hed, Landets Belvere og Neringsveienes yders ligere Udvikling for Öie, samt af Henfyn til Embedsstandens, i Billighed og Retferdighed mod Jndividerne, ikke mindre end i Statens egen Jnteresse begrundede, af Dyrtiden fremkaldte Trang til forbedrede Vilkaar, finder Mig opfor dret til at foreslaae en ikke ubetydelig Forögelfe af Statsbudgettet, er det Mig dog tilfredås ftillende at kunne paavise Midler til disse vig: ige Formaal, uden i nogen fölelig Grad at ford: ge hidtil gjeldende Stkattepaaleg. Foreningsbaandet mellem Norge og Sverige fnyttes med hver Dag starkere og indeligere. — Jeg har, i hele dens Betydning, opfattet Min höisalige Faders storsindede Verk, den for Nordens Selvftendighed saa afgjörende vigtige Forening imellem de begge, af Naturen til Foftbroderskab bestemte Folk, — Min Streden er derfor uafladelig rettet paa Gjennemförelsen af Grundtanken i denne for Mig saa helige og dyrebare Arv. Gjensidighed i Venskab og Tillid, ligesom i Agtelse för hinandens Rettigheder, — Feleffab i Fedrelandskjerlighed, Trofasthed og i Alt hvad der fan fremme begge Rigers Wre vg Seloständighed. Gjennemtrengt af denne Tanke har Jeg, ved af norske og svenske Med: lemmer nedsatte Comissioner ladet udarbeide Forslag til Ordningen af flere vigtige felles Anliggender. Der vil saaledes blive forelagt Storthinget Propositioner og Meddelelser bes treffende de forenede Rigers gjensidige Handels: og Söfartsforholde, — om visse Slags i det ene Rige afsagte Dommes Zyverksettelse i det andet, og endelig angagende Grundlaget for begge Rigers Bidrag til Opretholdelsen af Vor feleg Selvftendighed og Uafhängighed. Jeg nerer det Haab, endnu under EStorthinz gets Samvere at kunne meddele Eder et til fredsstillende Resultat af de med den danske Regjering indledede Underhandlinger betreffende Sresundstolden. Beretningen om Rigets Tilstand, der nu vil blive Eder meddeelt, paaviser deels den i ne sten alle Retninger stedfundne Udvikling af vort Velvere og deels de Anliggender, på hvis Ords ning Jeg har troet at burde henlede Eders Ops merffombhed. Jdet Jeg nedbeder Himlens Velsignelse over Eders Arbeider, forbliver Jeg Norges Riges Soorthing med al Kongelig Naade och Yndest velbevaagen. Givet paa Stockholms Slot den 2 Februar 1857. OSCAR. Qnud. d. 12 Febr. Den Nordiska festen sistl. lördag hade församlat omkring 400 deltagare i Föreningens solennitetssal och såg man bland dem utom medlemmar af Universitetet äfwen Lunds och Malmö borgerskap talrikt rveprefentes radt samt ett icke obetydligt antal landboar. Dessutom hade mer än 200 damer infunnit sig å gallerierna såsom åskådarinnor och Ahörarins nor. Salens fond war smaffullt prydd med dekorationer af blommor och grönt, fom omgåfwo en stor sköld, på hwilken lästes de under loppet af förlidna året aflidne märkwärdigare Nords boars namn: Swenskarne Löwenhjelm, Pops pius, Hartmansdorff, Lagberg, Norrmannen Lö: Frnckjiofd Danskarne Bindesböll, I. E. Larsen de. Sedan måltiden föregått, hwars förnäms sta innehåll naturligtvis utgjordes af de hel: stekta med gyllne sirater beprydde galtarne, dens na, gång ide mindre ån fyra til antalet, börs jades skålarnes och desamma åtföljande talens rad. Professor Swedelius höjde minnets bär gare, Docenten Lysander hoppets, Mag. S. W. Cawallin föreslog skålen för Köpenhamns Us niversitet, Stud. M. J. Weibull för -EChriftias nia, Mag. O. Swahn för Helsingfors och Ade junkt C. W. Blomstrand för Upsala samt Stud. CE. W. Lindblad för den Nordiska Qwinnan. Dermed war festens officiella afdelning slutad och följde sedermera under det långt fram på natten fortsatta glada laget flera andra skålar såsom för Universitetets Pro-Neftor, för Lunds Borgerskap, för Malmö Borgerskap, för Prof. Swedelius m. fl. En ytterligare skål för Owins nan, i verfifieradt föredrag utbragt af Proften N. Loven, framkallade en särdeles liflig bifalls: entusiasm. (L. W.) Riksdagen. Det s. k. inkomstbetänkandet lärer nu från afdelningen inkommit till Statsutskottets ples num. Wid konstitutionsutskottets sammanträde bes slöts d. 5 d:s anmärkning mot Konungens råds gifware med anledning af det i December 1855 fattade beslutet att förbjuda införtullning af wissa waror från tranfitvaupplag, hwilket bes slut 10 dagar efter def fattande till en del uppe häfdes; samt med anledning af år voftinipetks toren i Carlstad, öfwersten Munck, lemnad ers sättning för föriorade inkomster. Plena d. 7 Febr. Ridd. och Adeln. Frih. Cederström tolkas de den stora förlust ståndet gjort genom gref: we Anton Gyldenstolpes död. Hr Lagerbjelke afsade fig fin plats fom fups pleant i Lag-utffottet. Kongl. M:ts wid sista plenum till ståndet öf: werlemnade nådiga propofitioner och ffrifivels fer blefwo bordlagda; men wid n:ris 1 och 2 framställde frih. Ugglas den önskan, att Stats: utskottet måtte få fort fom möjligt utarbeta fitt betånkande med färskilt afseende på armeärns penfions-fasfa. Lagautffotters betänkande nr 8, i anledning af wäckt motion om förändrad lydelse af 4 8 i 1 kap. Qiftermåls-dalten, afslogs. För bis fall talade: hr Tham, hr Adlerereutz, hr Sparre, S., och frih. Wrede; för afslag: grefwe Las gerbjelke, hr Carleson, grefwe Sparre, E., och hr Printzensköld. Lagsuiskotte:s betänkande nr 9 i anledning af wäckt motion om förändring af 13 kap. 4 g Giftermålåsbalfen återremitterades. För bis fall talade: hr Tham, Adlerereutz, br Sparre, S. För afslag: grefwe LTagerbjelfe, friherre Wrede, hr Carleson, Printzensköld och hr von Chrenheim. Grefwe Sparre, E., och br Ce: derschöld yrkade återremiss. Laqsutffottets betänkande n:r 10, i anledning af wäckt jörslag om tillägg till 1 kap. 12 5 Råttegångs-balfen och 9 kap. 5 Utföfnings: balfen bifölls. Hr Cederschiöld talade för de e terremiss och grefwe Sparre, E., för bifall. Bewillnings-, Lag: och CEkonomiutskottets des . tånfande n:r 1 och Ekonomi utskottes betänfans de n:ris 21—27 biföllos. Hr Stjernswärd fästade ståndets uppmårf samhet på, att man borde wara betänkt på hus ru rifsständen skulle placerad då de fanske fnart fomme att sammanträda till gemensamma öfs werläggningar. Prefteständet. Jill erpeditions-utffottet öfwerlemnades K. M:ts nåd. swar, i anledning ar åtskilliaa utaf rikets ständer wid innewas Samma utstotts betänkande n:r 30, angående de wid större allmänna arbeten anställde pers soners religions: och sedlighetswård, blef efter någon öfwerläggning bifallet med den förän dring, att orden: enffilda bolag med bidrag af ftatsmedel utbyttes emot orden bolog, menige heter eller enskilda perfoner. AÄfwenledes bifölls sammansatta lag: och es fonomi-utffottets memorial om antagande af en sekreterare. BProtofolssutdrag från medstånden lades till handlingarne. Borgareståndet. De K. M:ts nådiga pros positioner och skrifwelser, hwilka under sista ples num till ståndet öfwerlemnades och då blefwo bordlagda, föredrogos och remitterades nu till wederbörliga utskott. Wid föredragningen af K. M:ts nåd. skrifwelse med förslag till förnyad förordning, angående Sweriges och Norges ömsesidiga handel och sjöfart, gjordes ett par korta anmärkningar mot samma förslag af hrr Etelund och Rydin, äfwensom hr Almgren upps manade utskottet att noga tillse, det Sweriges intressen i sitt förhållande till brödrariket bes wakades och reciprocitet iakttogs. Såsom ledamot i den för denna frågas uts redande af K. M. tilljatta fomite uppträdde v. talmannen hr Schwan och beswarade med nås ara ord de gjorda anmärkningarne, men ans såg någon längre diskussion nu före remissen föga lämplig. Tal. wille nu och sedan förs swara detta förslag. Den enighet, som rådt i fomitän emellan dess norska och swenska Iedas möter måste fördelaktigt inwerka på opinionen. Slutligen uttryckte tal. fin lifliga erkänsla och djupa lacksamhet mot de norska ledamöter, fom på ett få mmärkt och båtande fatt fyllt fina platser inom komiten, önskande tal. att denna hans tacksamhetsgärd måtte i protokollet förmas ras. Ekonomi-utskottets betänkande n:r 30 bordlas des för andra gången. Till bordläggning anmäldes: Konstitutionsutskottets memorial n:r 5 och 6, sammansatta Lage och Ekonomiutskottets betänkande n:r 1, samt Efonomisutffottet8 betänkanden n:r 35—41. Boudeståndet. K. M:ts nådiga i plenum plenorum afgifna swar om bifallna grundlagss förändringar upplästes och remitterades till Ers peditiong-utffottet. De under förra plenum aflemnade nådiga propositioner och skrifwelser remitterades till wederbörliga utskott. J anledz ning af propositionen om upplåtande af mark från Eskilstuna Kungsladugård ät fabrifsidkaren Munktell för utwidgande af hans werkstad, anmärkte Anders Eriksson från Södermanlands lån, att platsen icke borde fålunda upplåtas ät enffilv person, utan hellre reserveras det alls månna till gagn, hwaremot Sahlström mwitsors dade behofwet och nyttan af den föreslagna uppl åtelsen, samt ådagalade med företedd karta hwad han uppgifwit, tilläggande, att då mweders börande autoriteter tillstyrkt upplåtelsen vå måls grundade skäl, wore det owäntadt, att K. M.ts föreslagna upplåtelse sålunda mötte motstånd. Widare föreföll ide någon diskussion. Ez fonomisutffottet8 betänfande n:r 29 och Stonft.s utffottets memorial nr 6 lades till bandtinz garne samt biföllos Ekonomt-utskottets n:r 30 och Stats famt Efonomiutffottets n:r 1. I afseende på GCfonomi-utffottetåzbetänfande mir 36 lät ståndet bero wid medståndens beslut. Samma utskotts betänkanden n:r 35, 37—41 och Lage samt Ekonomi-utskottets n:r 1 bords lades. Utrikes. Telegraf:underrättelser. gondon d. 9 Febr. På fvanmälsmark:e naden woro priserna på engelskt och frems mande hwete oförändrade med obetydlig oms sättnina. Korn, bönor och ärter billigare;