—— Ja — ——— 2 Nyärsbön. Du tidens genius, som svingar Ur österns port på morgonrodnans vingar, En ljusets engel, strålande och skön, Tag mot mitt hjertas enkla morgonbön! Ser du en enka, suckande i nöd, Och barn, som ropa, klagande, på bröd, Och sjuklingar, som qvida under smärtan; Gjut tröstens arladagg i deras hjertan. vå Ser du en ung och oerfaren mö, Som hvilar kindens ros i handens snö, fOch drömmer svärmande om dar som komma; ÅT Låt ingen frostvind härja hoppets blomma. 4 Ser du en yngling, stadd på villoväg, if Ett krafligt varningsord i örat säg; Men ser du en för ljus och frihet strida, ÅBlif då en trogen ledsven vid hans sida. YSer du en man, som redligt kämpar för Det rätta och det sanna, som sig bör; Låt honom icke under kampen digna, Hans goda engel var, hans verk välsigna. Träd upp, en sanningens och fridens tolk, sMed lugn och allvar ibland nordens folk Åoch väck till handling alla dufna sinnen, Al kraf af nuti ds röst och säderns minnen. a Låt en och hvar sig känna fri och säll I stad och land, i hydda, slott och tjäll, Men först och sist, vår gode Kung bevara För onda råd och smickrets falska snara. P. Th-—n.