gen för freden. Det år obekant huru kejsaren upptagit denna an hållan. ——— Ett märkwärdigt norskt rättegångsmål. De faktiska omständigheterna i detta mål, fom blifwit medde ladt iEhriftianiapoften för d. 29 sistl. Maj, och hwilket år får: deles märkwärdigt genom den uppfinningsförmåga, förslagenhet och djerfhet, hwarmed en tjenstpiga anlagt och under en tidrymd af 11 år förstått att fortsätta ett alldeles eget bedrägeri, hwars utförand å andra sidan likwäl blott kunnat blifwa möjligt genom en hö grad af lättrogenhet, fom den bedragna ådagalagt — äro enlig: sakens after wäsendtligen följande: År 1853 ankom en tysk mamsell, Cathrina Josepha Ponnert till Bergen för att förewisa en hennes onfel, hr Lera, tillhörig Pos: morama. Hon åtföljdes af fin landsman, hr Ulrich, fom för åskå darne förklarade kosmoraman, under det mamsellen emottog betal: ningen för entreen. Uti det hus, der kosmoraman war uppställd, tjente tilltalade Gretha Gregoriusdotter, som tillika twättade fina kläder för den tyska mamsellen, hwilken sålunda gjorde hennes be: fantskap; men då pigans namn föreföll henne mindre wålljudande: fallade hon henne alltid ÅCharlotte, hwilket namn hon äfwen följande framstållning af saken skall behålla. En afton fom Charlotte till mamsellen och fade, att hon had något på hjertat, fom hon måste såga henne, men då mamselle icke mådde rätt wäl, wille hon uppskjuta det till en annan gång Mamsellen blef emellertid nyfiken, och Charlotte berättade henne nu att den unge Wollert Emil K., son af den rike konsul K., hwart boning hon uppgaf, från första dagen han sett henne, nemliger tredje dagen efter kosmoramans öppnande, hade fattat godhet föl henne och hwarje afton passat på att få se en skymt af henne, hon gick från kosmoraman. Då Charlotte i flera år tjent i hans föräldrars hus, hade han wändt fig till henne och anmodat henne till ftålta mamsellen en blomsterbukett tillika med hans helsning och att framdeles wara budbärerska dem emellan, om mamsellen tillä det. Han sände henne derefter oftare blommor genom Charlott Hans moder önskade äfwen, enligt Charlottes derättelse, förbindelser öch sände henne genom Charlotte en ewighetskrans och en anna gång på hennes födelsedag trenne höns. Hans fader war deremd emot partiet, dels på grund af ett för mamsellen högst graverandsh rykte, som han hört, dels äfwen emedan han önskade, att sonen skull åfta en annan dame. Detta gjorde, att den unge älskaren, son dessutom efter Charlottes derättelse war mycket blyg och förlägen icke kunde besöka mamsellen, och sedermera blef han deri förhindrau af sjufdom. Förhållandet började intressera den tyska mamsellen Hon har sjelf förklarat, att hon icke kunde neka, att Charlottes be rättelser hos henne wäckte känslor för älskaren, men dessa framkal lades isynnerhet genom berättelsen om de lidanden, för hwilfa ha war blottställd, och det ringa deltagande, som hans familj wisad honom. Genom Charlotte werlades presenter emellan mamseller och den föregifne älskaren samt dennes jamilj. Hon fick sålunde från honom ett syetui, hwarpå stod graveradt: Erinnerung vor Wollert Emil FK. från hans syster ett blädkskrin med inffrift: E rindring frå Fanny K. och ett par thekoppar. Sjelf låt hon sän da till K. en lampskjärm, passad till en lampa, fom Charlotte brag te till benne från honom, en pipsnodd, samt till honom, hand mo der och fyffon 4 penningpungar. Då hon hörde, att det skulle gläd ja K. att mottaga mat, lagad af hennes hand, sände hon honomw genom Charlotte det flags mat, som hon trodde mest behagade ho nom, samt mandelmjölk såsom tjenlig i hans sjukdom. J August 1853 måste K., ehuru ännu sjuk, enligt Charlottes berättelse före taga en resa till Christiania, hwarmed han syntes hafwa haft fle rå ändamål, nemligen så wäl att rådfråga läkare derstädes angå ende fin sjukdom, fom att anställa underfökningar med afseende p trowärdigheten af det rykte, hwilket föranledt hans fader att sätt sig emot förbindelsen; och slutligen önskade han att wara borta frå Bergen på någon tid i anledning af en inträffad händelse, sor Charlotte gråtande berättade för mamsellen. Den unge K. skul nemligen hafwa stått i förtroligt förhållande till en simpel flick som blifwit moder. Charlotte tillade widare, att K:s moder und sonens frånwaro i Christiania wäl söfte få denna historia nedty stad, men att flickan fordrade 600 specied. för att förtiga samman hanget, och att fru K., fom ej wågade omtala saken för sin mar a Na klas s AM syd: med afseende på de bristand 9