ligt underrättelser från Genua af d. 10 har en ny komplott i fängelset Bagno sit upptäckt. Galeerslafwarne hade i fins att mörda fångwaktarne och derefter und. en galeerslaf hade försökt att mörda twå erare; twå galeerslafwar hade blijwit af de. ån Amerika beråttas, att striden emellan nien och Mexiko år På wåg att biläggas, an spanska flottans demonstrationer icke ega rum. — Twisten emellan förenta ftas 1 och NysGranada har blifvit bilagd. — utgardet af de truppar, som skola winga nönerne i Utah till lydnad, har d. 18 Juli it upp från Leawenworth i Kansas iill jön. LR. ejsar Napoleons besöf på Oaborne har blott haft till följd ett biläggande af de i stantinopel uppkomna diplomatiska twister, äfwen ännu fastare knutit de wäånffapås , fom förbinda de twenne landen och bots Man omtalar sålunda ånyo en utflykt, diottning Victoria ernar företdga till piegne, oaktadt Globe nyligen wederlade ryklen i detta afscende, och hwad China är, talas lifaledes åter om en gemenfam Ifesfranft expedition för den händelfe, att wenne befulimägtigade ford Elgins och bas Groses diplumatiffa bemödanden skulle wa fruktlösa. Såsom befant år, blef Det om nyligen cirkulerande rykte wederlagt af oniteur,? men man tror rock, att saken vas på bane wid fonferenferna på Osborne. — uska keisaren och kejsarinnan inträffade i ags i Paris, der man d. 15 d:s med stor skulle fira Napoleonsdagen. Det beråts att kejsaren i anledning af denna fest Fall äda 1142 fångar. Från Haag förmäles, att guvernören i åndska Indien protesterat mot Engeismåns 3 besåttande af Oua-Hore-darne i indiska men och ledsagat fin protest med en ufore mentoire, hwari han söker ådagalågga, att nude ögrupp tillhört Holland sedan år 1680. till England ingångna officiella berättelser n Ostindien bekräfta de förut ingångna tes rafunderrättelserna. Jnsurgenternes förlust n träffning wid Hissa war 200 döda. Wid thi ligga 7 a 8000 man engelska truppar 3000 pålitliga serover. I Calcutta är nt. J Bombay och Madras hyser man hopp att de infödda trupparne skola blifwa qna. lui Sresunds,BPostens N:o 92 för den 14:de nes, finnes införd en artikel med öfiwers fr Hmarntt tjena Pasferfedlar, i hwilken ikel förekommer följande yttrande: det är arfen i Statens eller de enskildas interesse en dalik anordning fortfar, fom endast är förde! för eu enda person i Swerge och minnemark — Helfingborgs borgmåltare; n detta yttrande är ide erakt, utan Hvårte förvillande. Hade frågan uppställts fås wa: Hwartil tjena i Helsingborg, för reta Köpenhamn, utfärdade Passersedlar, funs måhända yttrander ide ansetts få oriktigt pu år det det deremot, ty dels utöfwas nos fontroll å de till Helsingör ankommande ) derifrån afgående resande, hwarom wi ega ut tillförlitlig kånnedom, och dels är det icke dast Borgmästaren i Helsingborg, åt hwils i fåfom ev löneförmån år anslagen löfen för Åssersedlar. Det i ifrågawarande artikel erade Kongl. Bref den 20 Maj 1846 ftads r neml. valt Kongl. M. Befh. i Malmöhus n äfwensom wederbörande Magistrater i nets andra fäder ån Malmö, skola ega att r passberättigade personer, i ändamål af of errefa till Danffa landet, på högst 72 time Q MT. SAST FFODPDa4aNJn hyystäåmd jordel TOOL malnlga Pit staren i Helsingborg. Artikelns resonnement i öfrigt om ett helt och hållet förswinnande af stadgandet att wara förfedd med Passersedel, ogilla wi wisst ide; men då man erinrar fig att Passersedel ut särdas i stället för Paf till minskning i Paf: kostnaden och dymedelst till beredande af lätt nad i trafiken hår emellan och Danmarf, (ett utrifes pass fostar 1 idr 16 sk. banko utom Chartan som uppgår till enahanda belopp för Siändsperson samt ungefärl. hälften för Öes fäller m. fl.); få synes det ide troligt att ans ordningen med sersedlar fan upphäfwas perl jvelee AGG SS KR Pasf förr än allt hwad fom rörer Passwäsendet Der jemte förändras. Att Borgmästaren här rädes eger få mycket finne för kommunens och Det allmännas bästa, att han utan betänfande tills styrter upphåfwander af nu gållande Paf stadganden, derom äro äfwen wi fullfomligt öfwertygade, så wida han neml., hwad O. P. jemwål finner naturligt, af Staten erhåller ers fättning för hwad han förlorar; men dels fan detta upphäfwande naturligtwis ide på ensamt hang tillftyrfande bero, enär meningen wäl ide fan wara att upphäfwandet af sasjerfes dels-anordningen endast skulle ske för Hellingz borg, och dels med just erhållande af erfåtts ning hafwer det fig ej så lätt, ty Borgmåltas ren i Helfingborg more, på grund af hwad ofwanföre år anmärkt, ide den ende fom skulle hafwa ersättning, och ersättnings beloppen i Malmö, Götheborg och Halmstad komme att uppgå iill störce belopp än i Helsingborg, då i synnerhet å förstnämnde stället Passersedlar lära utfärdas till ett wida större antal än här, hwarförutan Borgmåstarne i de öfrige ståderne jemwäl skulle tillkomma godtgörelse. Hwad Ö. P. omnamner eller att: de skeste eller ålminstone många begifwa fig till Dane mart utan pasferjedlar, wäcker i sanning för: wåning, helst, i enlighet med hwad Ö. P. äfs wen anmärker, den trofiferande likwäl alltid mäste, enligt Swensk lag, wara försedd med Pasferfevel. Man har wisserligen wål hits slls trott att möjligen ex bland 40 eller 50 smög sig om bord å ångfartygen och undans snillade den lumpna afgiften af 8 sk. och man lärer hafwa temligen reda på dem fom fåluns da öfwerresa, men man har aldrig trott att ude flefte gjorde det — ett förhållande fom dessutom motsages af Pasferfedels-Journalen, hwarfrutan harwid torde anmärkas att mång: jaldige resa på Pass från deras resp. hems orter ocm dessa behöfwa ide Pasterfedlar. Dertill kommer att answaret för resa öfwer gransen utan pass icke år få ringa, neml. jemnz Luft Kongt. Förordn. den 18:de Februari 1768, Femtio Daler Silfwermynts böter för StåNdSss person samt Tjugo dito om den resande tillhör Uumogen. Huruwida Passersedel innehafwes, fan mycket lätt kontrolleras churu denna fons troll hittills ide användis dels derföre, att man troligen ansett fig dermed beswära den resande, Dels derföre, att onödig tidsutrdrägt då kommit att ega rum, dels ock derföre, att man, enligt hwad förut är nämndt, förmenat deras antal som resa utan Passersedlar wara få yts terst obetydligt att man for de resandes bes qwämlighet och skyndsamma fortkomst ej warit få noga med konrrollen, hwilken med anteds ning af O. P:S uppgijler, hädanefter möjlis gen fan komma att mera strängt utöfwas. — — — —— Hwarjehanda — Swadc krigen kosta. De offentliga fule derna hos alla kristna stater i Europa och UA merifa, från hwilfa officiella uppgifter finnas, stiga i rund summa till 35,000 mill. tor. dem belöpa fig icke mindre än 32,000 mill. på krigens räfning. Betalningen af dessa ocrhörs oo ass. Ång de fom ajort dem, At fome lemna fäderna i arf åt fina barn. Men dens na ofantliga summa framställer endast den del af krigskostnaderna, fom obetald öfwergår till dem. Räntorna på den måste dock årligen bes talas, och beräknas dessa till 5 proc., så will det fäga att de efterkommande få årligen bes tala 1800 mill. ror för de krig deras förfäder, fört, hwilka summor återigen måste tagas ur hwad folfens flit och omtanke förwärfwa. Deje utom mäste ännu förestående möjliga frig bes räknas och för deras skull stående härar uns derhällas. För dem utgåfwo kristenhetens fras ter ungefär lika mycket årligen. Alltså betala folken årligen 3,600 mill. rdr för frig, fom blifvit förda eller komma att föras: det will såga en summa lika stor med totalwärdet af Englands, Frankrikes och Förenta Staternas export. — Detta kan ge oss ett begrepp om fris gen, hwad de kostat och kosta. Rättegångs:Handlingar. (erts. fr. N:o 65) 5:0 DomsCavitlet har lagt mig till last Bifitators småaktiga anmärkningar, nemligen bristande anteckning i hu efarhörslängden om födelsedag, födelseort och furn sk a v. Aumärkningen är of mig dermed mwederz lagd, att, då husfadren, modren och barnen hafwa samma födeljeort, så utsättes den endast för fadren, och att, då ej annan kunskapsgrad nttryckes än högsta med (a) och lägsta med (c) få betyder det att alla öfriga hafwa en mellangrad eller (b). Deremot gjorde ej 1839 visitat or D:r Thomander, Stiftets nuwarande Biskop, någon ans märfuing. , Detta är en ganska enfel method. fom äfwen följdes och godkändes 1839 wid Biskopsvisitation härstädes af Doctor Themander, Stiftets nuwarande Biskop. Huru fan då detta nu blifwa ett skäl fill afsättning? Man fan wäl knappast tänka sig nägonting orimligare. Beträfz fande födelsedagen, få händer det ofta, att den ej är utz fatt i det medhafta bewiset, och finnes i öfrigt utfatt i nativitetsbofen, så att detta är en sädan obetydlighet, att det ide förtjenar en gång att anmärkas, säsom ide i vins gaste mån inwerkande vå embetsförwaltningens lagenliga gäng. bio Har Dom-Capitlet påbördat mig, det jag ej skolat befrämjat skelhusbyaguaden i Houf. Till wederläggande häraf får jag förete Socknestämmopretofoller, fom wittna om ett motfatt förhållande, samt derwid anmärka, att skelhusbyggnaden emöjligen funnat werkställas förrän Kongl. Måj:t afgjort frågan om behörig plats för huset, att denna fråga forst nu blifwit afgjord, att jag ej haft ringaste del i fordröjandet deraf; att Contraktsprosten Jönssen, som haft ärendet om hand olagligen förhållit sig och derföre af Kammar-Coellegium jemte wederbörande myndigheter blifwit allwarligen tillrättawisad i ett Här bifogat tryckt Utslag. För att npplysa rätta förhällandet äskas wittnesförhör med Cemmissions-Landtmälaren Bergström i Bästad. Särskilt får jag derpå fästa unypmärfsamhet, att, då skolläraren Törublad wid Wiskopsvisitation uppträdt jemte flera andra i detta fall säsom anklagare, hwilfet och Konal. Hef-Rätktens Utslag antyder, få anmärftes mid förs ra Tinget, att han wore jäfwig att wittna emot mig, oc måtte i det hället jemte de öfrige, fom underskrifwit onflagelfeffriften, sasem part instämmas, men Törnblad förklarade wid förra Tinget att han ej anflagat mig hwarföre Törudlad ausags vjäfwig i denna punkt, och fick äfven höras i andra punkter. 7:o Har Dom-Gavitlet lagt mig till last, att jag Långfredagen 1854 aflyst den af v. Pastor Andersson pås win aftonsången; — Till wederläggande häraf får jag andraga, att jag bewisligen icke annorlunda aflyst dens samma, Ån dermed, att då jag, fom sjelf predikade den dagen, urpgaf Ämnet fer min predifan, yttrade att i Högmässan vorde predikas öfwer femte och sjette Afterne af Jesu Christi pinos Historia, ty vå landet hålles Ingen aftonsäng. — Att få tillgit har Törnblad redan på ed intygat äfwen Swen Ölsson och kleckaren Thulin kunna intyga detsamma, hwilken sistuämnde nypbar kungörelserne för dagen, bland hwilka ingen aflysning fanns, och bör som wittne på ed bhäras Dessutem hade jag haft ebestridig rätt att aflysa en Gudstjenst, fom Har både lag och praxis emot fig och fom skulle enligt den sällsamme Pastor Ånderssons anerdnande hållas efter solens nedgång, eller klockan 6. e. m., hwilket wituct Heurlin intygat och hade jag enligt DomsBavitlets gifna Utslag, fom år oriktigt förflaradt fått rättighet att vå min derom gjorda anmälan, återtaz ga mitt embetes utöfning under mig bewiljad tjenstledigs het. Man har gifwit är detta Utslag en oriftig tydmug for att fälla mig; men då målet den 28 sistlidne Mars i Dom-Capitlet sörewar, förklarade ene Il. damoten Proslen Oibers, att enligt hans åsigt hade jag fått rättigs het att embetet återtaga. Alltså måste den frågan först Å, er,,g j sämmansards med anklagelsen mot v. Pastor