tillertofficerseramen af sergenien wid Wendes Artilleri-regemente C. Berlin; Linieofficers-exas i men: af sergenten wid Kronprinsens Husfars regemente F. Hallencreutz, fergenterne wid Kroz nobergs regemente C. Wahlqwist och R. af Klin: teberg samt furiren wid Norra Skånska Infanz teri-regementet, frih. H. Rappe. — Åt alla underofficerare, Divifionsoch Batteritrumpetare wid Wendes Artilleri-regemente har K. M., i anseende till den dyra ti den, i nåder bewiljat för hwardera en lönetills ökning för ett år af 663 rdr bko, räknadt från d. 1 sistl. Okt. En lika förmån lärer wara bewiljad underbefälet wid alla garnifonsreges menter i riket. (Sk. P.) Telegrafunderrättelser. Hamburg d. 29 Dec, Wid slutet af pas riserbörsen i går war det rykte allmänt, att en wapenhwila blifwit afslutad på 3 månader. — J Wien woro fredsrykten i omlopp — På engelska spanmälsmarknaden i går war stämningen bättre för engelskt hwete; i fremmande hwete gjordes obetydliga affärer; i wårsäd liten omsättning. London d. 29 Dec. Det officiella bladet Gazette meddelar, att blockaden af samtlige hamnar Östersjön blifvit upphäfd d. 10 Der cember. Paris d. 29 Dec. J dag inryckte gardet i Paris under folkmassornas obeskrifliga jubel. Kejsaren höll ett tal till trupparne, hwaruti han uttalade Frankrikes tillfredsställelse med orientaliska armeen och slutade med de orden, att gardet skulle hålla fig färdigt når han fann nödigt att falla det. — På börsen woro fye: kulanterne obestämda. Utrikes. Traktaten emellan Swerge och weftmags terna erbjuder och skall ännu längre för deuts ländska tidningarne och deras korrespondenter erbjuda en outtömlig källa till betraktelser och gissningar. Bedömandet af traktaten beror nas turligtwis mycket på den ståndpunkt, å hwilken man ställer fig. Under det Rysslands wänner nästan synas förlöjliga traktatens magra inne häll, begå de franska och engelska bladen mår hända det motfatta felet och tillägga denfams ma en alltför stor betydelse. Sanningen lig: ger dock säkert hår midt emellan dessa begge ytterligheter. Engelska tidningarnes pariferfor: respondenter wilja weta, att Danmark möjligen ganska snart skall tillträda traktaten. Betråf: tar sig detta, hwilket wi dock mycket betwifla, i det wi utgå från den förutsättning, att ingen anledning förefinnes för danska regeringen att hwarken direkte eller indirekte inblanda sig i den orientaliska striden, få fan man säkert draga den slutsats, art de så mycket omtalta hem liga artiklarne, derest sådana werkligen finnas, ide gifwa traktaten någon krigisk farakter. Til: träder Danmark deremot icke traktaten — och man har egentligen allt skäl förmoda, att wejt: magterna alldeles ide framställt en sådan uppe maning till Danmark, emedan traktaten år afslutad helt och hållet i Swerges intresse, — få år mål frågan om de hemliaa artiklarnes till: såsom ett återkallande. lIlbet, Ju lange ven halled heming; lertid hafwa god reda på innehållet af dessa hemliga artiftar, och wi hänwisa derföre wåra läsare till nedanstående artikel under England. Den förut meddelade underrättelsen, att Ryssland redan medgifwit neutralisationen af Swarta Hafwet, som uii en telegrafdepesch från Dresden betecknades såsom ett sjelfständigt med delande af Dresdener Journal, wisar fig mr ide wara annat ån en blott formodan af en berlinerforrefpondent, fom han uttalat uti en mot berlinertidningen 3eit rigtad polemik. Detta bewisar nogsamt, huru försigtigt de uns derrättelser måste upptagas, som spridas om fredsunderhandlingarna. — Att Österrife all deles icke sörbinder någon krigisk afsigt wid ett möjligt återkallande af fin gesandt från St. Petersburg bekräftas nu af inlupna dylika för: klaringar, såwäl från Wien som från Paris, och det framhålles häri, att det för ögonblicket blott år fråga om en diplomatisk samwerkan ez mellan Öfterrife och westmagterna. FKJourn. de Frankfort af d. 24 Dec, ins nehåller en artikel angående grefwe Esterhazys mission till St. Petersburg, som med anledning af denna politiska organs ställning förmodligen hemtats ur wida mer iillförlitliga källor än alla engelska och franska tidningars berättelser om samma föremål. Enligt detta blad, kan man icke antaga att Österrike ernar göra det swårt för ryska kabinettet att gå in på underhandlins gar genom uppställande af kategoriska frågor, på hwilka Ryssland skall swara ja eller nej. Frågan är icke heller om ett ultimatum, och om grefwe Esterhazy äfwen medför Rysslands swar tillbaka til Wien, få bör det dock ide betraktas Grefwe Esterhazy öfs werför ju en egenhändig skrifwelse från fin fej: fare til kejsar Alexander, och att ert dylikt wåns skapligt steg strart skulle medföra ett annat i motsatt rigtning, är ide sannolift. Deremot skall han troligen afgifwa en framställning af den belägenhet, hwaruti hans hof skall besinna sig, derest förslaget förfaftas, och af de beflagsz liga följder, fom mot Österrikes wilja deraf skulle uppstå. Preussen synes hafwa afhållit tig från att deltaga i detta förslag, hwilket åf: wen från andra häll bekräftas, och will blott i allmänhet tala fredens språk i St. Peterös burg, utan att rekommendera wissa wilkor. Sv ska staterna af andra rangen wilja genom Bay: ern och Sachsen rekommendera fredsunderhands lingarne på basis af Österrikes förslag. Det är icke osannolikt, att Ryssland skall antaga det, dock under wissa wilkor, och attunderhandlins gar skola öppnas, men om dessa kunna föra till ett gynsamt resultat, år ännu mycket wir: welaktigt. Man börjar för öfrigt i Paris att tala mycket om hållandet af en europeisk fon: gress, i hwiken alla stater skulle deltaga, och på hwilken fredswilkoren skulle bestänmas. En brochyr i detta ämne har i dessa dagar utfoms mit i Paris och i den politiska werlden wäckt mycket uppseende, emedan ben allmänt säges wara inspirerad af fejfaren sjelf. Författaren, som döljer sig under den anonyma benåmnins gen Cn Statsman, antyder, att förslaget till en sådan kongress bör utgå från Ryssland. engetlsta Elver ningarnas variserforrespondenter påstå fig emelgen utfärdat ett cirkulär, hwaruti den redogör Sndep. synes hafwa någon notis, fan man spur en polttit, som war Her på den tid d den fattades, men som förr eller sednare må ste uppgifwas båda i def eget ech werden: intresse. Engetff-franffa alliansen år ewigy heter det widare, den skall uppnå sitt mål me ondo eller godo. Men skulle det icke wara lyck ligt för densamma, om den segrade just i de ögonblick, då kriget, fom nu blott kan afse fört störingen af rysk: cettan i Öfterfjön, måhändal skulle wisa olikheten i de tvenne folkens imress fen och ställning? Etit omedelbart sammanträ!j dande af en kongress skulle derföre gagna allall Dess nödwändighet framstär af omöjligheten fön de fem stora magterna att blifwa ense. J Na. poleon IlI:s appell till den allmänna opinionen i Curopa ligger redan brodden härtill. Önskan derom är i allas hjertan; och den dag, då ett suveränt hof tager initiativet och officielt frann ställer ett förslag derom, skall detta förslag hwar ken möta en enda motståndare eller en enda liki giltig. Men under det man sålunda sysselsätter fig med projektet om en stor fredskongress, fom förmodligen skulle hällas i Paris, tillfännagifi wer Times att likaledes i Paris ganska nan skall hållas ett stort krigsräd för att fatta be slut om fälttägsoperationerna 1856. Engelskek tidningen antyder att eröfringen af Krim iili wåren möjligen skall erbjuda större swärigheten an de, fom uppehöllo Sebastopols fall ett hel år, och bestyrker sälunda det ofta uppdykada ryftet, att de allierade ide erna företaga ett fåltid tåg i det inre af Krim, utan förlägga kriger till Ostersjön, derest freden under mellantiden ide skulle blifwa afslutad. J Frankrike omtaa las redan att twenne läger skola bildas, ett på 30,000 man wid Boulogne och ett annat på 20,000 man wid Brest, af hwilka den landfrigg ningsarmee skall bestå, fom till wären skall föd ras till Finnlands eller Rysslands kuster. Om detta rykte bekräftar fig — wi erinra att de ännu är blott ett rykte — anser man det såsom sannolift, art de skandinaviska staterna ide lära ge skola funna bibehålla fin roll såsom neutrala; en roll, fom Swerge för öfrigt ide få obetyd: ligt modificerat genom traktaten af d. 21 Now Man omtalar för öfrigt, att swenska regerina för de grunder, fom föranledt densamma an afsluta denna defensiv allians med mweftmagtera ne. Att döma efter uttryden i detta cirkulär, hwars tert ännu icke år känd, men hwaromn nästan antaga för sannolikt, att Swerge skall blifwa indraget i kriget, om detta till wårem kommer att föras med fraft i Östersjön. Såwål TIimes fom Journ, des Debats omtala i längre artiklar fredsutsigterna, det sist nämnda bladet närmast med afseende på finnesds stämningen hos folket i England och Frankrike. vMorn. Poft, lord Palmerstons organ, innehåller en ledande artikel med afseende på den nordamerikanska noten angående sundska tullen. Bladet delar i allmänhet de af SNorts Chron. uttalade äsigter och förswarar lika if vigt Danmarks genom traktater sanktionerade rått, fom det energiskt tillbakawisar det sätt,: hwarpå Mr Marcy behadlar de europeiska angelägenheterna och isynnerhet den politisk — —