ins en het )at ers on ME Is nd u ee RP 13 I MM OC A.J IP VERVA II ILE oc UCP. IHTV UC Plitle fullaste och mest populära af alla de fester, fom så fort efter hwarandra egt rum i denna huf: wudstad, och framför allt såsom en nationale fest. Åfwen andra berätteljer förmäla i öfver ensstämmelse härmed, att intåget warit en nas tionalfest, och att follmassan på Bvulewarders ne war större ån wid drottning Victorias ins tåg. Om morgonen kl. 9 blefwo nationalgars disterna, fom skulle bilda espalier, fammanfals lade genom trumslag. Boulewarderna woro wid denna tid redan rikt och smaffullt fimyckade. J de gator, genom hwilka tåget skulle passera, woro husen prydde med en oräknelig mängd fanor, och på många af dessa såg man namnen på de af de allierade wunna flag. Tri: umfebågarne, fom på flera ställen woro Uppres ite, buro nåftan alla inskriptioner, fom hade af: seende på Sebastopols intagande eller andra bedrifter på Krim; statyer och lagerkransar fynsz tes framför flera hus. Garnisonen i Paris bildade efpalier på ena sidan af Boulewarders na och nationalgardet på den andra. Kl. half 12 ankom marskalken Magnan, omgifwen af en talrif generalstab, till Bastilleplatsen och lät upps stålla de från Krim återkomna trupperna i den ordning, som de skulle intaga under intäget. Framför de serskildta wapenarterne blefwo de till desamma hörande fårade uppställde. Kl.: 12 lemnade kejsaren Tuilerierna; framför hos nom redo en esquadron Guider, en afdelning af de hundrade garder och hand ordvnande officerare; derefter fom han sjelf, omgifwen af p.insarna af fejserliga familjen och af en Iyc sande gencralstab. Sedan han lälit linje infanteriet och artillerict defilera, begaf han sig till foten af Julikolonnen midtemot Bou lewarden. Trupperna sloto en krets omkring honom, och här höll han talet till dem. Omes delbart derefter begaf kejsaren fig till Bens bomeplatsen, der trupperna ffulle defilera förbi honom och sejsarinnan. Trupperna mafiberar de langsamt öfwer Boulewarderna och genom Rue de la Pair till Vendomep latjen. Täget öppnades af eleverna från begge militärffolore na. J spetsen för Årimirupperna red marjfale fen Magnan med fin stab. Efter honom förre öfwergeneralen för Krimarmcen, general Cans robert, likaledes omgifwen uf fin stab. De 4 infameriregementerna, kommenderade af genes ral Forey, marscherade först, derefter gardede jägarne, dernäst zuaverna och slutligen öfriga gardestrupperna. Många af trupperna buro las gerkransar ihånderna,andra hade prydt fina gewär med lager, liksom nåstan alla fanor woro pryds de med lagerkransar. Det jubel, hwarmed trups perna emottogos, war ofantligt. Jsynnerhet blefwo zuaverne och general Canrobert emots tagne med bifallsrop. Från alla fönster neds fastades blommor och lagerfransar. på de förs bigående. Antalet af de fårade war mycket stort, och öfwerallt, hwarest de framtäågade, es mottogos de med stormande hurrarop. Bland de generaler, som utmärkt sig på Krim, säg man Mellinet, hwars ena kind war bortskjuten, Boss quet, som wid stormningen på Malakofftornet erhöll ett skott i areln, samt generalerne Cher och Blanchard. Öfwerstarna och .bataljonches ferne woro till större delen fårade. öfwersten Öv Id Ääer memtsowowen DRIVET DWoulewarderne. Nästan hwarje ögonblick framträdde soldater och officerare ur de långsåt Boulewarderne uppe ställda leder för att trycka en hemkommen fam rats hand. Jag såg en bataljonschef — bes rättar forrespondenten — som tillhörde general Canroberts swit, rida fram för att omfamna en Srimsadjutant. Dylika scener upprepades öfwerallt och jörhöjde folkmängdens hänryckning. Kejsarinnan åskådade defileringen på BVendomeplatsen från juftetieminifterns balkong. Wid hennes sida såg man prins Jerome, prinsessan Mathilda, ministrarne, presidenterna för lagftifs tande förfamlingen och fenaten, engelska, fardiniska och turkiska gesandterne. — Slluminas tionen om aftonen war allmän; man såg fnape past ett enda fönster, fom ide war illumineradt. Cbina. J Canton är det lugnt, men man finner det likwäl nödwändigt att hwarje wecka afrätta 300 personer. ; Hwarjiebanda. — Fordom war det bland allmogen en gammal tro, att allt som på nyårsdagen hånDer en, det händer hela det påföljande året. För att utröna dess beskaffenhet, förehade man nyärsafton åtskilliga experimenter. Sålunda smälte man bly i en jernslef och hällde det i kallt watten. Blyet bildar då en myckenhet frus liga stycken, hwilfa granskades och uttyddes fåfom brudkronor, lindeharn, waggor, swart mull m. m. allt jvfiande på dei ingående året. El. ler ställde man wattenfyllda glas på bordet. Hwarje glas betecknade något wisst sädesslag af de på orten brukliga. Funnos påföljande morgon många bubblor wid bräddarne, ansågs grödan bli rif af en eller annat sädesslag. Ny årsnyet har sedan uråldriga tider ådragit na allmogens uppmärksamhet. Om aftonstjernan (Venus) heter det bland annat, går för nyet, betecknar det god årswext, emedan herren (nys månen) går efter drängen (stjernan) och tigger honom att blifwa i tjensten; men går nyet före och ftjernan efter, betyder det dyr tid, då drången tigger husbonden att få qwarblifwa i def bröd. — Når en förmögen bonde war död, wille hang enfa nörwändigt att presten i förfamlingen skulle hälla ett liktal wid hans graf. Pres sten, fom lika med hela socknen kände att den aflidne hade warit en tjuf, fom om nätterna ofta stulit ur grannarnes wisthus och lador, wille icke gerna uppfylla hustruns önskan, men låt slutligen beweka fig till att i wiss män gör ra henne till wiljes, och uppläste wid grafwen följande wers: Anders war en idog man. När wi sofwo wakade han, Och när wi andra waknade, Egde han hwad wi sarnade. Handelsunderrvättelfer. Stockyolms Kurs d. 31 Dec. London 11 rdr 42 sk. a 11 rdr 37 ff. — Hamburg 12871 a 127 sk. — Pa: ris 22, ff. bko. ö Götheborgs Kurs neterades d. 2 Jan. Hunz burg 128 ff., London 11 rdr 39 sk., Paris 22 sk. 5 a 6 r., 90 d. d. TR — Dödsfall. Fahnjunkaren wid Kongl. Norra Skånska IJufanteriRegemm:tet N. P. Carlström afled stilla i Christianstad d. 31 Dec, i en ålder af 41 år oh 2 mån. Murmästaren J Lundgren Död i Christianstad d. 31 Dec. i en, ålder af 59 årAuktioner: Må AA. 2