Helsingdora. — Från Landskrona skrifwes att d. 5 d:s ytterligare 2:ne engelska korvetter, Defperate och Arber, inkommit i hamnen derstädes. De der befintliga fartygens antal, winterliggare inde räknade, uppgår till 70 a 80. — I följd af engelsmännens anrkomst hafwa födoämnena betydligt stegrats i pris; men då tillför: seln äfwen mycket ökats, hoppas man att de fnart åter skola neds gå till de wanliga priserna. — Ennligt underrättelse från Norge kommer kommunikationen emellan Christiania, Götheborg och Köpenhamn med ångfartyget Nordcap att taga fin början d. 28 d:s, dä fartyget första gån: gen afgår från Christiania. Från Köpenhamn afgår detsamma första gången d. 2 Maj. — Uti ett längre bref, dateradt ftaten Jllinois d. 25 Jan. 1855. yttras bland annat följande: De sociala förhållandena i Amerika äro, få mycket de än utpuffas, åtminstone i de stora fräs derna, föga bättre än i Europa. Newyork Herald skattar antas let af brödlösa arbetare och arbetarinnor till icke mindre än 20,000, och tillägger, att i dylika fall siffror säga wida mer ån alla res flexioner. Då den hungrande qwinnan nödgas att kasta sig i lastens armar, tager den mera energiska mannen stället sin tillflyft till brott. Jag får ide något arbete mera, jag måste tigga, fade hår omdagen en arbetare till fin ledsagare. Tigga, swarade denne, tigga gör jag aldrig få länge jag fan stjäla och plundra. — Newyorf Sun yttrar: Et owanligt antal unga qwinnor och mån komma dagligen från landet för att här söka arbete. Polis stationshusen äro hwarje natt öfwerfulla med sådana olycklige, som ej hafwa penningar för att tillbringa natten i ett wärdshus. Blott ett ringa antal finna arbete; de unga qwinnorna blifwa skökor, medan männen måste låta anwärfwa sig wid armeen. Endast i Newyork äro 500 boktryckeriarbetare utan sysselsättning. — En Philadelfia-tidning försäkrar att 80,000 arbetare i denna winter måst liva de största försakelser, och att 12,000 tyskar och andra europeer, fom i fjol öfwerkommit till Amerika, men ide lyckats finna fitt bröd, måst återwända till Europa. Twå bildade unga tyffar, en doktor Reinhardt och en hr Herman Fiedler begingo nyligen fjelfmord, emedan de ingenting hade att lefwa af. — I New-Orleans dogo i förra månaden 4 små barn of hunger. Föräldrarne woto fattiga tyska inwandrare. — I tidning för Fahlu Lån och Stad läses: Har den nya bränwinslagstiftningen gjort någon werkan ännn? Denna fråga skulle det tydas wara wäl tidigt att framställa; men om man gör den till de handlande fom hafwa största bränwinsafsättningen här i staden, få får man till swar: att det nu höften och wintern ej afgått hälften få mycket af waran fom under samma tid de före ra åren. Frågar man industriidkare och landtmän fom hafwa mye: fet folf i sut arbete, få swara de alla att deras arbetare nu åro mera ordentliga och berga fig båttre än något föregående år, ehus ru de flesta lifwets förnödenheter nu äro dyrare än förr. Frågar man arbetarens hustru, få witsordar hon detsamma och prisar sig lycklig för den stilla frid och ro som numera råder i huset; och frågar man slutligen den arbetare som förut war inne på fylleriets safwågar och tog fig ett rus få ofta han fom åt, få swarar han i se flesta fall, att det war tillfället fom gjorde tjufwen, och finner fig ganska belåten med nya ordningen. Kommer man nu ut på