Christianstad vv. o ulig. PynvlJ7 hwilken under en längre följd af år wid denna ärstiden brukat infinna fig, har äfwen nu bör jat wifa fig temligen allmänt hår på orten. (Sk. P.) — ——— Utrikes Nyheter. Telegrafunderrättelser. Hamburg d. 24 Aug. Mornn. Poft för i dag meddelar fåfom pålitligt, att Omer Ras scha skall marschera till Asien med en stor wål ekiverad armee. — Festen, som staden Paris gifwit för drottning Victoria, war ytterst lysande. — D. 25 Aug. Den allierade flottan låg d. 21 des dels wid Nargen och dels wid Kron: stadt. Kanonbåtarne äro på hemresan. — Rå engelska spanmålsmarknaden i går war tillförseln af hwete obetydlig, men efterz frågan stor. Priset 2 a 3 sh. högre. i Orienten. Den d. 17 d:s om morgonen åter öppnade fanonaden mot Sebastopol hade, fom Monis teur berättar, ide för ändamål att omedelbart förbereda stormningen, utan ffulle blott tjena att underlätta ingeniör-fåreng arbete mot fåftningen. Det synes således, att de allierade tro, att de ännu icke hafwa framryckt nog långt för att utan alltför stora offer wåga ftormningen. Enligt förnyade yttranden i åtffilliga frans ffa och engelffa tidningar förefinnas säkert åf: wen andra orsaker, hwarföre angreppet blifwit uppskjutet. För ryssarne, heter det, blifwer pros vianteringen på Krim med hwarje dag swårare, och det skall snart wisa sig omöjligt för dem att fortfarande hålla fig der. De allierade hafwa derföre — få slutar man — alldeles ingen orsak att påskynda ett afgörande, som måste framstå af fig sjelf, utan deras omedelbara med werkan. EnglandEngelska tidningarna känna i dessa dagar blott twå föremål: drottningens ankomst till Paz ris och segern wid Tschernaja. Beträffande den förra händelsen söker isynnerhet FJimes att framhålla def stora betydelse ide blott för de begge nationerna, utan för hela werlden. Bla: det medgifwer, att Frankrikes muvarande inftis utioner ide äro egnade att framkalla ett onvez tydigt uttryck af national-fympatierna, det till: står äfwen att legitimisterne, orleanisterne och republikanerne icke med gynsamma ögon kunna betrakta den nåra och innerliga förbindelsen e mellan drottningen af England och Frankrikes nuwarande beherrskare, men ide def mindre fasthåller det den öfwertygelse, att franska naz tionen såsom sådan förstår att wärdera den ez mellan Frankrike och England bestående alliz ansens företräde för förstnämnde land, och att derföre också drottningens besök i Frankrike med glädje betraktas såsom en symbol af denna als lians. Men alliansen erbjuder för hela werl: den den garanti, att det för framtiden ide mera skall blifwa tillåtet blotta öfwermagten att böja rätt och sanning, och att den för Europas ci: vilisation erbjuder ett tillräckligt skydd mot far ran att genom barbariet hemfalla åt tillintetgörelsen. Har först nödwändigheten — fåger oCj mG7 — Att ständijat wara rustap och HA sin tionens och de fredliga konsternas intressen? Utwidgandet af de abstrakta wetenskaperna i alla fina grenar, deras anwändande på huns drade fått, hwarom man ännu icke drömmer, afseende att uppfylla och tillfredsställa m-nniskornas önskningar, — nedrifwandet af de skrankor, som förflutna tiders afund uppfört mot den fria handeln, — införandet af den i Frankrike herrskande, ordnande och methodiska andan på wår ö och antagandet af några af de sociala och politiska grundsatser i Frankrike, som hafwa stått profwet i England, — förglöms mandet af förra tiders bitterhet och utplånans det af bestående fördomar — allt detta erbjuz der för menniffos och fosterlandswännens öga, antingen han år engelsman eller fransman, för remål för betraftelfer af det högfta intresse och utfigter af den gladaste betydelse. För att ras tificera en allians, fom innebär slika omfattanz de resultater, beswarar drottning Victoria fran: ske kejsarens besök. Det är således ide under ligt, att ett stort och upplyst folk emottager den upphöjda person, som har en slik mission, med hwarje tecken af wälwilja och hwarje uttryck af aktning. Angående slaget wid Tschernaja heter det i Times: Ryssarne hafwa qwarlemnat icke mindre än 4600 man antingen döda på wal: platfen eller fårade och fångne i de allierades händer, utom dem som de lyckades att föra bort med fig. Terrängens beskaffenhet, fom war för dem gynsam få länge de åtnöjde fig med att hålla höjderna befarte, måste hafwa lagt ber tydliga hinder i wägen för deras återtåg, ifynnerhet då angreppet hufwudsakligen blott följde en wäg och war rigtadt mot en bestämd punkt, nemligen den bro, öfwer hwilfen denne wäg går öfwer Tfhernaja:floden. Der föreföll utan twifwel den blodiga ste striden. Att dömma ejz ter angreppets förtwiflade beskaffenhet, är det icke osannolikt, att furst Gortschakoff anwände de nyligen från det inre ankomnå friska trups perna och utan widare omständigheter förde dem den undergång till mötes, hwarom de efter flera weckors erfarenhet måhända hade haft en blott alltförwål grundad förmodan. Blott den allra största nödwändighet kunde uppfordra till ett företag, hwarigenom man satte få mycket på spel med få få utsigter till ett lyckligt refultat, och under det ett nederlag i hwarje fall mäste åtföljas af de känbaraste förluster. Af alla förs ut ingångna beråttelfer inhemtas, att man alldeles ide hade tänkt på att störa ryssarne, få länge de förblefwo på fina höjder; wi fe dere före i anfallet i och för fig samt i def miglycs fade utgång le commencement du fin (början af slutet), och det ffulle alldeles ide förundra oss att på samma gäng höra, att ryssarne träffa anstalter till ett återtåg till nordliga delen af Sebastopol. Det turkiska lånet har blifwit öfwertaget af baron Rothschild. Frankrike. Drottning Victoria besök:e d. 20 d:s kl. 11 f. m. fonstutställningen åtföljd af kejsaren, prins Albert, prinsen af Wales, den kongl. prins sessan och en talrik swit. 8 rikt dekorerade gals lawagnar, åtföljde af fejsargardets cuirassierer, förde henne och hennes ledsagare till in: uftri: valatfet Her hon emottoag af prins Napoleon, gen längsamt salarne. Flera betjenter i fejfere ligt livree buro stolar och mattor, bestämde för henne och kejsaren. Drottningen heter det i NRatrie, fom meddelar en mycket omständig bes rättelse om beföfet, satte fig tre gånger för att hwila, första gången i stora galleriet midtemot vacalorchestern under Cheves ledning, fom för redrog några sånger, och andra gången midtes mot Winterhalters målning, som föreställer fejs sarinnan Eugenie med fina hofdamer. Publis fen, fom genom programmet förut blifwit uns derrättad om detta besök, hade ytterst talrikt infunnit sig i palatset, så att det stundom war swårt nog att komma fram. Kl. 2 lemnade drottningen expositionen och reste med kejsaren och fin familj till Elysäe, der hon intog en fols lation och hwarest diplomatiska fåren för henne presenterades. Kl. 4 återwände drottningen une der mängdens vivatrop öfwer Boulevarderne till St. Cloud. Nästan alla referenter öfiwerz ensstämma deri, att drottningens emottagande af parisiska befolkningen denna dag war wida warmare och mera entusiastiskt än wid intåget. — Erligt en korrespondens i Cöln. Jeit. bes sökte drottningen äfwen NotresDameskyrfan. Wid ingången i kyrfan emottogs hon af erfebiskopen och hans prester. Erkebiskopen rigtade några ord till drottningen: Madame! — fas de han — tillåt mig uurycka de önskningar, fom persterskapet i Paris hyser för Eders Mar jestät och den allians, fom redan åstadkommit så många stora ting och som har en så hög beftåmmelfe. Efter dessa ord ledsagade erfebiskopen drottnin gen och hennes swit in i det inre af fyrfan. Från Notre-Damesfyrfan gid tåget till Hotel de Bille, der drottningen uppehöll fig nå: gra minuter. Emottagandet war öfverallt yt: terft hjertligt. J justitiepalatset, i Notre-Dame kyrkan och öfwerhufwud i hela staden Herrffaz de till och med en werklig hänryckning. Tilloppet af fremmande i Paris har uns der de sist förflutna dagarne warit få ftarft, att antalet för närwarande uprgifwes till ide : mindre ån 600,000. J följd häraf gör hane delswerlden och induftrisidfarne i Paris ferdes : les goda affärer. De franska tidningarne äro outtömliga i att skildra, hwad drottning Victoria gjort eller fett i dag, de berätta hwad hon i morgon och öfwermorgon skall se, och leverera än kortare, än längre berättelser om hwad hon fett och gjort i går och i förrgår. Aftonen d. 20 tillbragte den kongl. familjen i St. Cloud, der ffådejpes larne från Theatre francais uppförde Fröks narne i St. Cyr. Salen erbjöd en praktfyll anblick, ty alla åskådarne glånste af diamanter. Drottningen och kejsarinnan suto i midten; på högra sidan om drottningen satt kejsaren, derz efter kronprinsessan, prins Adalbert af Bayern och prins Napoleon; på wenstra sidan om fejs farinnan satt prins Albert, prinsessan Mtathils da, prinsen af Wales o. s. w. Drottningen bar ett diadem af diamanter, och kejsarinnan skall aldrig hafwa sett skönare ut. Pjesen bes hagade mycket, och skådespelaren Regnier wäckte isymserhet allmän munterhet, då han på en ans märkning angående Österrikes inflytande mifsnöjd utropade: AH PAutrihe! PRutride! I Det fått, hwarpå han uttalade dessa ord, och i j den geste, hwarmed han ledsagade dem, skall