löses, samt slutar med sitt gamla omqwäde, att det är den mma rande foalitions-minifteren, som förstör England. J underhusets möte d. 27 Mars föreslog hr Phinn, att ingif-: wa en adress till drottningen, med anhållan att de engelffa befulls mägtigade wid Wienerkonferensen måtte instrueras att med all kraft fö fa utwerka återupprättande af ett sjelfständigt konungarike Polen. Lord Palmerston förklarade, att han hyste lifliga sympathier för Ros len och erkände def rättigheter, men att Polens äterupprättande få: fom konungarike ide kunde blifva föremål för underhandlingarne i Wien. Hr Phinn återtog derefter sitt förslag. — I mötet d. 30 Mars yttrade generat Ewans den önskan, att man hellre skulle för: stärka armeen och flottan i Swarta Hafwet än sända en kolossal flotta till Östersjön. Kolonialministern sir Grorge Grey försäkrade derefter, att regeringen stod i begrepp at afsända betydliga förftårks ningar till Swarta Hafwet. — Iidare meddelades af miniftiren, att lord John Russel efter Påffhelgen skulle återkomma till London. — J öfwerhusets möte d. 30 Mars framställde lord Ellenboroug, att det wore önskligt, att en ännu större flotta än fom blifwit påtänkt mätte sändas til Östersjön. Lord Granwille forklarade i regerins gens namn detta för överflödigt. Kontreamiral Dundas, chefen för Östersjöflottan, har d. 28:de hissat fin flagga ombord på Duke of Tellington wid Spithead. Som det berättas skulle flottan redan d. 2 April afsegla, hwilket emellertid ide lärer hafwa skett. På ett af skeppen har blifvirins rättad en qwarn för att mala mjöl och på ett annant ett bageri. Qwarnen ombord på ÄBrutser fan dagligen mala 7 till 800 bus shel mjöl, och mekanismen år få enkel, att den fan arbeta under lugnt wäder utan att skeppet derföre behöfwer uppehålla sin fart. Bageriet ombord på Abundance fan dagligen lefverera 20,000 stycken bröd. Frankrike. Moniteurs artikel om kejsar Nikolaus, hwaraf wi i föregås ende nummer lemnade ett utdrag, fyller icke mindre än fem spalter i det ministeriella bladet. Artikeln, som i många afseenden är mycket intressant och isynnerhet i afseende på formen särdeles utmärkt, inz nehåller till största delen en karakteristik af huset Romanows fyftes matiska angreppspolitif samt en öfwersigt öfver kejsar Nikolai rer gering säfom incarnatismen af denna politik. Def hufwudbetydels se synes ligga i den för Frankrike beräknade fingerwisningen att blott en Napoleon war i stånd att försäkra Frankrike om en betys delsefull ställning bland Europas stormagter. Och deraf inhemtas äfwen temligen flart, att når Frankrikes nuwarande herrskare önskar freden, kan han blott emottaga en sådan som underhåller den af Frankrife förwärfwade betydelsefulla ställningen genom att förhvas ga Rysslands öfwermagt. Artikeln i 7Moniteur fan gerna upp: fattas såsom en för freden gynsam manifestation, men den fred fom franska kabinettet önskar, fan blott winnas genom eftergifvens het å Rysslands sida och med bibehållandet af de fordringar, fom westmagterne uppställt till jemnwigtens tryggande i Orienten. En afdelning af gardet har d. 27 Mars afgått från Paris till Marseille, för att derifrån inskeppas till Krim, — Kejsarens resa till Krim synes för närwarande wara uppgifwen. Prenssen. Bresl. Jeit. meddelar en preussisk cirkular-depefed af d. 16 Mars, hwari friherre Manteuffel bemöter österrikiska kabinettets bes skyllning, att Preussens hällning på förbundsdagen warit utmanade mot westmagterne, och anmärker i denna anledning, att efter preusds siske konungens uttryckliga befallning en werklig enighet med weftmagterne först då fan winnas, när Preussen genom deltagande i fredskonferenserna får fullkomlig kunskap om hela betydelsen on de fredsgrunder, till hwilkas genomförande det måste åta: ga fig förbindelser. HÖsterrike. Det blifwer med hwarje dag swårare att orientera sig i det