, under det fransmännen liktidigt ralbastionen och Karantänskastellet dan. På bestämd tid lemnade e sina löpgrafwar och med denna perhet, som är så betecknande för bestormade de Malakoffs efter utz liga fästningswerk, och en gång eraf läto de ide åter bortdrifwa fig. tg bröstwärn uppresta trefärgade mwåra trupper såsom signal att -Angreppets anordnande anför: general-löjtn. William Codringz rening med gen. löjtn. Markham erna. — Jag beflöt att öfwerlåta nloppet åt andra och lätta divifios n dessa truppar sedan flera må at batterierna och approcherna mot de en noggrann kännedom om ters Sedan wårt artilleri åstadkommit fiendens yttre förskansningar ffuls bestämmelse stormlöpningen föres gt den emellan Sir Codrington och äffade öfwerenskommelse, skulle den arka stormkolonnen bildas till lika nämnde twå divisionerna; kolonnen divisionen skulle gå främst. De grafwerna på förut bestämd signal ade öfwer terrängen, förde af en för: täckt afdelnining af 200 man och ftegar förfedd afdelning af 320 man. kanten af fästningsgrafwen, has aft anlagt stegarne, förrän de ftors is bröstwärn och inträngde i baftios rasade en hårdnackad och mördande en timma, och ehuru till det ytter ode och oaktadt de utwecklade den rhet, blef det dock omöjligt för dem a positionen. — Eders Herrlighet långa och sorgliga förteckningen öfs ) fårade, inhemta med hwilken taps idla uppoffringar officerarne under ga fäftning ställde fig i spetsen för ag saknar ord för att uttrycka min fwer trupparnes uppförande och taps u deras hängifwenhet icke belönades amgång, fom de så rikligen förtjen: gen förtjenar större tacksamhet än Zindham, som så wäl anförde sin och war så lycklig att intränga och en förblifwa bland trupparne. Löps woro efter detta angrepp få uppfylls var, att jag war urstånd att orgas y stormning, hwilken jag ernade för de i reserv stående Högskottarne uns öjm. C. Campbell, och understödja divisionen under gen. major W. a öfwerenskom derföre med dessa ofs mHett nytt anfall, fom bestämdes till morgon. Högländarne höllo om nats sta löpgrafwarne besatte. Omkring ade fienden spränga sina magasiner Sir Campbell låt en liten afdelning ycka fram för att undersöka Såg: fann att det war utrymdt; men han dock ide nödwändigt att besätta det: rrän det blef dager. — Under loppet märktes det öppenbart att staden war fienden. Öfwerallt såg man stora åtföljde af starka explosioner, och uns VILSE AA. VE läta de alllerade stortornas oreostvvt IFSIS DVS Karantänsbatterierna. Den lifliga och wäl rig: tade elden från mörsarbatterierna, som å engelska sidan kommenderades af kaptenerna Wilcon och Digby, åstadkom emellertid en serdeles god were fan. — Den öfriga delen af berättelsen inne håller loftal för de officerare, fom utmärkte fig. Ryssarnes återmarsch till Perekop berättas nu såsom såker från Wien, och man tror, att Pelissiers operationer nu gå ut på att afskära dem denna reträtt. Frankrike. Myniteur af d. 23 Sept. innehåller en för England mycket smickrande artikel. Det ås dagalägges deri, att England har fifa stor anz del i segern öfwer ryssarne, fom Frankrife, och den har uppenbart tillfommit för att bemöta de jemförelser, fom funna göras med afseende på begge nationernas deltagande i kriget, jems förelser, fom möjligen kunde kräånka Englands äregirighet. — Från Genua berättas, att SPianoris broder blifwit mördad med 17 dolkstyng; man förmodar att det skett af demokrater, fom wille förebygga att han skulle förråda deras hemligheter. Generalerne Bosquet, Niel och Mac-Mahon hafwa erhållit hederslegionens storkors. Det berättas, art marskalfen Pelissier Fall blifwa umämnd till kejsarens storstallmästare och hertig af Sebastopol, och general Bosquet till hertig af Jnkerman. En telegrafdepesch i Hamb. Nacyr. från Paris af d. 25 Sept. berättar följande: Den af Mvniteur meddelade berättelse från mars skalken Pelissier af d. 11 Sept. fyller nvå fal: ter i det officiella bladet, men innehåller blott hufwuddragen af Sebaftopols intagande och förbehåller detaljerna till en utförligare berät: telse. J samma nummer meddelar Moniteur en fem spalter lång berättelse från ingeniörges neralen Niel angående stormningen och intas gandet af Malafoff-tornet. Enligt denna ber rättelse hade ryssarne 800 och de belägrade 700 fanoner i werksamhet, och inalles lossades 1,700,000 skott. Sträckan af de klipporna anlagda löpgrafwar uppgick till 20 lieues. Af ingeniör-officerarne blefwo 31 dödade och 33 fårade. Pariserkorrespondenten i Börfenhale förifs wer under d. 23 Sept.: J trots af de tyska bladens försäkringar om föregifna åtgärder till fredsunderhandlingarnes återupptagande från tyska diplomatiens sida, är man dot här öfwertygad om, att hittills ide förefallit något afgörande i detta afseende. Baron BProkefdyå föregifna mission måste i afseende härpå ine skränkas till fin sanna betydelse. Det år ide heller sannolikt, att de tyffa diplomaterna skola taga ett sådant steg. De måfte nemligen weta att härifrån afgått den förklaring säwäl till Wien fom till Berlin, att nya fredsunderhands lingar endast kunna ega rum efter direkta förs flag af Ryssland. Om sådana kanna wäntas, år swårt att säga. Ryssland är icke stämdt för eftergifwenhet, ehuru det efter säkra, här an: ställda beräkningar under sista tiden måste hafs wa lidit ofantliga förluster. Det inhemtas nemligen af ryska berättelser, att ryssarnas förs luft sedan d. 14 September 1854, låg beråf: .G G nn St HN TAN man och anflår Koleran grasserar tämligen starkt i Berlin. Amalet af patienter till d. 22 d:s war 1283, af hwilka 783 aflidit. Jtalien. Underrättelsen om Sebastopols fall skall hafwa försatt Neapolitanska regeringen i stor bestörtning och anses såsom närmaste orsaken till ministerombytet. Ficana har blifwit uts nämnd till krigsminister, Vinspedre till ftatss sekreterare och Bianchini till chef för polisen. Man antager att dessa personers inträde i ministeren skall tillfredsställa westmagterne. En upprorisk proklamation af Mazzini till neapos litanska folket att afkasta sitt of, tadlas starkt af engelska tidningarne, oaktadt dessa just icke tala serdeles mål om den neapolitanska reges vingen. 22 Om rikedom och högmod. (Ur Läsning för Allmogen, af C. A. v. Nolcken) (Forts. o. slut fr. föreg. Nr.) När det är fråga om för landet allmånt nyttiga företag bör äfwen den rike bonden, i förhällande till fin ställning, med beredwillighet dertill lemna förswarliga bidrag, och om den enskilte, mindre wål lottade i hans närhet ans ropar honom om stöd och hjelp, bör han lygs na derpå, Utan att först derföre betinga fig en ersättning, fom i sjelfwa werkst ger honom större fördel än den behöfwande. Men så sker icke i allmänhet ). Många af derifa bönder, fom wid offentliga sammanträden infinna fig fint klädde, i granna wagnar med dyrbara hästar och efter sammanträdet bjuda tikliga Chamz pagne såsom i Skåne stundom imträffar, äro, då fråga om penningebidrag till allmänt nyttis ga företag, högst obennägne att deråt offra nå got, och wisa wid sådana tillfällen en mot det wanliga öfwerslödet i deras lefnadssätt i ögor : nen fallande beklaglig hushålljambhet. Och när i deras hemort någon mindre behållen åbo eller : torpare anlitar deras aldrig tomma kassa om något län, lära de rikaste sjelfegare ofta neka detta och endast lemna det sedan de på före hand beredt fig af den lånsökande tillräckliga fördelar för deras nedlåtenhet. DO! min wäån! om du är få lycklig att ega wida mer än dul behöfwer till din och de dinas bergning, wet, , att detta mer blir en tung börda på ditt fame wete, om du endast låter dig sjelf derutaf få! godt — det blir då ingen lycka langre. När du sitter i din granna grundmurade gård med tapeter i rummen, tänk vå din granne i lerfor jan med de fmutfiga wåggarne — når du åker i din wackra finlackerade liggfjederswagn med de stolta hästarne, fe på din life, fom du körer förbi i den omålade, skakande gamla kärran med det utmagrade öket — och når ditt bord? är uppfyldt med de lätt anskaffade. wäl lagas de rätterna, glöm ide din broder, som sitter ne daft med det med möda och suckan hopsamlade torra brödet! — Jag hör dig genaft med fjelfbelåtenhet swara: jag tänker ju på grannen i lerfojan, på den jag möter i den usla wagnen och på den fom knappast har det torra och nap: pa brödet. Ja wifi! men hur tänker du derpå? Med högmod och förakt! Du gåiädjer dig; möjligen åt, art det ide år du fom fitter ilerz kojan med det torra vcb fnappa brödet, men: denna din glädje ätföljes ide af någon ödmjuk tacksamhet för Försynens wålgerningar, eller ar någon ädel håg att genom de medel, du rifti-i gen eger, bidraga dertill, att den, fom år få ) Det är ett eget förhållande, att när det är fräga om allmeser åt fringshevfande tiggare (ywilfa efter förs: fittningarne egentligen icke borde erhålla något) eller inz samliag of gäfwer åt nörlidande i andra provinfer, då är Allmeden möcket gifmild, men då det gäller bj:lp Åt min