gen, utbad sig skriftligt meddetadt. Kytkoherden Hammar önskade att de närwas rande danska och norska presterne wille uttala fig om de dissentierande chrisine böra behålla religiös frihet, såsom de under de sista åren hafwa haft i Norge och Danmark. Skulle pluraliteten swara jakande, låge deri en stark impuls för religionsfrågans afgörande i Sweriz ge. Talaren uppfordrade dirigenten art frams ftålla ett sådant förslag till omröstning. Diris genten utbad fig äfwen här förslaget skriftligt, samt fästade uppmärksamhet derå, att det låg en swårighet uti, att församlingen icke bestod uteslutande af prester, utan af prester och Llefs mån. Dr Bergman hade ingenting emot att hela församlingen, med undantag af de fivens ffa medlemmarne, i förening uttalade fig härs om, hwilket dirigenten fann lättare werkställbart. — Poosten Ahnfelt wille gifwa några fupples mentsbidrag till skildringen af swenska kyrkans tillstånd. Läseriet i Skåne har en egendomlig pregel, grundad i skåningens farakter. Stkånins gen är trög ; men kommer han först i gång, då år han ifrig oh ihärdig, äfwen i andligt af: seende. Får han upplysning, blir han lärd, få är han i stånd att föra det fig till nytta och komma till klart medwetande om fin egen fraft och rättighet fom fri man; men han behöfwer således wäckas. Talaren nämnde Schartau, Holm och Sellergren såsom män, fwilfa ifyns nerhet werkat på skåningarnes uppwäckelse. J läseriet har under senare tiden inkommit ett wisst nytt ostentativt element, ett sträfwande efs ter att frambära egen skröplighet, att göra fig fjelfwe usla; fådant werkar förlamande; det leder till sjelfbedrägeri och att bedraga andra. Denna oskicklighet har smittat det skånska läseriet, men talaren tror att Schartaus system och as postoliska lära åter skall weta att häfda fin gamla plats. Dirigenten ansåg härmed denna diskussion afslutad och mötet upphäfdes kl. 73 e. m Efter assjungandet af en psalm åtskiljdes den talrika församlingen. Femte mötet torsdags f. m. kl. 10. Pårdags ordningen war föreslaget: 1) fyrkoherden Ham: mar: föredrag om möjligheten af att reformera statskyrkan; 2) prosten Ahnfelt: ett wålment förslag att retablera lutherska kyrkans disciplin, och 3) Boisen en röst från Sleswig, hwarmed fattes i förbindelse en från den evangeliffa als liansen i England infommen skrifwelse. Efter en lång och widlyftig diskussion angående den fyrfliga ställningen i Sleswig och sedan förs samlingen beslutat, att förhandlingarne skola offentligöras och att näfta skandinaviska fyrfos möte skall sammanträda i Lund mom twå år, upphåfdes mötet kl. 21 e. m. Sjette mötet torsdags e. m. fl. 5. På dagordningen war föreslaget: 1) prosten Ahnfelt: wälment förslag att retablera lutherska kyrkans disciplin; 2) föredrag af dr Rudelbach; 3) för redrag af Peter Larsen Skreppenberg. Pros sten Å. afstod från sitt föredrag, då fytfoherden Hammar nu bestämt fig för att hålla sitt, hwils fet omfattade samma föremål fom prosten bn felt ernade behandla. På talarens uppmaning bad dirigenten närwarande norrman och dans ffar yttra fig, om de önskade religionstwånget åter. Ett enstämmigt nej blef swaret. Orfas fen hwarföre talaren framftållde frågan om statskyrfans reform, war den, att många förnes fa def möjlighet och derigenom komma på den punkten att wilja skilja fig ifrån den. En ftatss tuta fan reformeras: men historien wisar, att ar Det menstliga, om obeyoswer det och som taft förändras, det må då ske på reformationens eller revolutionens wäg. För statskyrkorna år reformationernas tid ännu icke sörbi. Till och med denna församling wittnar derom. Så länge den heliga skrift erkännes såsom ingifwen af den Helige Anda och läses och aktas såsom sådan, så länge de protestantiska statskyrkorna hafwa denna norm, skola de äfwen funna res formeras. Men för att möjligheten må funna blifwa en werklighet, måste der herrska religiös frihet; allt det gamla twångswäsendet måste falla, och folket måste wara genomträngt af Herrans Anda och med frihet kunna tillegna fig def gåfwor, för att hafwa tillit till refor: men. — Victor Bloch föreslog att förfamlins gen skulle sluta med att befänna sitt Dös pelseförbund och läsa sitt Faderwår. — Hammerich yttrade att resultatet af detta möte warit, att deltagarne lärt känna wars andra så mycket, att de åtminstone framdeles skulle bättre förstå hwarandras skrifter, och rer sultatet har widare warit styrkta i tron. J en innerlig bön nedbad han wälsignelse öfwer kytkan, det trefaldiga fäderneslandet, def fur star och inwånarne. Derefter följde uttalandet af den evangeliff-luiherffa trosbekännelsen och läsningen af Faderwår. J Guds namn förklarades derpå detta första skandinaviska kyrkomöte slutadt. — Kl. 75 lemnade förjams lingen universitetets solennitetssal, för att i mÄrue Kirfe, (fom war alldeles uppfyld af åhörare), bewista gudstjensten, wid hwilken biskop Thomander predikade öfwer Jeremias 3: 18. — Snållpoften meddelar följande telegrafs depesch från Stockholm af d. 18 d:s: 7I för liden gårdag på Drottningholm hållen konselj blef justitiesombudsmannen Södergren utnämnd till justitieräd efter f. d. justitierådet Sudilsky. — Lagutskottet har med I röster mot I tills styrlt propositionen om qwinnans myndighet. J följd af ofwanstående utnämning kommer således justitieombudsmannens suppleant, hr assessor Lagerstråble, att ofördröjligen afresa till Stockholm för att emottaga jultitiesombudsz mans-embetet. i L Engelholm den 18 Juli. Idland Håftfreaz turen härjar här i orten mer ån wanligt en clakartad rötfeber, kallad Qwarkan, och flera djur hafwa deraf dödt. Man torde likwål bör ra antaga att sjukdomen icke wore så farlig, om skicklige läkare i tide rådfrågades, men qwads salweri och oförståndig behandlig lär i detta så wäl fom i många andra fall förorsala de fle fte förlufterna. Stockholm d. 14 Juli. K. Maj:t har bes wiljat juftitiesrådet m. m. grefwe N. Snoilsky nådigt afsked med pension. — Från perfon, fom wi anfe fult tilförlits lig, hafwa wi erhållit den glådjande underrvåts telfen, att införseltullen i Finland å pvenffa böcker blifwit upphäfd. Wi böra nu också hope pas att Rikets Ständer å fin sida äfwen upps hafwa all tull för på swenska språket författas tade böcker, få att åtminstone den litterära ger menskapen mellan båda länderna blifwer fri och swenska Ständerna ide bibehålla ett hinder, fom ryska regeringen gjort sitt till för att uns danrödja. — Mill Eneqvist, som nära ett år wistats i Paris och redan långe warit elev af fångläs raren, professor Masset, har nyligen blifwit upptagen i Conservatoire Jmperial de Mufis que, efter att med mycket bifall hafwa proffjuns git för herr Auber, nuvarande chefen för detta sänginstitut. Ör Masset, hwars rykte såsom sånglärare är lika stort som det han hade fås FELILL IE FYR KR NI AIM IVA vÅN O 8SAA 11 tet och förbindlighet. Bland hans nuwarande elewer äro äfwen fru Lessing och m:ll Hebbe, af hwilka den förstnämnda lärer hafwa antar git ett fördelaktigt engagement wid operan i Järid. — H. M:t konungen, hwars helsotillstånds för: bättring tyckes hafwa under den sistförflutna weckan mera märkbart fortskridit, gjorde i söndags e. m. jemte H. MM. drottningen en längre stunds promenad i wagn å Drottningholm, samt af: såg, jemte DD. MM. drottningen och enfedrottz ningen, och i närwaro af en talrik allmänhet, DD. KK. HH. hertigens och hertiginnans af Östergötland, hertigens af Dalarne oc) prinfess fan Eugenies embarkering till en segelfärd ut åt Drottningsholmd-fjärden. — Chefen för elektriska telegrafwerket i riket har nyligen, enligt Friskytten, till K. Met in: gifwit en berättelse om werkets gång och ftållning år 1856. Deraf inhemtas, att infomfters na från år 1855, då de utgjorde omkring 113,000 rdr, till är 1856, då de bestego fig till omkring 251,000, stigit med ungefär 122 procent, vaf: tadt stationernas antal under samma tid ej blifs wit ökadt med mera ån 30—40 procent. — D. 15 Juli. DD. MM. konungen och drottningen samt DD. KK. HH. hertigen af Dalarne och prinsessan Eugenie anträda om lördag på morgonen om bord på ångfartyget Stodtbolm, resan til Särö. Den medföljande uppwaktningen lärer utgöras af: hoffröknarna Wirgin och Lagerbjelke, öfwerhofstallmästaren Braunerhjelm, förste hofmarskalken grefwe Sans dels, kabinettskammarherren af Wirsn, pros fessor Huss, lifmedikus Liljewalch oc) fawafljeren baron Wrangel, hwarjemte fabinettå-fefres raren grefwe Chrenfwård och öfverfteslöjtnant af Klint komma att medfölja. SHSalmftad den 16 Juli Landshöfdinge Embetet i lånet d. I Juli afgifne första Bes rättelse om årswärxten innewarande år, är af följande lydelse: Efter ihållande regn under September och Oktober månader sistlidet år inträdde redan i början af derpåföljande November månad en sträng winter, så att tillämnad höstsådd, icke kunde på åtskilliga ställen werkställas, och der, den lifwäl egde rum, inträffade merendels, att jorden war mindre tjenlig att beså, hwilken omständighet, jemte en ostadig winter och starp kyla wid wårens inträde förorsakat, att det utsådda höstsadet nu, med få undantag, wisar sig både tunnt och fläckigt, och synes lemna en fförd wida under medelmåttan, helst fom hwes tet mångenstädes i Norra och rågen mångens städes i Södra delen af länet warit af den swaga beskaffenhet, att äkrarne måst uppköras och beredas till wårsäd. Uti medlet af April månad, inträffade en för wårarbetet tjenlig wåderlek, hwarföre ock detsamma å den mera låtta jorden i länets sydligare del påbörjades, samt ärter, wicker och hafre flerestädes äfwen utlades; men plötsli gen förändrades wäderleken till snöyra med föld, hwarigenom wårbruket i öfrigt förfenas des till början af Maj månad, hwarefter det utan afbrott fortgick. En torr blåsig wådere A2. A .SdÅL Uunder denna mönad