(Jnsändt.) Sresundsposten har i N:o 109 en ariikel, hwari det påstås, att utwandringarne från Swerige till andra länder hafwa ganska ofta fin grund i religiöst förtryck och intolerans. Detta har gifwit oss anledning att betänka, hwad historien witmar om det religiösa förs trycket i Swerige. Wi wilja ej gå längre tills baka än till den så kallade rationalismens period. Wi weta, att den, då den från sitt egentliga hemland, Tyskland, efter att der hafs wa utspelt fin role, spridde fina swallwägor bit, ganska öppet förkunnades af många, båden prester och lekmän, utan att wi känna någon, fom derföre blef twungen att utvandra. När den i sednaste tider åndo dök upp, år Orefundås postens nuwarande redaktör ett lefwande bewis på, att man fan gå ganska långt i religiösa dårskaper, innan wederbörande roa fig med att mförtryda. Wi wilja blott widare erinra om den beryktade bearbetningen af Strauss, fom ide ansågs funna indragas, samt om några helt nyligen utkomna Christendomsfiendtliga bref, om hwilka wederbörande ide ens tydas hafwa tagit den ringaste notis. Hwad wi