drag motionärens åsigter samt yttrade att det wore tid att nu påbörja arbetet med bibanors anläggande, troende att allmogen omfattade fas fen med intresse och wore ide obenägen att med penningar bidraga till dess utförande. -Man bör, tillade talaren, puida medan jernet är warmt, ty han trodde det Skånska nationallynnet wara af beskaffenhet, att ett projekteradt företag bättre realiseras medan det är nytt, än om det obeslutsamt en längre tid komme att hwila, ty det har icke sällan händt, att nitet för en sak har genom tidsutdrägt afswalnat, afty nat och — dödt. — Rytt. Toruerhjelm wille gerna att jernwägsarbetet å flera punkter på en gång påbörjades och ferisattes, ty annars torde det först dröja i 15 a 20 år innan hufwudbas nan blefwe färdig och derefter 6 a 10 innan bibanorna komme i stånd; så edes kunde wäl wåra barn men icke wi sjelfwe få hafwa nöjet att fe wåra sträfwanden winna fultlbordan eller ens få åka i en ångwagn uti Skåne. Talar ren yttrade, skämttande, aLt det kunde ock wara roligt att sjelf få komma något fort fram. Pros sten Ahufelt fruktade ide någon penningerisk; han trodde att lån för 5 proc. och derunder kunde erhållas när som helst, särdeles som man hade god utsigt att närwarande konjunkturer blifwa en läångre tid beståndande. — Sedan debatten ansågs wara utagerad, framställde ordf. den frågan, om allmänna meningen war att ingå till Konungens befallningshafwande med anför fan, att ett jernwägsmöte blefwe utsatt i Landå krona? Denna frågå beswarades med ett alls mänt ja! Nu begärde hr Stjernswärd ordet och mes deljt en muntlig motion framhöll nödwåndig: beten att få inrättat ett landtbruksiustitut i wår provins. Häri instämde alla, fom talade i ämnet. Or Landshöfdingen wille att Sfånffa hushällsföreningarne skulle anlitas. Pastor Wulff, aLt få institutet förlagt till Lund, hwars est wore tillgång för elevers theoretiska bildning wid universitetet; och för den praktiska delen trodde talaren, det wore möjligt att af den bes tydliga jord, fom tillhör Lunds biff: påftol, få på arrende upplåten få mycken, fom erfordras, helst talaren ock trodde att hr biskopen f. d. ftatsrår det Reuterdahl ide härtill wore obenägen. Denna framställning wann bifall. i Or pastor Wulff framkastade nu en mor tion att tillträdare af prestgård bör ersätta af: trädare foftnaden för werkställd grunddikning. Ofwer denna motion yttrade fig endvaft fontraftå: prosten Jönsson och prosten Ahufett, hwilka begge instämde med pastor Wulff. Härefter fortsattes diskussionen af de för relagde frågorna: 5:o Swilfet slag af konstgödningsämnen är kraftigast och längst werkande, och för hwilka werter och hwilken jordmån egna Mwardera flaget fig bäst, ensamt eller tillsammans med anis malisk gödning, och i hwilka proportioner böra de anwändas? Pastor Wulff pästod att artificiel gödsel blott bör anwändas i nödfall, emedan den drife wer fort och skulle således i längden wara skadlig. Or Norin talade mycket om guano, bens mjöl, fosforsyrad kalk och annan fonftgödning. Talaren hade erfarit att det ide är tjenligt an: wända guano på härd, torr lera utan blott på lätt jord. 6:o Har det befunnits tjenligt sedan jorden en gång blifwit öfwermerglad, att ånyo förse den med mergel? Hr Lund tredde det wara skadligt att merge la twenne gånger på samma ställe; Hr Norin att detta wore förhållandet synnerligast på styf lera, som, sedan mergelpertiklarne, hwilka åro ce den styfwa leran. Säledes woro åsigterna i detta ämne delade. To Hafwa gräswallar blifwit ifvergöds slade — hwilka gödningsämnen hafwa häriill blifvit anwände, och har nyttan deraf motfwar rat kostnaden? Blott hr Norin anmärkte härwid, att han i Cimbritshamns trakten sett ängswallar warit öfwergödslade med urin. — S:o I hwad mån kan bruket af Såningse machin motswara kostnaden för dess anskaffande? Pastor Wulff wille recommendera fröfår ningamachiu och trodde, attett helt bvelag hade nog af en sädan. Hr Norin anmärkte att vad: saning utan machin more ändamålsenligast. Sedan alla frågorne woro således disfuterade, förekom imtet widare, hwadan ordf. i ett kort tal tackade alla som bewistat mötet och bestyrelsen som lemnat honom förtroendet att leda dessa dagars öfwerläggningar, samt öns skade att alla måtte få ega den goda förmån att i frid och ro sköta fina yrden och draga nytta af de upplysningar, fom wunnits genom de ins sigter, hwilka blifwit dessa dagar meddelade. Prisutdelning för profplöjning företogs på e. m. 1:o Johan Persson på Swedberg, 1 par orar, 25 rdr; 2:o Fredrif Holm wid Sfillinz ge, 1 rar for, 20 rdr; 3:o Peter Andersen i Rebbelberga, 1 var hästar, 15 rdr; 4:o Nils Göransson i Ekillinge, 1 par for, 10 ror; jet: toner erhöllo Per Johansson och Hand Betterdfon wid Skillinge (hwardera 2 Silfwer Spes cier). Klockan half 5 företogs en utfart i 14 bår tar till Hamnbyggnaden och derifrån i äkdon till stället, (Engeltofta?) der grundstenen till minnesstoden öfver major Stjernswärd skulle läggas. Musiken uppstämde först ett stycke, hwarefter ordf. höll ett för tillfället lämpligt tal, som beswarades af Borgm. Ödmansson. Sedermera nedlades grundstenen, hwilken akt slutade det tredje Landtbruksmötet. a Helsnings: Sång wid Landtbruksmötet i Engelbolm den 31 Juli 1855. Derute stridens blodregn dugga Och färga marken, då wi här J dagens sken, i nattens skugga Se röda rosor, mogna bär Och gyllne skördar herrligt gunga, Hwaröfwer fridens lärkor sjunga. Och kornets guld på fältet skimrar J sommarsolens milda glans, Och ynglingen sin hydda timrar Och tärnan binder ljuft fin krans, Och lian hwiner genom säden Wid skördefolkets glada qwäden. Den sången klingar skönt i norden, En frisk, upplifwande musik, Som manar skatter fram ur jorden, Med hwarje år allt mera rik På jern och stål, på forn och färna, Hwarmed wi oss mot nöden wärna. Men ännu gömma wåra fjellar Och wåra dalar, wåra berg För oss en mängd af nya fällor Till sjelfbestånd, till must och merg, Dem wi i ljuset kunna leda Och rika frukter oss bereda. Tot Håflor An Att nur TA a Ern Men sk Och stö Wi m Till or Ty kun Och fo Sa Stockhol ff. a Il rdr 3 ris 222 ff. — Börspr 18 a 19042 rdr (rå leverans 4 11 rdr, Brän Göthe denna artikeln märfningswärd bfo rer 21: 1( Korn ingen on tillbafa, till fö Bränw kanna. Under IKORg dolfWa Ha Wali Augusti en Musil genom magifvas — —— Onsdagen ett år, räknadt ma tid 1856, ne från ech m wilikeren wid hus d. 9 Juli Onsdagen rättas hos Ja friwillig auktio hwaribland du del fiskredskap I singborgs Rådh Stadens i härmed kallade ten å Rathnset på dagen, för dens räfenskaper Helsingber 8 a Wid gatus anmärkte och ä bristsällen antec 4, 6 och 7, 33 70 och 71, 101 141 och 142, 163, 166, 166! 204, 205, 210, 224, 225, 226, : stratens denna instundande Se försumliges befe fiskalen. Helsin Tisdag gusti kommer a bjudas Krono-S af Mr 2 Södrä nen Swen Ande mån wäg, 1571 sat TT. (n