af strifden, död ide hade i sinnet att låta ryska kejsarci draga få mycken fördel af den tid, fom ännu kunde förflyta, att han undek sken af att underhandla kunde förtsätta sina krigiska förberedelser efter en sädan måttftod, att de skulle träffa England och Frankrike oförberedde. Han anfäg det ide heller för osannolikt, att Sfterrifi: ffa regeringen skulle slutligen erkänna, att kriget war hotande, och att de underhandlingar, hwaruti den deltagit, icke woro i stånd att bringa kejsaren af Ryssland till att öfwergifwa sina planer, samt att ingenting annat än ett kraftigare upprädande skulle funna år stadkomma detta. Då Österrike och Preussen fomma till det ers fännande, fom han hoppades, att Det både war i deras eget och Europas intresse, att de slutade sig till Franfrike och England, så kunde den tid, fom förflutit, icke anses förspild. Detta lord Rus: sells tal blef upptaget med allmänt bifall. ——— ——