patriotismen ett sa stort stod som statsstulden, så skulle ingenting så mycket bidraga att bilda en stor konfedererad skandinarisk makt, fom en gemensam Örefundg-tull. Helt annat blir förhållandet när Dan: mark enfamt för fig utkräfwer tullen, och till och med utkräfwer den af Swerige. Såsom exempel på dylika förhållanden an: föres widare, att Venedig fordom innehade ett erkändt öfwerwälde af Adriatiska hafwet och att Turkiet genom fördraget med England af år 1809 och med de fem stormakterne af år 1841, eger rätt att i Hellesponten medgifwa eller förs bjuda segelfarten, dock utan att fordra någon tull af genomseglande handelsfartyg. En annan statsrättlig fråga fom måste tar gas i betraktande, anser förf. wara den, huru: wida öfriga Östersjön omgifwande makter skola erkänna en sådan rättighet åt Danmark och Swerige, att göra Östersjön till ett mare clausum, och han betwiflar att Ryssland, sedan det hunnit hemta nya krafter, skall tillåta det, Yi dare beter det: Det år möjligt att en ny utsigt för Öre sundstullens reglering kunde öppna fig wid den fred, fom westmakterna komma att sluta med Ryssland. Det är ett politiskt misstag af Dans mark, att nu börja underhandlingar härom. Mi förutsätta, att Swerige och Danmark fluta fig till westmakterne. Dessa böra fe, att det är af den yttersta wigt, att Örefund är helt och hållet i de båda Skandinaviska staternas matt, neml. af lika wigt, fom att Hellesponten år i Ottomanniska Portens. Dessa båda äro pas: fen till Europa. Genom dem år Ryssland utestängdt från Europas haf. Om weftmafkters na äro floka, få skola de lemna Öresund åt de båda Skandinaviska makterne att bewaka. Dets ta fan ide ske annorlunda, än att de båda grs mensamt upptaga tull af alla makter, och ders emot förbinda fig att få uppföra en ftarf fåftz ning på hwardera stranden. Safwet år olika djupt wid danska och swenska kusten, men djupare wid den swenska. På denna sida finner man djupet, — räknadt från norr till föder, — 12, (utanför Höganås) 16, 21, 18, 20, 17, 15 (utanför Helsingborg), 13, 14 (öster om grundet Disken o. s. w.) 14 ete. famnar. På den danska sidan deremot år djupet biott 15, 14, 12, 12 (utaenför grundet Lappen), 10, 9, 11, 7,12 (utanför Helsingör), 12, 10, 9 (wester om grundet Disken), 7, 8 te. famnar. Den naturliiga segelleden år får edes närmare den swenska sidan. Stifts: yheter. Kongl, Maj:t har under d. 5 sistl. Dec. funnit godt tt för eu tid af 30 år i nåder fafiställa en inom St. Opfs församling af Lunds stift och Christianstads lån trvåf: ad öfwerensfommetse om presträttigheternas utgörande derz ädes Under d 13 samma månad meddelat hyädig faftz -källelfe-vefolution uvpå en inom Branstads och Åsums förs amlingar träffad öfwerenskommelse angående prefträttigdes ernas utgörande för 30 års tid. Samma dag I nåder iflagit forkeh G. Duwanders underdåniga beswår i fråga m tiden för hang rättighet att uppbära löneinkemsterna sid Grönby paslerat. — Tros, Huldhete och Embetg-ed flades d. 30 sistl. Jan. af utn. kyrkoh. wid Qwidinge rar erat mag S Heurlin. S. d. af utu. regemente-paftorn id Kengl Sfånska Dragoneregementet K. Liedholm. — Itjatte profdagar för de till Berrby pastorat föreslagne: phrkoh. T. Hain 3 förd. i Fastan eller d. 24 d:g, proften kyrkoh. O. Wallengren 1:a Böndagen eller d 2 inst. kars, prosten och fyrkoh. mag. B. Brorström 5 sönd. i astan eller d. 9 s. m. — Förslag till återbesättande af diaa förfohorPe-Bosftäöffnfngon Win 6nA C. ran UA LA er Aa LL a —