ev CTR RR ro tr Telegrvaf-underrättelfer. Bern d. 29 April. Förbundsrådet har bemyndigat dr Kern att underteckuna Fonfe: renscus förslag. Paris d. 1Maj. tin hitkom i gär. gondon d. I Maj. På fpanmålsmark: naden war engelskt hwete 1 sh. dyrare, fremmande oforändradt och obetydlig oms sättning. Hafre 1 sh. högre. Amsssterdam. Räg oförändrad, hwete fast. Storfursten Couftans RNeufdatels:-frågan synes nu hafwa kommit fin lösning betydligt närmare. Sednaste uns derrättelser från Schweitz medföra nemligen bes rättelset, hwilka häntyda derpå, att förbundås rådet will antaga de fyra medlande magternes förslag. Sålunda innehåller Bund, förbunds rådets halfofficiella organ, en artikel fom fram, ställer förslaget säsom antagligt. En omftåns dighet, som sannolikt ej obetydligt bidragit till denna förbundsrådets uppfattning af saken, är, att en deputation från den lokala regeringen i Neuschatel, fom genom de i Bern warande neufs chatelska ftatsrådet Piaget och Guillaume ers hållit kännedom om bemedlingsförslaget, i ti dags ankom til Bern och förklarade förbunds rådet, att Neufdsatelssregeringen betraktade bes medlingsförslaget såsom antagligt. Storfursten Constantin ankom i måndags ef termiddag öfwer land från Toulon till Mar feille, der han blef emottagen med stor ftåt och med alla de hedersbewisningar, fom tillkomma prinsar af blodet. En stor mängd menniffor woro i rörelfe och mottog honom med de mest lifliga acklamationer. General Totleben war likaledes föremäl för mycken uppmärksamhet och utmärkelse från befolkningens sida. Påföljande dagen skulle en stor militår-revue afhåls las, och staden ernade till prinsens ära gifwa en festrepresentation å stora theatern. — Det bekräftar fig ide, att engelske gesandten i Pas rig lord Cowley, ernar lemna Paris under ftors fursten Constamins wistande derstädes. Par trie wederlägger åtminstone detta rykte, i Mwils fet man welat fe en demonstration mot ftorfurz sien. — Samma blad berättar, att kejsaren och kejsarinnan d. 15 Maj ernar begifwa fig til Compiegne, åtföljde af konungen af Bayern. Man har mydet talat och skrifwit om en cirs kulärnot, fom österrikiska kabinettet skall hafwa tillställt fina diplomatiska agenter i utlandet ans gående afbrytandet af den diplomatiska förbins delsen emellan Wien och Turin. Mffilliga tids ningar hafwa yttrat twifwel om denna nots tillwaro, men en af parifer-forrefpondenterne i AÄndep. förklarar på det bestämdaste, att nos ten, fom år daterad d. 2 April, werkligen eris sterar. Nämnde korrespondent förklarar dessa twifwel om notens tillwaro af den omftåndigs het, att den blott war riftad till de österrikiska representanterne wid tyska hofwen, och att den blott på ett officiöst fått meddelades några frems mande hof. MNoten ffall äfwen efter sitt innes håll endast wara beräknad på de tyska hofwen, i det den temligen tydligt afser att draga de tysska staterna in i Österrikes konflikt med erhållit den obestämda och allmänna förklaring af markisen Cantono, att sardiniska regeringen fast beslutat att i trots af den afbrutna diplos matiska förbindelsen uppfylla fina traftatåenlis gi pligter mot Österrike. Den omnämnda vers balnoten, innehöll såsom befant år efter uppe räknandet af några beswär tillika befallning till grefwe Paar att med fin gesandtskapspersonal lemna Turin, en omständighet, fom fynes till: räckligt förklara, hwarföre Sardinien ide be swarat de särskilta beswärspunkterna från Ös sterrikes fida. Men under det Österrike fåluns da i de konservativa intressenas namn påkallar tyska staternas understöd, will man i Wien wer ta, att twistighe erna med Sardinien äro på wäg att biläggas. Åtminstone påstås detta i en Wienerkorrespondens i Börfenhalle, med det tillägg, att biläggandet, fom år ett werk af franska regeringens bemedling, blott beror på att man fan komma öfwerens om wissa fors maliteter. Den hittills warande sardiniske ges sandten i Wien, markisen Cantono, har d. 24 April inträffat i Turin. — Från Rom ftrifs meg, att päfwen ernar uppfylla ett löfte, fom han gifwit, och i början af Maj månad föres taga en resa till Loretto; man förmodar, att han samtidigt ernar besöka Bologna, Ravenna och Ferrara. Från China har man underrättelser af d. 15 Mars, hwilka framställa belägenheten får fom ytterst ogynsam för europeerne. De Dis nesiska mandarinerna fortfara att genom mord och brand föra ett utrotningskrig mot europee erne utan afseende på nationaliteten, hwarjemte de genom blodiga åtgärder söka skrämma fina egna landsmän, fom i trots af regeringens bes fallningar ännu underhålla handelsförbindelser med barbarerne. Sålunda hafwa de i Whams poa låtit hugga hufwudet af tre chineser, som beskylldes för att stå i handelsförbindelse med engelsmännen, och äfwen i Hongkong har det den bekante Allum, som nyligen blef frikänd för det storartade förgiftningsförsöket mot alla eus ropeerna i denna stad, tillhöriga bageri blifwit uppbrändt, emedan han har leveranser af bröd till engelska armeen och flottan. Nödmåndigs heten af en skyndsam och energisk intervention gör fig mer och mer gällande. I England har man derföre med tillfredsställelse erfarit, att general Asburnham, högste befälhafwaren för expeditionen mot China, d. 17 April lemnat Malta fullfomligt återställd från den sjukdom, som fördröjt hans afresa emkring 20 dagar. — Gnligt rykten, fom cirkulera i Paris, ernar franska regeringen äfwen taga wida werffams mare del i operationerna, ån man i början trott. Frankrike skall ide blott sända en betydlig flotta, utan äfwen landstigningstruppar till China. — Hr Reed, fom af förenta Staterna nyligen blifs wit utnämnd til def befullmägtigade i China, skall, innan han begifwer fig till fin poft, bes föfa London och Paris för att träffa aftal med franska och engelska regeringarne angående den politif, fom de tre magterne i förening böra följa. Den ministerielle engelska tidningen Globe förklarar sig bestämt emot planen om en före ning af Moldau och Wallachiet under en aj Porten oafhängig furfte. Bladet ser häri blot ooo art Ef FCnkt UNan at