gan, hwad är religionsfrihet? — Om den anonyme författaren hade welat wisa sin öfs werlägsenhet wid detta tillfälle och fin förmåga att docera, få hade han stället för att tam manskrifwa en artikel, fom från början till slut innehåller ett onödigt fjeskeri eller advokatur för Biskopen, hwaråt ingen skrattar mer än Bispen sjelf, om Jns. känner honom rått, gif wit allmänheten ett redigt och fullständigt bes grepp om nu ifrågawarande religionsfrihet, huruwida ordet ffall tagas i en widsträktare dler inskränktare mening. Men troligtwis är det så ståldt med den anonyme författaren, som med mängden, att ett bestämdt begrepp safnas, till bewis derpå, hur angeläget det är att föras från mörkret iill ljuset, för att ide messa amen till en sak, fom man ide känner. Det år just på sådant fått, fom en seger win: tes i mörkret — begriper ej den anonyme förs fattaren detta? Just den omståndigheten, att, såsom det hes ter i den insända artiklen, det wisserligen icke war pluralitetens mening, att hwilken Religionsbekännare som helst skulle fritt och strafflöst få predika fina andlösa willo: meningar m. m., just detta är ett Ytterligare bewis för riktigheten af päståendet derom, att begreppet religionsfrihet bordt i första rum met bestämmas, för att sålunda förekomma alla twetydigheter och alla misstag om pluras litetens mening. Hade detta påstående blifwit bejakadt, så hade ock många otydliga begrepp härom blifwit på förhand rättade, och man hade då lättare kommit till mälet. Nu woro många stadda, såsom det heter in statu dubio, och det beter då widare, nil est agendum; man måste då heldre hålla fig Helt neutral, man måste heldre tiga, man måste till och med heldre helt stilla aflägsna fig, än deltaga i bravorop för en sak, som man icke så noga fänner, hwad det skall betyda. Utan twifwel är Detta lifa försigtigt handladt, fom att ej wilja beswara frågan: hwad är religions: frihet? ö Några ord till slut. Utan twifwel har den anonyme författaren en wiss själafrändskap med Kolaren i noten. Ty mera ologiska combinar tioner och befatta conclusioner har Inf. furps past fett ännu i tryck. Gif aft på följande: t:mo anses det wara sårande för presterskapet. att få weta hwad religionsfrihet will säga, då likwäl meningars na härom äro delade. Alltså, om du på en orätt wäg är, få är det wanärande för dig att föras på den rätta. All upplysning blir får lunda en förargelseflippa, — men hwilken förs ståndig menniska förargar fig wäl deröfwer, att ban erhåller en upplysning? Man måste i sanning hafwa ett andligt högmod, för att tillbakawisa upplysningen, och man fan lätt ligen höra på den wärde artikelförfattaren, att han är en af de fköttsligen wise, fom ice will weta af något annat ljus än sitt eget blinda förnufts. I detta fall bar författaren en Kos larestro — hwad tror wäl artikelförfattaren? jag tror, fåger han, dersamma fom menniskor i allmänhet. — Hwad tro menniskor i allmänhet? — de tro ingenting eller ock hwad de behaga. — Ungefär få der kommer den wårde förfats taren att beswara frågan: hwad är religions frihet? och monne ej författaren sålunda före råder mycken sympathi med den omnämnde sedan hans högwördighet sagt, hwad med res ligionsfrihet förstås, derefter yttra fig om def antagande eller förkastande, allt efter egen öfwertygelse. — Kolaren hade ingen annan tro eller öfwertygelse, än den byemännen hade, och den wärde författaren ingen annan än den wederbörande hafwa — det går på ett ut. — J N:o 63 af Helsingborgsposten — heter det med bestämda ord, att i Köpenhamn kunde religionsfrihetsfrägan icke med några jarop ur högen afgöras. — Hwarföre förwränga och misstyda dessa orden så, som meningen wore, att den saken kunde afgöras i strid med grundlagen? — hwem wet ej, att, Gudi ware lof, grundlagen förhindrar ett sådant egenmålfs tigt afgörande? dock yttrade Hr Hammar, att religionsfrihet måste wi ha, amingen på reformationens eller revolutionens wäåg — det låter ju raskt och winnar om mod i brickan? Hwilka äro nu de osannfärdiga nppgif: terna och de oriktiga framställningar, fom den anonyme: förf. omtalar? Troligtwis bes swaras den frågan såsom af en Kolare, eler ungefär så, att hwad byemännen anse för osannfärdigt och oriktigt, det anser artifels författaren sammaledes. Jns. har icke kunnat utleta något annat swar — ty afgörandet å mötet i Helsan blir icke detsamma som en osanufärdig och oriktig uppgift, alldenstund meningen war att der afgöra trvad prefterffas pet tänfte om saken. Något annat afgörande fom naturligtwis ite i fråga, om också en ens faldig Kolare i landsorten kunnat förutsätta sådant. — Hwem är den listige fienden? den enfaldige Kolaren swarar naturligen, det är satan sjelf, ty så hafwa byemännen sagt för mig; men den wärde artikelförfattaren låter wäl ide fine byemån inbilla fig, att ordet har här samma betydelse, eller att det unvills forligen skulle betyda här detsamma fom Bispen? — RNågonting mera bakwändt har man wäl aldrig hört — och den anonyme författaren bör owillforligen göra den wördige fadren ofs fentlig afbön för det han kunnat ens sätta fås dant i fråga : Mig må den anonyme författas ren smäda bäst han behagar, men låt den wördige fadren wara i i fred och förblanda ej hans personlighet med den listige fiendens. War för öfrigt derom öfwertygad, att Jns. icke blifwit, att bruka den oförgyplige förfat tarens owanliga talesätt, ondgjord (det är wäl ej meningen, gjord af den Onde sjels?), det må den anonyme författaren wara, om han behagar, men är meningen, att känna fig förargad eller wred öfwer de frikyrktiges seger, få wågar Jns. försäkra, att en sådan seger kan ej hos Jns. wäcka någon annan fänsla — än deltagandets d. å. medlidandets. — Som striden är, så är ock segren. — Som friden år, få lyser här, stod på en transpar rent att läsa wid en wiss hoffest, då man sa:t en ljusdank i fenstret. — Noli cantare ante triumphum. — Sjung, du Kolare! inga gläds jefänger på förhand. Stifts: Nybeter. Twenne ertra Nådår har Kongl. Maj:t under den 23 sistl. Juni behagat i Näder jörnana och tillägga aflits ne Klockaren J. Jsbergs efterlemnande enka Mariana Icz hanna Moden wid den af manuen i lifstiden innehafda Kleckarxebeställning wid Sallerups församling. — Tros, Huldlhets: och Embets-Ed aflades den 6 dennes af Kyrfoherden Magister J. G. Eckerbom säsom Contracts: den förres underwisningsskyldighet. — Misfiverad den 3 dennes S. M. Adjuncten L. Löfgren att biträda Kyrckos herden i Solberga J Julins. (Stifstidn.) —— SHSandels:underrättelter. Stockholms Kurs d. 18 Aug. London 11 rdr 36 ff. — Hamburg 127, sk. — Paris 22 ff. 4 r. Göthevborgs Kurs noterades den 19 Aug. för 90 d d. werlar: Hamburg 128 ff. Lenden 11: 39. Paris 22 ff. 6 r. Köpenhamns Kurs d. 18 Aug, Swenska sedlar 476 a 473, sk. pr 1 rdr rag. Wigde. Akademie Adjunkten Magister G. Broome och Mamsell Bertha Browning å Remmarlöf den 30 Juli 1857. Dödsfall. Smedmästaren H. P. Billberg afled stilla i Helsingborg den 19 Augusti 1857, kl. 7 e. m., uti en ålder af 54 år, 1 månad och 2 dagar. Sörjd af maka och twenne barn. i BoktryderiBofhållaren Joh. Lundström död i Christianstad d. 18 Aug., i en ålder af 57 år, 9 månader, 4 dagar. F. d. Sergeanten wid Kongl. Skånska Huss sar regementet Anders Wilhelm Grönwall af led stilla i Christianstad Måndagen den 17 Aug. 1857, kl. å till 1 f. m., i en ålder af 41 år, 1 månad och 13 dagar. Theater. Söndagen den 23 Aug. för andra gången: Gömdt är icke Glömdt, Komedi i 2 akter; derefter: Åkta Mannens Representant, Kor medi i 2 alter med fång. Musiken arrangerad af C. Becker. Med anledning af kolerans utbrytande i Christianstad blir mitt wistande här till föndas gen d. 30 Aug., då sista Representationen gifwes. A. G. Wallin. Kungörelse. Stadens innewänare af borgare och hus: egare warda härmed kallade till allmänt sammanträde ins för Magistraten å Rådhuset Måndagen den 24 i denna månad fl. 12 vå dagen, för att wälja revisorer till granff ning af stadens räfenskaper för sistlidet år 1856. Helfing: borgs Råthus d. 8 Aug. 1857. Borgmästare och Råd. Till salu: J dessa dagar äro hemkomne Droskor med Sufflett oh öppna Promenads Wagnar, i nyaste facon och af solid beffaffens bet till billige priser, hos gästgifwaren Fr. Liedberg i Engelholm. Hos Sylwander finnes mogna goda sommar potatis till salu. i Ol MAttifa samt prima Fransk Ätticke sprit hos J. D. Schenck. lUndertecknade, fom under firma P. Persson Å Comp. ingått Bolag för idfande af Timmer Å Brädhandel på Råå få Härs med wördsammast rekommendera wärt wäl fors terade lager af Timmer, Bräder, Plankor, Låfs ten och Wed, under försäkran om frisk och god wara, ferm expedition famt ytterft billiga priser. Helfinabora C Råå i Auausti 19357.