Helssingborg. — Marknaden d. 17 d:s war högst talrikt besökt och större delen af torget, som nu börs jat bliwa för trångt för den årligen ökade mångs den af marknadssokande, upptagen af bodstånd och bord. Marknaden aflopp utan andra fåns da lagbrott, än att trenne fickstölder blefwo an: mälde hos polisen. För en af dessa blef en bondhustru från Snöstorps socken i Halland tagen å bar gerning och häktad. — Staden hade i går ett fort besök af förs nämt fremmande. Danska ångdåten Jampa hiikom nemligen omkring kl. 11 f. m. med prinsessan af Dessau med twå döttrar, prins fen af Glidsburg, prinsessan Augusta af Hessen samt preussiske ministern i Köpenhamn grefwe Oriola m. ft. Wid hamnen emottogos de höga resande af hr Ryttmästaren R. Dots nerhjelm, hwars ekipager förde dem till hans här i staden belägna gård och trädgård, från hwilken sednare man har den härligaste ute sigt öfwer staden och Öresund. Kl. 2 e. m. skedde återresan till Helsingör med ofwannämnde ångfartyg. — Mid Ordinarie Bolagsstämma med Ram lösa Helsobrunns Nya Aftie:-Bolag den 15:de dennes beslöts, ibland annat: att ett Badhus för mineralbad skall uppföras wid Ramlösa; att Brunns-Inrättningens gamla Badhus i Helsingborg skall, intill dess ett nytt derstädes hinner uppföras, såas i stånd, samt att ännu återstående reparationer å byggnaderne wid Ramlösa böra fortgå, likasom widare fomplets terande af der befintlige Jnventarier. Såsom en gård åt minnet af de Män, genom Mvils fas werksamhet och förtjenster Ramlösa Brunn, under en förfluten tid blifwit Höjd till det an: seende den med råtta förtjenat, antogos fram ställde särskilde förslag att porträtter af Hof marskalken C. A. von Platen och Professoren Eberhard Munck af Rosenschöld borde anftafs fas för att å lämplige ställen i ESocietetsrums men uppsättas. — Den förra Direktionen Majoren och Riddaren Friherre Adolf Bennet, Assessoren G. Lagerstråle samt Konsulen och Riddaren C. H. Rooth återinwaldes. Till Revisorer utsågos Grefwe Axel Hamilton, Brukspatron Dreylick och Apothekaren Kaijser. — Exe. Due, statsråden Bloch och Manthey skola wistas i Götheborg under konungens wir stelse på Särö. — J Stockholmstidningarne läses följandevSkejferk. ryska legetationen wid härwarande hof skyndar att meddela till allmän fännedom, att den, på H. M:ts befallning, erhållit i uppe drag att betyga Hans höga erkänsla mot alla de Sweriges innebyggare, fom, genom wid det ta tillfälle gjorda uppoffringar, godshetsfullt welat bidraga till lindrande af den nöd, hwarmed norra Finland, till följd af den otillräckliga skörden under nästlidna året, warit hemsökt. (undert.) Dasckkoff. — Från Örebro skrifwes den 11 dennes, att den ihärdiga torkan, hwaröfwer man äfwen — — — der långe haft skäl att klaga, efter ett föregås ende starkt åäskwäder den 6 d:s, blifwit utbytt mot ett nåra nog lika enwist regn, hwilket nä stan få häftigt fom ett skyfall, fortfarit i fyra dygn och anställt åtskilliga sörhärjningar. Från flera håll hade underrättelser ingått om förftörs da broar och sofarbara wägar, äfwensom om någon skada å jermvågsbanfen på wägen till Nora. Man wäntade underrättelser om ännu flera förstörelser genom denna owanligt häftiga nederbörd. — Om wattenståndet i Wenern innehåller Wenersborgs tidning följande: Wattenståndet i denna sjö är mycket olika och företer underftuns dom en skillnad af ända tid 9 fot. Man wil hafwa erfarit att wattnet i denna sjö stiger uns der sju år och efter någon tids förlopp åter fals ler under andra fju år. Huru hårmed förs håller fig är likwäl ej närmare utrönt, men hwad man med wisshet wet år, att wattenhöjz den närmast staden och i fundet rått ofta, i följd af ombytliga starkare windar, kan falla eller stiga ända till 2 fot under endast elt par time mar, hwilket förhållande dock återgår i fitt förra skick, få snart den dertill föranledande orsaken upphört. Af härstädes hållna dagliga obfervar tioner och anteckningar hafwa wi erfarit att wattenståndet i Wenern under sednaste 25 ås ren härstädes war lägst den 30 September 1834, då wattenmärket under stark sydwest wind ens daft wisade 9 fot och 7 tum, samt högst den 30 Oktober 1851, då wattnet under häftig N. O. storm ej obetydligt öfwersteg märket, fom håller 18 fot. Det är likwäl att anmärka att wate tenytan under stilla wäder wid denna sednare tid mätte fulla 17 fot. År 1852 började watt net å:er att falla och fortfor att minskas till Mars månad år 1855, då detsamma wisade endast 10 fot, hwarefter ett sakta men jemnt ftis gande återinträffat, få atti Mars månad 1856 antecknades wattnet till 11 och wid samma tid innewarande år till 12 fot, samt wid denna månadens ingång till 8 decimaltum derutöfs wer. GSåsom något eget förekommer att under de år wattnet warit fom lägst i Wenern de största tilloppen till densamma flödat starkast, hwilfet under sednare åren skall warit Händel fen i de många större wermländska wattendras gen. Man har derföre ide få lätt att finna orsaken till den stora förändring i wattenhöjden, fom emellanåt inträffar, och mången tror ders före på möjligheten af underjordiska wattenfar naler, hwilka stå i något samband med wår sjö. — Det skandinaviska kyrkomötets tredje fams mankomst sistl. onsdag kl. 11 f. m. På dage ordningen war bestämt: 1) fortsättning af diss kussionen öfwer hållna föredrag; 2) föredrag af Grundtvig om det lefwande ordet och 3) af dr Beraman om Ussfarne j Sfånep honnv . redragen med efterföljande diskussion; 4) pas stor I. Boysen: en röst från Sleswig. Mötet öppnades på dirigentens uppmaning med afsjungande af psalmen nr 247: ÅFryd Dig Du Christi Brud, hwilken psalm är ges mensam för alla tre rikenas kyrka. På dirigentens förslag företogs först nr 2, Grundnvigs föredrag om det lefwande ordet. Grundtvig utwecklade att frågan om Guds ord till of år ett lefwande sanningsord, icke är näs gon lärd fråga, utan en fråga, hwars befivas rande åligger hwarje christen, således isynnerhet frågorna om dopets och nattwardens betydelse. Talaren gick således ut från, att detta icke är en lärd fråga, utan en lifsfråga, och genom pröfningen i lifwet bör frågan beswaras. Ders efter uttalade han fig om fin öfwertygelses öfs werensstämmelse med Martin Luthers yttrande om detta föremål, men slutade dock med att fär sta uppmärksamheten derå, att han icke blifwit döpt i tron på Martin Luther, utan i tron på Jesum Christum. — Efter en längre diskussion, derunder flera talare yttrade fig, upphäfdes mös tet kl. 2 I e. m. Fjerde mötet, onsdags e. m. kl. 5. Pådage ordningen war ansatt: 1) fortsättning af diss kussionen; 2) dr Bergmans föredrag om läs farne i Skåne; 3) kyrkoherden Hammar om möjligheten att reformera statskyrkan. Pastor Boysens röst från Sleswig blef tills widare uppskjuten. Efter någon diskussion öfwer fös redraget om tillståndet i danska kyrkan afgaf dr Bergman en historisk framställning af lås feriets framträdande och utweckling i Skåne under det sista decenniet, sådant som han haft tillfälle att personligen lära känna det. Lås farne öfwerenskommo i början att samlas en gång i månaden, och fom oftast deltogo menige hetens lärare häri och waldes till ordförande. Från 1853 började ett traktatsällskap att orgas nisera fig och walde Skåne och Bleking till plats för fin werksamhet. Det war ide läs farne8 mening att uttråda ur statskyrkan. 1856 war kulminationspunkten för denna ftilla freds liga utweckling. Kolportörerne woro wålfoms na öfwerallt. Men nu kom faran. Man börs jade fe den allmänna kyrkans förfall och i förs sträckelsen ropade man på reform. Baptifter kommo i beröring med kolportörerne och inivers fade på dem; det gållde nu att stifta fred och kärlek emellan baptisterne och lutherska christna, och för detla bemödade sig traktatens ledare, till hwilka talaren hörer, såsom det bästa mes del att motwerka baptismens utbredande. Men striden war börjad och förorsakade uppehåll i werket. — Pastor Welinder fann någon enfis dighet i talarens yttranden. Läferiet har egt rum i Skåne före 1846 och äfwen på annat fått inom den evangeliska alliansens gränsor. (6ö8est .