wara en bana, på hwilken lagskipningen wisserligen redan ät li ne, men der, efter mitt omdöme, de widare stegen snarare borde tas gas tillbaka än framåt. Nämnde söndringar från den allmänna kyrkan skulle måhända funna ordnas under en tidsenlig disjenterlag eller göras mindre framstående och i wiss mån undanrödjas genom tillåtelsen för presterskapet att, hwad ritualen angår, såsom i fråga om begagnande undantagswis af wissa delar utaf den i bland bemälde swaga och oupplysta kristne åberopade gamla hand: boken, gå deras särskilda behof och innehafwande ståndpunkt till mör tes. Men i allt fall böra efter min åsigt både lagstiftaren och do: maren följa den i Regeringsformens 16 uttalade kloka och upp: höjda grundsats, hwilken försäkrar om famwetsoch religionsfri: het, få widt, genom utöfningen deraf, icke samhällets lugn störes eller allmän förargelse åstadkommes; ett förhållande som ingalunda kan sägas owilkorligen inträffa wid hwarje, utan prest och utan stöd af särskildt stadgande, förrättad döpelse eller utdelning af natt warden och som, derest det werkligen inträffar, måste wara att be handla och bedöma efter 1 kap. 3 eller 4 M.B., med dit hörande författningar, men i allmänhet ide fan hänföras under 2 om går: keri. Till följd häraf, och då i öfrigt emot förslaget förekommer att anmärka, hurusom detsamma blifwit få uppstäldt, att om ån dopets förrättande eller nattwardens utdelande oh annammande, utan presterligt biträde, bewisligen skett af gäckeri och lättsinnighet, sådant ändock ej skulle funna bestraffas första resan, eller med min: dre detsamma, oaktadt warning, förnyas, likasom också, enligt hwad andra mom. föranleder, gäckeri eljest med sakramenten eller med guds: tjensten och Guds ord sannolikt skulle komma att första gången, ins nan warning föregått, blifwa answarsfritt, en lagförändring, som ej torde wara hwarken åsyftad eller wälbetänkt; finner jag mig icke böra å förslaget tillstyrka nådigt bifall. Justitieråden Gyllenhammar och Quensel förklarade att då, enligt förewarande förslag sådant justitieråden uppfattat det, den, som utan nödfall låter döpa sitt barn af annan än prest, icke skulle fällas till answar, och oordningen i detta hänseende endast falla den till last, som utdelar döpelsens sakrament, men justitieråden ej kunde finna skäl till olika lagstiftning då fråga är om nattwardens sakrament, så att i detta fall mer än i det förstnämnda ej allenast den som utdelar, utan ock den som annammar sakramentet, skulle bötfällas, kunde justitieråden af denna anledning, för deras del ej tillstyrka antagandet af förflaget. Christianstad d. 10 Mars. Sistl. Torsdag kl. 7 på morgos nen utbröt eld i Bagare Plomgrens gård i Näsby och hade inom mindre än 2 timmar lagt alla gårdens åbyggnader i aska. Elden utbröt mycket hastigt från bageriet, få att Hr P., fom war nårs warande i i bageriet, wiste af intet förrän elden redan slog genom taket öfwer honom. Han skyndade då in och hade all möda att rädda fin familj genom fönstret åt trädgården. En större del fivin: kreatur, (mellan 20 till 30), blefwo lågornas rof, jemte fåd, wags nar och åkerredskap m. m. En del lösören blef doc bergad. Går den war brandförsäkrad i häradets brandftods-förening för något öfwer 8000 rdr r:g8; men obetydligt af lösöreboet war brandförs säkradt. Det lugna mådret och den omständigheten, att gården låg temligen aflägse från öfriga gårdarne i byn får man enfamt till: skrifwa, att elden ide erhöll större utsträckning; ty tillräckligt folk hann först anlända till stället med watten och brandattiralj, när elden hade fullkomligt herrawälde. — En annan eldswåda, Mvil: ken man misstänker wara anställd genom mordbrand, lade natten mellan sistl. söndag och måndag en hel gård i Hammar (å mil från staden) i aska. Ingenting lärer der kunnat bergas, hwarken af kreatur, gröda eller lösören; men intet menniskolif spilldes. (S. P.) Carlstad d. 7 Mars. Uti Boda socken är en smittsam feber gångbar. Sistl. Söndag begrofwos ej mindre än 15 lif; mest ungs dom och barn. (W. T.) Norge. J Kristianiaposten fäster en insändare uppmärkfams heten på behofwet af en förbättring i fofferdi-fjöfolfets ställning och wilkor, isynnerhet med hänseende till wistelsen ombord på fartygen.