Article Image
— Päföljande förmiddag omkring kl. 103 reste fejsaren, drottningen och prins Albert från St. Cioud till Versailles. Alleen, fom leder dit från St. Cloud, war uppfyld med en ofantlig mängd nyfikna och prydd med äreportar, flag: gor o. s. w. Jnfamerister, kuirassierer och fas rabinierer bildade efpalier ända till flottsplats fen. Kl. 11; ankom kejsaren med fina gäster till Versailles, der han emottogs af authorites terna, fom samlat fig under en praktfull tris umfbåge för att önska drottningen wälfommen. Erdan de besöft galerierne och terasserne, pros menerade de i parken och besågo def mårhvärs digheter, hwaribland de herrliga wattenfonfterz na, hwarefter de reste widare till Trianon, hwars eft wäntade dem en dejeuner på 40 couverts. Maria An oinettes lilla mejerigärd wäckte här isynnerhet drottningens intresse. Hela utflyks ten, hwars detaljer pariserbladen ännu ide med delat, gynnades af det wackraste wäder. Kl. 5 ernade majestäterne waratillbaka i St. Cloud, hwarifrån de efter dinäen skulle afresa till Pa: rig för att bewista ett galla-fpeftafel på operan. (Enligt en telegrafdepesch från Paris af d. 22 Aug. blef drottningen i operahuset emottagen med stort jubel). Med afseende på detta heter det i Constitutionel: De tre främsta logerna hafwa blifwit förenade för att bilda den fejs ferliga legen. Sidologerna äro bestämde för Derås Maf:ters swit. Representationen skall bestå af baletten Fonti; dessutom skall mad. Alboni sjunga variationer ar Hummel, mams fell Gruvelli Sicilienne ur mfienianffa Afton sången, Roger och Bonuche en duett ur Orottz ningen af Cypern, och Gueymond, Pbin och Devpassio terzetter ur Wilhelm Tell. Den eljest i allmänhet få briljanta belysningen ffall blifwa ännu mera Iyfande, Då den skall för stärkas med 60 ljusfronor. DÅ drottningen d. 22 besökte expofitionspalatset, fördes hos af fejsaren. Hon bar en hwit robe med bred spetsbesätming, himmelsblå mantilj, hatt af hwita spetser och prydd med en stor thearos, samt en grön parasoll med war: ta spetser Kejsaren war civili flädd äfwenson prins Navroleon, fom git wid sidan af drotts ningen. Bakom dem gick prins Albert, tifaledes civilt klädd, som förde den helt och Hålet i rosa klädda fronprinsessan och prinsen af Wales wid andra handen. Drottningen wir fade fig utomordentligt nådig och glad öfwer den wackra erpositionen. Först togos gulde, filfs wer: och juvel sakerna i ögonsigte, derefter brvndsakerna, tapeter, porslin etc. Kr mjuveler. a betraktades af drottningen länge oc med stor uppmärksamhet. Sidorummen gernvasvaudras des hastigt, emedan drotn inger ide ville bes tjena fig af kejsarimians silla hand oagn:; hva syntes rött och besteg wid en af sidoportarie åter sin wagn. Amerika. MNew-MWovrE d. 8 Ang. Jngeniörerne wid NResv-NorfRewfvornlaudsoch Londonersteles graffällftspet hafwa afrefi för att lägga tele: grafträden emellan St. Johns på Newfowndz land och Amerifas fasta land. — Wid en walemöt i Louiswille d. 7 d:s hafwa omkring 20 menniskor blifwit skjuma. Dessutom blefwo 12 hus nedbrände och flera personer hade funnit fin död i lågorna. Mir litär måste uppbudas för att återställa lugnet. Striden hade uppstått emellan de infödde ames rikanarne och de inwandrade. Göta kanal. (Ur Bref till hemmet, skrifna 1844.) Göta kanal år ett förwånande storwerk af en liten, fattig nativu, när dertill lägges, att det är beslutet och begynt unver en af de swåraste : AE.. J KA KANSSA svi toria 1200 Mila 2 ten och dubbelt så bred wid wattenytan, I al: nar djup. På många ställen rinna bäckar fram under kanalen i hwalf af huggen sten, eller grofs wa jernrör. På åtskilliga ställen har man gräft riftiga sjöar, der fartyg funna mötas, eller lig: ga för ankar; wid stränderna af större sjöar äro af huggen sten bygda ståtliga murar, inom hwilka fartyg kunna ligga skyddade för storm. Stundom mötte man grofwa stenskär eller lösa grustrakter, der wattuet ej hölls inne, stundom flöt hela gräfningen igen af fin sand eller dy, som upptog långa sträckor; ibland måste man ned genom 20 alnars höjder, och deremot war landet ofta för lågt, få att wan måste bygga upp fig i luften. Bland sysselsättningar une der kanalfärden har det gjort mig ett ftort nöje att gifwa aft på sådana förhållanden. Nägra af sällskapet förklarade, att färden war enfor: mig och tråkig; andra deremot tyckte, att det tråkiga helt enfelt fanns hos personerna fjelfwa. Kanalen lärer kostat öfwer 9 millioner rdr bko, hwaraf staten betalt mer än hälften, men så är ock der sprängdt och gräfwet nära 15 million fubikfamnar, samt murade 40,000 kubikfamnar, större delen med cement, och foft: naden för säfer grund till dessa murar har på fina ställen warit oberäknelig. När man sett detta storwerk och besinnar, att det snart sagdt är en enda person, som landet har att tacka för def fullbordan, få eger denne man anspråk på namnet stor af efterwerlden. Platen, i hwilkens jernskalle den tanken mognat, att kanalen skulle fullbordas, ehwad man wille eller ej, hade blott fig sjelf att lita på, under det fonung, ftatåråd, ständer och sjelfrtwa natiouen tidtals wände honom ryggen, och intet hopp om räddning fanns, i nägot annat bröst än hans. Lugn ftod han fom Luther i Worms. Jag minns mycket wäl den tid, då tidningarna stodo fulla med owett mot Platen, fom om han we lat förderfwa hela landet. Men lik Moses förde han fina uppstudsiga och rådlösa israeliter ger nom swårigheternas öfen. Fick och liksom han aldrig skåda sina förhoppningars Kanaan. Men werket hade han satt i säker gång, och det gick till fin fullbordan. Mödan är nu öfwerftåns den, och landet blef ej ruineradt. Wi äro ej fattigare nu, ån om det warit ogjordt. MNyts tan står war. Många alldeles onödiga krig hafwa säkert kostat lika mycket och lemnat efter fig blott forg och tårar. — Rörelsen på fara len stiger årligen. Långt öfver 1000 fartyg tåga der årligen fram. Det fal. wara sannt, att def nytta m.est tillfaller de lendskap, genom hwilka kanalen går, menu en lättad fommunifar tion med wära bästa provinser måste äfwen war ra nyttig för det hel; och dessutom är det wäl båttre, att några af kroppens lemmar befinna fig wäl, ån om man sliter ondi från hufwudet till foten. J fall man wore uselr flädd, wore det wäl godt att till en början få hela skor på fötterna; wantar kan fås nästa gång. Stifts:Nybheter. TFjenftledighet bewiljades d. 15 d:s: Contracts-Proften och Kongl Hofpred. P. Å Anglin i Hefhy ytterligare uns der iustnudande Sept. och Okt. mån för fortsatt begag: nande af läkarewärd. — Forordnade d. 15 d:s: Kyrkoh. i St. Köpinge Magister J. G Eckerbom att bestrida Prot befattringen öfwer Jngelstads Härad, s. m adj. M. Holm Kyrfoh sembetet wid Hofby forsamling under Contractse Prosten P. N. Muglins tjenstledighet. S. d. Måddrs-pred. i Kyrfheddinge C. J. Collin att förestå embetsförrwaltuins gen wid ds Oomfyrfoförfamling nuder v. Pastorn Mag. F Menander bewiljad 6 mån. tjenstl, räknad från d. 1 inst. Sept. S d. s. m. adj. A Frödig att från d. i inst. Sept wara MNidirs:pred. wid Kyrkheddinge och Eserms församl. D. 22 d:s: s. m. adj T C. Grabb att under inst Höf-Termur förestå andre Lärare-beställningen mid Sölwesborgs Avologistskola. S. d. Philofophie Magistern Christian Cavallin att under inst. Hört-Termin answara för Collegau utnämnde Kyrkoh. Man. B. E. Cavall us allmänt ärssammanträde med Luggude Härads Sparbanks Stiftare och Delegare i Mörarp den 4 Juli 1855. För de tillstädeskomne upplästes följande MRevifions:-Berättelfe: Luggude Härads Sparbanks Räkenskaper fr. d. 30 Sept. 1853 till d. 29 Sept. 1854, som af undertecknade blifwit granskade, utwisa att kassans ställning är följande: Behållning från förra året, utom Sparbankens egen fond — — 15,797: 22. Under räkenskapsåret insatte medel 10,742: 28. Upplupne räntor — — — — 965: 11. Bko Rdr 27,505: 13. Då härifrån afgär Uttagningarne 4,302: 42. Så utgör Deponenternas fordran 23,202: 19. Sparbankens egen fond uppgår till 225 Rdr 33 ff. och Sparbankens hela anfwarighetsfums ma till 23,428 Rdr 4 ff. bko, hwaraf äro uts lånte 22,366 Ror 32 ff. och kontant i kassan 1061 Ror 20 ff. Under året äro utfärdade 116 kontraböcker och inlöste 34, wid årets slut äro 536 utelös pande. Wid räkenskaperna hafwa följande anmärks ningar blifwit gjorde: uti Hufwuddokens kontos Nr 408 och 429 år räntan för hög beräknad, på förra stället med 2 ff. och på sednare med 6 ft. Då för öfrigt ingenting warit att anmärka, och Räkenskaperna blifwit förda med berömlig ordning och noggrannhet äfwensom Direktionen i allt bewakat Sparbankens bästa, få NRevifvs rerna tillstyrka att full decharge meddelas för förwalmingsåtgärderna räknade från och med d. 30 Sept. 18353 till oh med d. 29 Sept. 1854, Mörarp i Nowember 1854. P. M. Lundberg. W. Petersen. H. Schönbeck. hwarefter decharge för förra räkenskapsåret meds delades Direktionen, sedan Räkenskapsföraren styrkt att wederbörande fått full godtgörelse. Sparbankens ställning befanns denna dag wara följande: Jnsatte penningar fr. d. 30 Sepe tember 1854 — — — — 20,175: 6. Jnflutne räntor fr. samma dag 283: 27. Jnbetaldte lään — — — 1775526: 32. Jnflutne gåjjwor — — — — 6: — Bo Rdr 37,991: 17. Utlånte kapitaler fr. d. 30 Sep: tember 1854 — — — — 33,997: 45. Omkostnader — — — — — 53: 37. Uttagningar — — — — — 3319. 14. B:ko Rdr 37,371: — Således äro under denna tid 16,855 Rdr 40 sk. i Sparbanken mera insatte än uttagne. 256 nva kontraböcker äro under tiden utfärdade och 21 inlöste. Sparbankens denna dag utlånte kapitaler uppgå till 38,837 Ror 45 ff. och kontant finnes i kassa 1681 Ror 37 sk., deraf 1650 Ror uti Skånska Hppotheks Föreningens tre procents Or bligationer; och är således Sparbankens hela answarighetssumma denna dag Fyratiotusen Temhundranitton Riksdaler Trettiofyra skillingar banko. Till nya Direktörer utsågos: i stället för aflidne Riksdagsmannen Johannes Nilsfon Nämndemannen Nils Hansson i Fleninge och för åboen Nils Andersson i Wäla Hemmanss egaren Ola Johansson i Kropps Hjortshög. PR frfs OM oh

28 augusti 1855, sida 3

Thumbnail