eur kungjorda noten om föreningen af Mole u och Wallachiet gjort stort uppseende i Pas Man war icke förberedd pä, att franska eringen ännu beständigt fasthöll fin urfyrungs a mening om furstendömenas förening. En t ett i Paris cirkulerande rykte skall noten och med hafwa föranledt reklamationer från lgelffa och österrikiska kabinettens sida, hwilka som bekant år äro emot föreningen. Från wra håll påstås det deremot, att noten före 5ss kungörande blifwit meddelad engelska, rys hå och preussiska regeringarne. England skall ke hafwa uttalat sig ogynsamt deröfwer, under t Preussen och Ryssland yttrat sig afgörande ynsamt derför. Tidningarne meddela nu utförliga beråttelr angående förhandlingarne i engelska varlas entets öppningsmöte. Hufwudintresset fonz mtrerar fig om underhufets förhandlingar öfs er swaradressen på ihrontalet. Gladstone, keliternes store finansminister och deJsraeli, ryernes ledare, hade ingätt en allians, i ans dning hwaraf Times förlöjligar den rös inde försoningen emellan dem, och de honungss sta ord, hwarmed den förstnämnde under förs andlingarne smickrade den sednare. Begge fors rade en reduktion af infomft-ffatten och denna atis upphäfwande år 1860. Minifteren wille fe gå närmare in härrä, men begårde ett upps of af diskussionen häröfwer, tills budgeten för elåg. Dess afsigter äro emellertid kända, den ill föreslå en bemdlig reduktion, och då reges ngen i England år nödsakad att hälla fina ften, skall sannolikt majoriteten tills widare AU fig nöjd med denna koncession och op: ositionen — hwilken, fom det ide fan förnekas, enna gång är talrik och mägtig — skall fåles es wara beröfwad ett af fina fruftansmwårs afte wapen. Lord John Nusfel har afhällit g från att intaga en beftåmd ställning. Han ar hwarken talat för eller emot miniftren; ans tal war — för att bruka ett tanligen etecknande uttryck — hwarken kött eller fisk. en enda punkt, hwaröfwer han utbredde sig, var ställningen i Jtalien, fom han nyligen bes ökt, och hwarest Han inhemtat en mångd uppe ysningar och underrättelser, fom han will fom na fram med på passande tid och ställe. J tt tal tadlade han starkt westmagternes förs arande mot Neapel; de skulle efter hans mer ring hafwa ledsagat fina fordringar med hos elsen om twångsåtgärder; nu deremot hade des ningar att påstå, det en slik traktat werkligen existerar. Genom en analys af premierminis sterns ord tro de sig hafwa upptäckt, att lord Palmerston blott inskränkte fig till att förneka traktatens existens, såwida den skulle hafwa uts gått af de underhandlingar, som åstadkommo pariserfreden, hwaremot han icke förnekat trafs tatens tillwaro, såwida den blifwit afslutad es mellan de twenne magterne i en tidigare period. Det kan icke förnekas, att ju ej få momenter tala till förmån härför. Slutligen inhemtas af de förklaringar, som lord Palmerston afgaf, att för ögonblicket underhandlingar ega rum i Paris emellan Feruk Khan och engelske gefandten lord Cowley. Beträffande twistigheterna med China, förklarade lord Clarendon i öfwers huset, att sir John Bowring ide erhållit någon annan instruktion från regeringen än att på hwarje passande fått utwerka, att den traftatds enliga bestämmelse, enligt hwilken engelsmånnen hafwa fri tillgång till Canton, werkligen upprätthålles. ö Rykten om förestående förändringar i franska kabinettets sammansättning äro i omlopp. Som det berättas skall marskalken Randon wara designerad till krigsminister uns der det marskalken Vaillant öfwerrager utrifes: ministers portföljen. J stället för den till ers kebiskop i Paris utnämde kardinal Morlot år hr Guibert umämnd till erkebiskop i Tours, hr Chalaudon till erkebiskop i Air och hr Deprez till biskop i Limoges. Den påflige nuntien i Paris skall wara mycket uppbragt öfwer hr Morlots utnämning, emedan han är en af de bestämdaste motståndare mot universpartiet. — Den nästa landtekonomiska expositionen i Paris skall enligt Moniteur ide ega rum förrän år 1858. Enligt underrättelser från Neapel af d. 23 Jan. är upphofsmannen till mordförsöket mot erkebiskopen af Matera en prest wid namn Ancona; den wid detta tillfälle dödade fanonis kus heter Primicero Bonsanto. Angående motis verna till mordförsöfet wet man ingenting närs mare, — Det berättad att vodestan i Mailand, grefwe Sebregandi skall wara designerad till ståthållare i Lombardiet och att ståthållarskapet i det venetianska likaledes skall uppdragas åt en italienare. Konungen och drottningen af Spanien erna d. 8 Mars anträda en resa till Andalusien. sABi —k————— Am Än krigarskarorna från Björneborg I ärans riddartempel inneslutas, Fast Wasas stad ryckt vapnet från sitt torg. Och örnen rufvar, — ack, till evig sorg, — Uppå de fält, der Döbeln stod vid Jutas. Du hjeltars vagga, Sveas systerland, Med trohet, höjd långt öfver dagens klander! Med blod och tårar gödde du din strand, Då Finlands folk, stäldt vid en afgrunds rand, Bröt fram med Adlercreutz och med Fahlander. Och än kanske i någon hydda bor En grånad veteran bland finska bergen, Som knappast än på fallets nesa tror, Och som sin trohets-ed i hjertat svor Åt våra fanor, — åt den svenska färgen. Ja — än vid Auras isbelagda flod, I Österbottens, i Karelens bygder, Bor invaliden qvar, som förr med mod Vid Orawais, på Lappos slälter stod Och frejdade de forntids-ärfda dygder. Skall han af hunger dö? Nej, svenske män, Det är ju nog att tryckas af en boja! O glömmen ej, han var vår bror, vår vän, Och nu står nöden, klappande igen Uppå den gamles halfförfallna koja. och hyddans barn vid Botinens frusna vik Sitt bröd nu söka i den nakna parken, Som står, en vissnande förhoppning lik, Och räcker — sjelf blott uppå armod rik — De arma hvad han än har öfrigt — barken. 0, det är barn af Lappos krigarstam, Som bleka der, likt grafvens skuggor, vackla, Då nordan jagar öfver heden fram, Då aftonrodnan färgar bergets kamm, Och månan glänser, likt en sorgens fackla. Upp derför, svenske män! Om ock ert bröd Är knappt, med dessa J det gerna bryten, Och bröder, dem J ryckt från hungrens död, Välsigna Eder, då den bleka nöd Blir gäckad så på sina segerbyten. Herman Bjursten. AA rr, SHandels:underråttelfer. Stockholms Kurs d. 10 Febr. London 11rdr 46 ff. — Hamburg 12974 ff. — Paris 2, ff. Götheborgs Kurs noterades d 11 Febr. för 90 d. d. wertar: Hamburg 12934 sk. London 11 rdr 47 sk. Paris 22 ff. BY, r. Köpenhamus Kurs d. 10 Febr. 4674 a 47 ff. pr 1 rdr ras. — Dödsfall. Att den Högste genom en stilla död behagat hädankalla hr Leonard Bager i Malms den 11 d:s, efter en lefnad af 76 år och 3 mån., wars der endast på detta sätt slägt och wänner till: kännagifwet. Swenska sedlar