningen, är ans taget. gondon d. 28 Jan. Engelska banken bar nedssatt diskonten från 5 till 4 proc. Hamburg d. 29 Jan. Änpfartyget Petropolis ankom i går till Lisabon och sortsätter i dag resan till Southampton. Laddningen bestär af 3460 säckar kaffe, 100 mangols tobak och 3600 sovereigus till Ham burg. Widare 68,000 sovereigns, 3000 dia: manter och 2000 säckar kaffe, bestämdt till Sonthampton. — Diskonto för första wexlar 2 proc. Spaumålsmarknuaden utan förrättning. Kaf: fe 4 ff. banko till konsumtion. Skary frost. — Heine och Norddeutsche Bank hafwa afslutat det sswenska länet. Rio d. 31 Dec. Afskeppningar af kaffe till Hamburg och kanalen sedan IR edwoyYyd afgång 39,000 fäckar; förråd 420,000 säckar. Pris 4200. gondon d. 29 Jau. Consols 954. Hive: te uominelt; wärsäd flan; forn och hafre något billigare. Amssterdam. omsättning. Bombay d. 9 Jan. Campbell ernar d. 12 d:s rycka fram mot Furrakabad, och general Ehamberlain mot Rofilfand, Seaton har d. 27 Dec. besatt Mynpore. Jus dor är afwäpnad. -iA — (K. L.) Råg och hwete utan Angående förmälningshögtidligheterna i Lonz von d. 25 Jan. förmäles, att illuminationen war ytterst lysande, och att hund a tusentals menniskor ända till långt öfwer midnatt böljas de genom gatorna. Oaktadt den stora trängs seln störde ingenting den allmänna glädjen. Fredrik Wilhelm war civilt flådd. Enthufiads men wid emottagandet war obeskriflig. ESjus hundrade af Eatonskolans elever woro nånvas rande wid ankomsten. De spände hästarne från och drogo wagnen under allmänna wiwatrop till slottet. Till den derwarande hofkonserten woro 800 personer inbjudne, och 200 fonftnås ret deltogo i utförandet. Prinsen af Preussen bar preussisk husaruniform och prinsessan af Preussen en guldbroderad klädning, garnerad med kulörta blommor, diamanter och fmarags Der. Den i Paris genom attentatet d. 14 Jan. framkallade sinnesstämning år få upprörd, att det ännu dröjer någon tid, innan man kommer till besinning. Derijfrån förskrifwa fig fannos lift de cirkulerande rykten, fom uppstå i stor mängd och gå så olika riktningar, att det wos re ett onyttigt arbete att föfa famla dem till ett helt. Det skall i öfrigt hafwa blifvit tidningarne förbjudet att sysselsätta fig med det fom angår undersökningarne i anledning af processen, emedan dessa funna lida derunder. TJimes beklagar, att fransmännens kejsare trott fig böra begagna det tillfälle fom attentas tet erbjöd, att hårdare åldraga banden. Ifyns nerhet förklarar detta blad fig emot indragnins gen af Rewue de Paris och Spectateur, då ide den aflägsuaste förbindelse eger rum emellan en fri press och det afskywärda mards försöket. J det Timed erkänner kejsardömets förtjenster, undanbeder den sig å andra sidan hwarje jemförelse emcklan Frankrikes nutid och Englands forntid, ty aldrig har det nuwarans De politiska systemet i Frankrike haft något för redöme i engelska annalerna. vMoniteur meddelar, att nästan hela natios nalgardet i Paris undertecknat en lydönffningsds adress till fejsaren i anledning af det miflydas de attentatet. Adressen räknar nemligen 31,632 underskrifter, och nationalgardet bestär af inals les 34,680 man. Fribytargeneralen Walker synes wilja före: taga en ny erpedition mot Nicaragua; från Washington har han begifwit sig till Mobile och New-Orleans, der talrika skaror wänta honom. På Pariserkongressen, om hwars fammans trädande man ännu har motsågande underråts telser, lära samtlige medlemmar af fommisjivos nen i Donaufurstendömena skola infinna fig för att biträda de resp. magternes befullmågs tigade med fina råd på officiöst fått. Om den ratificerade fonwentionen angående Donauffeppås farten skall föreläggas, år ännu owisst. Den österrikiska uppfattningen, fom år emot def fö reläggande, stödjer fig derpå, att nvå af de magter, fom deltagit i def afslutande, nemlis gen Baiern och Wärtemberg, ide äro ledamös ter af Pariserkongressen, och att den derföre bör ratificeras utan dennas medwerkan, liksom der förut blifwit undertecknadt konwentioner angår ende skeppsfarten på tyska floder i öfwerend: stämmelse med Wienertraftaterna, fom blefwo ratificerade af wederbörande magter, innan de kommo för förbundsdagen. Från Rom förmäles, att polisen derstädes Köpenhamu d. JV San. K. theaterns res pertoir år för nåsta wecka bestämd sålunda: måndag Barberen i Sevilla; tisdag Den bogstavelige Udtydning och Et BHFolfefagn; onsdag Wmors Geniftreger och Pernilles forte Frofenftand; torsdag ESparefasfen och Yutriguerne; fredag Norma; lördag Ehas fefpeare; söndag Shafefpeare. Kejsar Napoleons throntal. Det mer ån wanligt intressanta tal, hwarmed kejsar Napoleon den 18 dennes på e. m. uti Tuilerierna öppnade 1958 års lagstiftande kammares session, lyder fullständigt sålunda: Mine herrar senatorer! Mine herrar des puterade! Hwarje år wid kammarens sammanträde redogör jag inför eder för hwad, som under eder frånwaro tilldragit sig, och tager eder medwerfan i anspråk för ytterligare behöfliga åtgärder. Sedan förra året har regeringen regelbums det forisatt fin framåtskridande bana och ders wid undwikit all fåfänglig skrytsamhet. Det har understundom päståtts, att man, för att regera i Frankrike, måste fortfarande erbjuda folkanden någon stor teatralisk företeelse till näring. Jag tror twärtom, att det är tilfyls left att städse handla redligt, för att förtjena landets förtroende. Regeringens werksamhet har derföre helt och hållet inskränkt fig till att inom de särskilda förwaltningsgrenarne göra det, fom under de förhandenwarande omftåns digheterna syntes wara det nyttigaste. J åkerbrukets intresse har utförsel och bråns winsbrånning af spanmål ånvo medgifwits, och banfens understöd har förstärkt grundsfres diten. Med hedars uppodling är början gjord. J fråga om allmänna arbeten åro dessa de wigtigaste resultaten: 1,330 kilometer jernwägar äro under året 1857 öppnade för allmänna rörelsen; ; foncede sioner gifna på ytterligare 2,600 kilemeter; nya landswägar skapade; bassinen mid Ste Nazaire och kanalen från Caen till hafwet öppnade för sjöfarten; grundliga undersökningar afslutade i afsigt att förebygga öfwer: swämningarnas landsplåga; wära hamnar förbättrade, bland andra de i Havre, Mars seille, Toulon och Bayonne; i i norra och östra Franfrike nya folsrifedomar bearbetade; i Paris äro Louvren och asylen i Vincennes ins wigda; slutligen i hufwudstaden, liksom i Lyon, stadsdelar för första gången sedan Åre hundraden öppnade för luften och ljuset, samt i heta Franfrife kyrkliga byggnader ny-upps förda ellet uppresta ur fitt lägerwall. Den af staten gifna underwisningen ut wecklar fig wid sidan af den fria, fannvetss grant skyddade underwisningen. Ar 1857 har antalet af lyceernes elever wurit med 1,500. Underwisningen, ånyo worden mera religiös och mera moralisk, lyfter sig med en riktning sill de sunda humanitets-ftudierna och de nyt tiga wetenskaperna. Colläge de France bar blifwit reorganiseradt; elementar Underwignins gen utbreder sig på ett glädjande sätt. Regeringens wilja år, att ieligionsfrihetens grundsats ärligt tillämpas, utan att glömma, att fatolska religionen år det stora flertalets ar fransmån religion. Ocksä har denna religion aldrig warit mera wördad eller mera fri. Landskaps-koncilierna samlas utan hinder, och biskoparne åmjuta i fullt mått utöfningen ar fitt heliga embete. De lutherska och reformerta kyrkorna, äfwensom judarne, hafwa fin billiga andel af statens understöd och äro af honom lika ffyds dade. Pr

1 februari 1858, sida 2

Thumbnail