4 vr TE RSA Sy ME AR J VER sShåd ra ett direkte anfall. Natten emellan d. 16 och 17 försökte ryssarne emellertid ett utfall, fom allwarsamt slogs tillbaka. De försökte att der ployera twå bataljoner för att göra motstånd, men rummet är så inskränkt, att det war dem omöjligt att utföra deras manövrer under elden och de bajonetter, som tränge sig in på dem, och de blefwo twungne att draga sig tillbaka till fästningen. — Wår förlust är betydlig för närwarande; man räknar öfwerhufwud 40 man hwarje natt. Aj korrespondenserna från frigsffådeplatfen i franska tidningar inhemtas, att Sebaftopol nu nästan på alla sidor är inneslutet af de allierade på ett afstånd af 20 metres. Dock wäåntar man intet afgörande anfall förrän i medio af Augusti. De allierade förbereda ett allwarligt angrepp på Genitschi för att förftöra ryssarnes derstädes hopade ofantliga proviantförråd och ödelägga bron, fom förbinder dens na punkt med fafta landet. Frankrike. Courrier de Marfeille berättar, att res geringen befraktat 90 flodångfartyg, fom skola anwändas wid operationerna i Swarta Hafwet, oh af hwilka hwardera fan båra ett antal faronader och 500 man. En profsegling skall werkställas före flottiljens afgång. Boulervarderne Strassbourg, St. Denis, Bonne-Nouvelle, Poissonnikre, Montmartre samt Jtaliernernes, Capucinernes oh Made lainezboulevarden skola prydas med triumfbå gar i anledning af drottning Victorias ankomst till Paris. Kejsaren och Kejsarinnan inträffade d. 30 Juli om aftonen i Paris. D. 31 Juli börjades processen mot det hemliga sällskapet La Marianne inför volisrätten i Paris. I anledning af mängden af de anklagade (150 till antalet) förhandlas pros cessen ide i den wanliga rättssalen, utan i en större lokal. La Marianne war ett hemligt sällskap af stor betydelse. Det räknade öfwer 2000 medlemmar, fom woro spridde öfwer hela Frankrike. Def ändamål war kejsardömets omstörtning, och det synes fom utförandet af def planer war nåra förestående, då hufwudmännen d. 23 Mars blefwo arresterade. De föregående undersökningarne hafwa således war rat öfwer fyra månader. Från Paris skrifwes under d. 2 Aug., att ryske generalen Bodisco och hans adjutanter, fom i fjol blefwo tillfångatagne wid Bomars sunds eröfring, hafwa erhållit fin frihet. Tyskland. Det tillämnade upprättandet af en italiensk fremlingslegion synes hafwa gjort ett mycket obehagligt intryck i Wien. Prins Adalberts af Bayern förmälning med spanska infantinnan Maria Amalia Filips pa har af religiösa skäl blifwit uppskjuten. Cbina. Enligt underrättelser från China af d. 10 Juni hade insurgenterne eröfrat en del städer MM Mm LC tR vu — — — 5 oo oo? åtminstone rädda lifwet. Mord, rån och plunz dring äro här ordningen för dagen. Landtbruksmötet i Engelholm d. 31 Juli och 1 Ang. 1835. Mötet öppnades på f. m. af hr Ryttmåstaren Stjernswärd, hwilken efter ett fort held ningstal till den talrika samlingen, lemnade ords förandeplatsen åt hr Öfwerjägmästaren J. Ejös krona. Denne helsade mötets deltagare wäl komna och erinrade i wäl walda ordalag om den man, fom för mer ån 30 år sedan frame fastade den stora ideen till ett förbättradt jords bruk, framlidne majoren E. G. Stjernufwvärd på Engeltofta, slutande fit föredrag med ett tefwe Sonungen! Jnnan öfwerläggningarne börjades, utfä gos prisdomare (namnen på dessa uppgåfwos i tidningens förra nummer), derefter kommo une der diskussion följande frågor: 1:o Hwilka redskap äro de tjenligaste till jordens beredning för wårsäde? Flera talare yttrade fig: Ryttm. Stjeru: swärd förordade klösharfwen i förening med årder; fanjunkare Garibera instämde och förs klarade att flösharfwen till och med uträttade mera än ärder för att rensa ogräs; agronomen Norin instämde, men talade derjemte för rad: såning, särdeles trindsäd, hwilker bruk han fett i Blekinge. Ordf. yttrade slutligen: NRefultatet är således, att lösharfwen i förening med årder äro de tjenligaste redskapen till jordens beredande för wårsäde. 2:o Hwilken gren af landthushållningen kan under nuwarande förhållanden beräknas lemna största afkastning? Ofwer detta ämne talade hrr Stjernswärd, Norin oc Toruerhjelm och befanns vpinios nen stämd för att ladugårdshushållning år att föredraga framför fådesproduktionen. 3:o Kan ett landtbruf, fom eger den rigtning att företrädeswis producera såd till afsalu, i längden ega bestånd, utan att utsuga jorden — eller huru uppnäs en hög sädesproduktion utan att jordens alftringsförmåga aftager? Hrr Norin, pastor Wulff, ryltm. Stjernc swärd, kammarjunk. Goyet och landibr. Lund upptrådde. Man förenade hufwudsakligen dens na punkt med den föregående och resultalet tyd: tes blifwa: att medelsst om god ladugård frame bringa mycken gödsel, och dymedelst kunde högre sädesproduktion uppnås utan attjordens alstringsformaga aftoge. 4:o Böra wi redan nu uppträda såsom medtäflare med andra länder i affeende på den Engelska marknadens förseende med Slagtboskap, eller böra, innan sådan täflan kan med hopp om framgång och waraktighet företagas, ide flera förberedande åtgärder med boffapsjförselns förbättring iakttagas? Hr Ordföranden uppläste en skrifwelse från hr Ryttm. Möller, som för närwarande wistas i London, och som deruti wisade att Gngelåmännen inköpa slagtboskap och betala den tillväcligt; han tillstyrkte fördenskull export af wåra boskapskreatur till engelska marknaden. Men häremot uppträdde såsom opponent isynnerhet Ryttm. Tornerhjelm, som sökte bewisa, att det ännu war förtidigt för oss swenskar att — Åt: minstone i större skala, och annars mente talar ren det ej war lönande — afsätta några nöt kreatur till England, dels emedan då erportz kostnaderna riktigt beräknas, Engelsmännen ej betala få det lönar fig, dels emedan wi fjelfwa behöfwa wåra orar till dragare, och det är dessutom bekant, att Engelsmännen ide föpa ans Il nan ttots C. 4 ÅD Jmp JtuA,vö AV An or 1 ee PT EJ ARR BR TAVA SV skala förctoges. Man blef slutligen ense derz om, att det wore bäst, alt wända fig till Sefres: terarne i provinsens hushållssällskaper, hwilka borde funna från utrikes ort förskaffa och medat dela nödiga upplysningar. Första dagens diskussioner slutades hår: med; men Ryttm. Zornerhjelm, fom begärt i ordet, föreslog uppresandet af en minneswårdi! åt afl. Majoren Stjernswärd, och en lifta frame lades, å hwilken tecknades icke obetydliga bidrag: till detta ändamål. Det beslöts att grundjftes nen till minnesstoden skulle läggas följande dag. Följande priser blefwo utdelade: för hä 4 star: 1:a priset 100 rdraärg:ld, flandtbrufaren Y Wihlbergs på Westerlöf ljusbruna hingst, 2 års 3 2:dra priset 80 rdr, inspektor Eckardts på Grens torp mörkbruna hingst, 1 år; 3:dje priset 50 ror, landtbr. Suhrs på Huntly fursto, 4 års; 4:de priset 25 rdr, mjölnaren Sjune Pehrssons i Helsingborg appelkastade sto, i år; 5:te pris HÅ fet 25 rdr, löjtn. Pfeiffers på Rögle furhingst,, 1 år; 6:te priset 25 ror, landtbr. Gadds brus: na sto, 2 år; 7:de priset 25 rdr, Anders Eos : nessons i Ausås furhingst, 2 är, 8:de priset 25 rdr, inspeftor Nilssons på Swedberg brus na sto, 2 år; 9:de priset 25 rdr, Stenfolåwerkets på Höganäs bruna sto, 3 år; 10.de priset 20 rdr, Jons Åkessons i Wantinge bruna sto, 3 år; it:te priset 20 rdr, fanjunkaren Carls bergs bruna hingst, 1 år; 12:te priset 20 rdr, landtbr. Böös bruna sto, I år; 13:de priset 20 rdr, Nils Persons i Waralöf swarta sto, 2 år; 14:de priset 20 rdr, landtbr. Baagoes på Spångagård skymliga sto, 1 år; 15:de priset 20 rdr, Åke Johanssons i Tibbarp fuxsto, 1 år. — Hör nötkreatar: 1:a priset 50 rdr, träde grådsmästaren Lundquists på Wilhelmsfelt röde brokiga qwiga; 21dra priset 25 rdr, landibrus karen C. Ooms på Olstorp swartbrofiga tjur; 3 dje priset 25 rdr, Hans Sonessons swarta qwiga; 4:de priset 15 rdr, Runströms i Fles ninge röda qwiga. — För Smör: saa priset 20 ror tilldömdes Hunely gård; 2:dra priset 10 rdr, Lönhults gård. — För Stöjdalster: 1:a priset 15 ror, Nils Andersson i Fleninge för en hackelsemaschin; 2:dra priset 8 rdr, fme: den Kalmer på Månstorp för en hästsko. Sedan man wid andra dagens förmiddags sammankomst beslutat, att nåsta landtaruksmöte skulle hållas i Landskrona, anmälte ordföranden att nämndemannen Nils Olsson i Öslöf begärt att så uppläsa en motion rörande jernwågsför retaget i Skåne. Detta bifölls. Nils Olsfon framträdde och uppläste motionen, som afsåg, att samtidigt med hufwudbanan borde nödiga bibanor anläggas från ätskilliga städer och ors ter i provinsen till hufwuddanan. Denna frames ställning, ehuru ide egentligen hörande till äm net, men dock af rent ckonomisk natur, blef uppe tagen till discussion. Flere talare yurade fig. Or Landshöfdingen Troil trodde att man ej borde påbörja anläggningen af bibanor förrån hufwudbanan åtminstene till Jönföping blefwe förenad med den från Stockholm; det wore bättre att få näget färdigt än börja på många ställen på en gång o. s. w. samt att det blef: we förenadt med swårighet att få iillräckliga medel för utförandet af få stora företag. Ryttm. Tornerhjelm föreslog att genom hushållsrålskaperna få utfärdadt ett cireullär till prefterffapet, fom skulle anmodas att höra allmogen, huruwida den more benägen att uppoffra några medel till företagets utförande. Prosten Aha felt understödde motionen och wille at hibanor samtidigt med hufwudbanan skulle påbörjas. Or Landshöfdiungen trodde det wara åndamälåenligt, att nägra för saken nitälskande mån ins 3 — A — AN Fo . Lo AA a (NM oo G(.