nedbrunnit, hwarwid 100 sjuka omkommo. Ett palats har blifwit inredt för Napoleon. Berlin d. 20 Mars. ÅPreuss. Corr. wisar humör öfwer Monitörens uppsats af d. 17 d:s och swarar: Bismarf-Shönhaus fen har hwarken blifwit desavouerad eller klandrad. — Pariferz börsen har oroats deröfwer, att Napoleon åter mönstrat till Krim afgående gardesafdelningar. Hamburg d. 21 Mars. Clarendon har yttrat det hopp, att Preussen wäl omsider skall sluta fig till westmagterne. Palmerston förklarar att Polens nuwarande eristens alltjemt år hotande för Tyskland, hwarföre en förändring i def ställning år behöflig. Om konferenserna blifwa fruktlösa, skola westmagterne förbehälla sig rätt att tillägga nya wilkor. St. Petersburg d. 21 Mars. Baron Ojten-Saden rapporz terar att garnifonen i Sebastopol natten emellan d. 10 och 11 d:s uppfört en ny redout omfring 300 famnar framför bastionen Kor nilow; arbetena skrida raskt framåt. I går eftermiddag ingingo 4 Hamburgerposter med underråtz telser från Paris, London, Wien och Berlin af d. 16 och 17 d:s. Konferenserna i Wien öppnades d. 15 d:s. Österrike representeras af grefwe Buol och friherre Profef-Often, Frankrike af baron Bourqueney, England af lord John Russel och grefwe Yeftmorez land, Turkiet af Arif Effendi och Riza Bey, och Ryssland af furst Gorischakoff och geheimerrådet Titoff. Enligt berättelse öppnade grefwe Buol konferenserna med ett tal, i hwilket han påpekade de rag stora wigt, och uttalade den öfwertygelse, att alla i fonferen: serna deltagande magter woro genomträngde af önskan att föra den närwarande striden till ett fredligt slut. Alla andra berättelfer om, hwad som förefallit i detta möte, äro föga trowärdiga, då fonferensmedlemmarne fom det tydes erna till en början kasta en slöja öfwer förhandlingarne. Hwarken Osterr. Corr. eller den officielle Wiener-Zeit. hafwa med ett enda ord omtalat att fon: ferenferna blifwit öppnade; upplysningarne om dessa kan man således knappast förwänta från Wien, utan snarare från Paris och London. Åtminstone har man från detta Häll ide dragit i betänkande att på förhand gifwa officiösa meddelanden om fonferenfer: nas sannolika gäng. Enligt dessa har man bestämt tiden till Påft weckan, inom hwilken man bör hafwa hunnit att blifva ense om de principer, fom skola tjena till basis för fredsunderhandlingarne, och att i annat fall skall kongressen utan widare tidspillan upplös sas, hwarefter de förenade magterne med wapenmagt skola bringa Ryssland till eftergifwenhet. Österrike har formligen förbundit sig att förklara Ryssland krig, derest underhandlingarne före Påsk icke hunnit till ett resultat, som motswarade de i Decembertraktaren deltagande magternes billiga fordringar. Hwad Preussen betråf: far, fom ännu icke år representerad på kongressen, få skola de alli: erade äfwen utan def hjelp wara beredde att uppträda aktivt mot Ryssland. — Churu fredsunderhandlingarne således blifwit öpp: nade i Wien, har likwäl aldrig warit mera fråga om frigsruftnins gar såwäl i Frankrike fom i England än juft nu. Man twiflar ide mera på fejfar Napoleons afrefa till Krim före slutet af denz na månad. Öfwertygelsen om, att underhandlingarne i Wien förft då skola leda till fred, sedan de allierade wunnit en lysande seger på Krim, synes hafwa blifwit allt mer och mer liflig hos franska regeringen, ehuru man har swårt att förstå, hwarföre ett neder lag skulle göra Ryssland mera böjdt till fred, liksom skulle det icke likasåwäl som England och Frankrike ega sin nationalstolthet. Danmark. Köpenhamn d. 19 Mars. J folketingets aftonmöte Wppfar stades fråga om antagande af det af Aagaard, Alberti, Bregendahl, Drewsen, A. Hage, J. A. Hansen, L. C. Larsen, Monrad och Shos velin gjorda förslag till riksrält mot flera af den afgångne minis sterens medlemmar, samt antagande af en offentlig anklagelse. L.