hinder genom att öppna jernwägar, få nöds wändiga för utwecklingen af wår kolonis blomstring. J Frankrike skall armen ega, uti lägret wid Chalons, en högskola, som skall qwarhålla den militäriska anden och skickligheten på den höjd, dit de uppswingat sig. Kejsaren bade testamenterat fina gamla was penbröder fin enskilda och fin ertraordinära dos mån. Staten indrog dem under reftaurationen. För att i någon mån gifwa werkställighet åt detta fromma testamente, hafwen J voterat, å ena sidan ett belopp af 8 millioner, och å den andra nära 3 millioner i årligt understöd åt gamle krigare. Jcke desto mindre har jag öns skat, att en medalj skulle återkalla i allas des ras minne, fom tjenat i wåra armcer, deras fordne anförares sista tanke. Nära 300,000 män, i Frankrike och i utlandet, hafwa gjor: anspråf på denna medalj, ett minne af den fejs serliga epopen, och hafwa, wid def mottagans de, kunnat med stolihet säga: Afwen jag war en del of den stora armän, — ord, dem fej: saren wid Austerlitz bade skäl att framhålla för dem såsom ett adelabref i framtiden. Wår marin, hwars arsenaler äro sysselsatta med omskapningar, så nödwändiga för flottan, uppbär i alla haf wär flaggas heder. J Kina kämpar wår flotta sida mid sida med Engs lands, för att utwerka afhjelpande af gemens samma klagomål oc för att hämnas wåra grymt mördade missionärers blod. Frankrikes förhållanden till utländska mags ter hafwa aldrig warit bättre. Wäre gamle bundoförwandter, trodgne af en gemensam sak alstrade tänkesätt, bewisa oss samma förtroende, och de nye hafwa, genom sin goda hållning och sin trogna medwerkan i alla stora frågor, näs fan kommit of att beklaga, att wi nägonsin bes käpat dem. Jag har, i Osborne liksom i Stultgart, warit i tillfälle att förwissa mig om, att min önskan att bewara trofastheten i gamla förbund och att knyta nya, delades i lifa hög grad af twenne stora rikens chefer. Om Frankrikes politik uppskattas få, fom 4 Nej! kejsardömet har inskrifwit dessa grund satjer i inledningåsorden till fin konstitution: det antager willigt att, fom fan förädla hjers tat och elda hugen till hwad godt år; men oc: få, fiende till hwarje abstraft teori, will det en stark regering, mägtig att kufwa de hinder, fom hämma hennes gång, ty — förgätom det icke — all ny regerings gång är länge en kamp. Dessutom står en sanning skrifwen på hwars je blad af Frankrikes och Englands historia, den nemligen, att en frihet utan band år omöjs lig, få länge det i ett land finnes en fraktion, fom enwisas att misskänna de första grunds wilkoren för all regering. Ty då blir friheten, i stället för att upplysa öfwerwaka, förädla, endast ett omstörtningens wapen i partiernas hand. Och, när jag ide af nationen emottagit mag: ten i afsigt att förwärfwa denna flyktiga folfs gunst, en bedräglig lön för eftergifter, aftwung: na swagheten, uten för att en dag förtjena ef terwerldens bifall genom att i Frankrike lägga grunden till något warafrigt, få fruktar jag ide att i dag förklara eder det: faran, ehwad man oc må fåga, ligger ide i magtens öhvers drifna prerogatm, utan fastmera i saknaden af repressiwa lagar. Så hafwa ock de senaste walen, oaftadt deras tillfredsställande resultat, på wissa orter erbjudit ett nedslående skädespel; de fiendtliga partierna hafwa begagnat dem till att uppröra landet, och man säg någre män, som högt bekände fig wara fiender till det nas tionella siatsskicket, bedraga walmännen med falska löften och, efter att först hafwa tiggt om deras röster, sedan kasta bort dem med förakt. J skolen ide tillåta, att en slik skandal upps repas, och I skolen förbinda hwarje walbar att aflägga ed på konstitutionen, innan han uppträder såsom kandidat. Då sinnenas lugs nande bör wara det stadiga målet för alla wåra ansträngningar, skolen J wara mig bes hjelplige att finna medel till att tysta hejdlösa och orostiftande oppositioner. Ty är det icke pinsamt att uti ett lugnt, T Guftaf Sheldon, f. d. major wid Kongl. Maj:ts flottas fon: struktionskorps, riddare af Kongl. Wafa-orden, död i Carlskrona den 30 December 1857, i sitt 74:de år, war en ättling, af den namnkunnige Francis Sheldon, om hwilken nedan: före talad. Han föddes den 27 September 1784 och undfick dopet den 29 i samma månad, dertill framburen af Konung Gustaf den 3:dje under hang korta wistande i Carlskrona. Konungen, som hade skadat sig i ena armen, wille dock ide afsäga fig fadderskapet, utan höll barnet under hela döpelseakten. Anleds ningen dertill war att Konungens föräldrar, sedermera Konung Adolf Fredrik och hand ges mål Lowisa Ulrika, hwilka bewistade Fredriks eller Stadskyrkans inwigning den 1 Augusti 1744, wid samma tillfälle stodo faddrar åt Gustaf Sheldons far, Adolf Ulrik S. (om hwilfen nedanföre nämnes). Gustaf S. börs jade sin bana i statens tjenst år 1806 såsom konstruktör (officer) och fortsatte den alltsedan med en hedrande werksamhet, derunder han dels tjenstgjorde såsom chef för Sonftruftionds departementet i Carlskrona, och dels umäåmns des till fefundecbef för KonftruktionåFforpfen samt ledamot i Förvaltningen af Sjöärendena, från hwilka senare befattningar han wid en framskriden ålder önskade den befrielse, fom han fielf förskaffade fig genom afskedstagande ur statens tjenst år 1841. Lycklig inom fin aftas de familj, lefde han sedan i privarlifwets lugn, men träffades år 1852 af ett hårdt flag, då hans fon, Frang Sheldon, äfwenledes en af: tad och kunnig fonftruftiongå-officer, drunknade under fin tjensteutöfning i Stockholm. Den ätt, major Sheldon tillhörde, år lifa aktad, fom den för Swerige warit werksam och nyttig. Gilbert Sheldon, erkebiskop i England, den förnämste i rifet näst Konungen och Kongi. familjen, Joseph S. lordmajor i London, och Francis S. woro bröder. Denne Francis