Article Image
stämd sålunda: måndag Den förste Kjerlighed och Et Folke: fagn; tisdag Farinelli ochBellman; fredag Figaros Bryllup; lördag Qvindelift och Farinelli; söndag Qvindelift och Landebyfangerinderne. Hwarjehanda. — Ett eget slags nedkomst. Ett fransyskt fruntimmer, fru Augustine R. . ., en ung, ljuslockig skönhet om 22 år, steg för ett par weckor sedan ombord i Calais för att fara öfwer till Dover. Hon befanns wara i ett ganska långt framskridet wälsignadt till ftånd, hwilket under öfwerresan ådrog henne allmän uppmårfjame het af passagerarne och tjenstaktighet af besättningen. Wid frame komsten till Dover bars hon i land i en länstol, under det man lät henne inandas luktsalt; ty hafwet hade förorsakat Henne ondt ibhjers tat och hon beklagade fig med så rörande stämma, att den uppwäds te alla reskamraternas medlidande. På hamnen framför tullwerket stod en tjensteman på utkik. Han närmade fig fru R. .. och fattades af ett lifligt intresse wid äsynen af den unga och wackra fransyskan. Som han påstod fig ega någon kunskap i läkarekonsten, skyndade han att på henne slösa alla wetenskapens omsorger. Oaktadt fru R. .. wid hans åsyn försäfrade, att hon kände fig bättre och endast önskade att utan dröjss mål föras till hotellet, förklarade dock tulltjenstemannen, att detta ide kunde i hennes närwarande tillstånd ske utan fara för hennes helsa, alldenstund det afgörande ögonblicket war allt för nåra. Han lät säåledes, på grund af fin menniffofärlef, föra in fru R. .. i ett rum i tullen och skickade derefter genast efter en jordgumma. Såsom Tullförwaltaren mycket riktigt hade förutsett, nedkom den wackra fransyskan, sedan hon låtit bedja fig ungefär Åtimma, med twå mantiljer, femton rullar skärp, aderton härfwor fin tråd, ser ridikyler, tolf par handskar, fer par silkestrumpor, trettioåtta par wanliga strumpor och fyratioåtta lyonesiska shawlar. Både modren och barnen befinna sig efter omständigheterna wäl. Jnnewånarne i Dover hafwa skrattat rätt godt åt denna lurenz drejerisnedfomft, wid hwilken läkaren drog försorg om de mest grannz laga försigtighetsmått. Barnen hafwa blifwit upptagna af Tullförwaltaren. (Sw. Tidn.) — Hag torde dö. Herr Dawie, missionär i New Amfters dam i Westindien, beråttar huru han en dag kapellet uppropade fina negrer, för att höra huru mycket de wille gifwa till ett nytt fas vell, fom skulle byggas. Bland andra nämnde han .Fitzgerald Marhew. Häår år jag, herre! swarade han genast, 7od strart derpå, säger hr Dawie, fom han haltandes fram på sitt trädben ur hopen, till platsen der jag stod. Jag undrade hwad han mes nade, ty de andra nämnde fina namn utan att röra fig. Men han fom, stack handen i en af fina fidor, drog upp en handfull silfwer, och sade fort: Detta är för mig, Massa. — Behåll dina pens gar nu, fade jag, nu wille jag blott Höra om du will gifva något, men jag kommer en annan gång och hemlar det. — Åh, Mas fa! fade han, Guds werk måste göras, och jag torde dö. Och dermed stack han handen en annan ficka, drog upp ännu en hands full silfwer, och fade: detta år för min huftru. Sedan unders sokte han den tredje fickan, och tog upp ett något mindre paket, fås gande: Detta är för mitt barn, Masfa. — Alltsammans Wer nära I pund sterling, en stor hunma för en fattig arbetsneger med ett trädben; men han fåg lyckligare ut än om han fåt: hela werldens guld. i Måtte denne fattige negerns walspråk besinnas af mången: Suds werk måste göras, och jag torde dd. i — Eoda. Soda är ett ämne, fom är mycket nyttigt i hwarje hushåll. Smakar en fruktioppa få fur, att munnen drages tillsamman derutaf, och socker icke tillräckligt kan förbättra smaken, få tillsätter man få länge Soda i små portioner, till def fyran är för swunnen. Måste man inkoka omogna lingon, så få de genom en liten tillsats af Soda samma beskaffenhet som om de warit mogna Wilja ej frukifläckar wika från färgade sidentyger (serdeles blå och violetta), få fuktar man stället med warm sodalösning, och fläcken sörswinner. Aro fettfläckar allt för enwisa på de hwita golfplans forna eller på linne, få gör man med watten en deg af i del fos da och 4 delar lera, stryker den på fläcken, och om 8 timmar är stället rent. Har smör härsknat, så uttwättar man det, tager till 5 skälp. smör 1 lod Soda, sammanknådar och blandar det wäl, tväts tar derpå smöret med watten, derefter med åttika och jlutligen ännu en gång med watten, saltar det sedan, och det förut vanwändbara härskna smöret år förwandladt och lika med nytt.

15 maj 1855, sida 3

Thumbnail