i största hast uppkastade fästningswerken kunna förswara platsen. Turkiska gesandten har officielt meddelat franske gesandten, att ful: taninnan Fathmes valats i Balta Liman skulle blifwa iståndsatt för kejsar Napoleon, i händelse han skulle wilja werkställa fin plan att resa till Orienten. Den tappre Jskender Bey, som kommenderar turkiska favalles riet i Eupatoria, har genom en rekognoscering blifwit hårdt sårad. Man hoppas doc funna rädda hans lif. Enligt bref från Odessa af d. 13 Mars har derstädes blifwit bildad en ny rysk kår, som är bestämd att hindra Omer Pascha från att företaga någon rörelse mot Sebastopol. En telegrafdepesch från Wien förmäler, att det allmänna boms bardementet på Sebastopol, enligt en berättelse från Canrobert, skulle ega rum d. 25 Mars. Redan d. 14 skall emellertid från franska sidan hafwa öppnats en häftig eld mot Sebastopol, under det en: gelsmännen redan dagen förut hade börjat dermed. Frankridke. Såsom wi i föregående nr uppgifwit innehåller Jvurnal des Debati en mycket fredlig artikel, i hwilken man söfer ådagalågz ga, att det ide är nödwändigt, att Sebastopel intages eller förftös res, för att winna fred eller inskränka ryssarnes magt i Swarta Hafwet, hwarföre de allierade i wienerkonferenserna ide göra dens na förftöring till wilfor för ett fredligt arrangement. vStulle det wara möjligt — sålunda slutar artikeiln — att Frankrikes och wår armees ära skulle lida genom Sebastopols bestånd wid freds slutet! J sanning, wi äro lika nogräknade om wåra soldaters åra som någon annan, men wi kunna icke inse att denna skall lida det ringaste genom en fred, som fäderneslandets intressen göra nödmwän: vig. Wi göra ingen åtskillnad emellan armeens åra och Franfris tes wäl, och då kriget är börjadt för ett så högt uttaladt fredligt ändamål, skulle då ide fredens afslutande just wara den skönaste belöning, som armeen kunde önska fig? Låtom vf ide förlora Fri gets upprinnelse och orsafer ur sigte. Frankrike och England wilja förswara Turkiet mot Rysslands fordringar och angrepp, tillbafawisa sistnämnde magt inom def eget område, trygga Turkiet mot fådana framtida anfall, fom ständigt hotade det, och grundlägga den europeiska jemnwigten på en ny ba sis. Det war en stor upp: gift, hwars lyckliga lösning förekom de fleste twifwelaktig, och åf: wen de mest tillitsfulla erkände, att man fnappast skulle uppnå sitt mål utan många och stora swårigheter, sedan ett långwarigt krig blifwit fördt och sedan Rysslands flottor blifwit uppbrända, dess håärar öfwerwunna och skigrade, dess fasta platser förstörda och dess provinser besatte af fiendttiga trupper. Och nu skulle Ryssland ef ter knappast ett års krig wara willigt att gifwa efter för wåra ars meers öfwermagt och bewilja allt hwad wi af detsamma hafwa fordrat. Då de i Wien närda förhoppningarne blifwa till werfe lighet, få drista wi of säga, att den fred, fom skall blifwa fongreds sens frukt, skall blifwa både nyttig och ärofull. Frankrike skall os twifwelaktigt med stor glädje upptaga en sådan fred, ty Frankrike har börjat kriget utan äregiriga afsigter och med en oegennytta, som hela Europa erkänner. Alla de fördelar, fom Frankrike fan fförda af kriget, har det redat wunnit, och freden skall ide beröfwa det: samma dessa. Hwad fom ån må ske, skall det stä fast, att Frank: rike genom sitt inflytande har tryggat Turkiets oafhängighet, gjort skeppsfarten på Swarta hafwet fri för Europa och aflägsnat der trollglans, som omgaf ryska magten och som i 40 år beherrska Tysklands politik. Det har widare häfdat den ära, som tillhör dess armee, hwilken wid Alma och Jnkerman midt under hårda pröfnin gar, blottställd för en sträng årstid och ett rådt klimat, wisat sig såsom en wärdig efterträdare af de stora och berömda armecr, vil: kas segrar wid alla tillfällen och under alla regeringar spridt så myc fen glans öfwer Frankrikes namn och fana. — (Soatitutionel uttalar fig i samma riktning. Ett rykte förmåler, att kejsaren d. 9 April afreser till England det säges emellertid, att han icke begifwer sig till London, utan ti Ogsborn-Hvufe på ön Wight, der drottning Victoria skall emottage honom.