tes till Krakau, ankom d. 24 Sept. HU USP, Öet SIST 3: Nesselrode äfwen grefwe v. Titew befinner sig. Den sistnämnde är rysk gesandt i Konstantinopel, men har en längre tid warit frånwarande från fin post. Som det berättad ämnar kejsaren af Ryssland från Olmåg begifwa fig till Odessa, hufwudskådeplatsen för ryska krigsrustningarne. Nyaste underrättelser. Turkiet. Stamtlige engelffa tidningar med sista posten medföra den une derrättelfe att franffa och engelska flottorne d. 14 och 15 Sept. passerat Dardauellerne och kastat ankar utanfor Kovftantis nopel; men hwarken direkta underrättelser derifrån af d. 16 eller bref från Wien meddela något härom. Emedlertid måste denna underrättelse, om den bekräftar sig, anses wara af utomordentlig wigt; den tolkas på åtskilliga fått af de engelska tidningarne för d. 24 Sept. Globe berättar positivt: Den kombinerade franfte engelffa flottan har d. 14 och 15 Sept. passerat Dardanellerne och tastat ankar i Marmorafjön. Morn. Post meddelar, att blott awantgardet af flottan inlupit och tillägger: Detta wigtiga steg war i hwarje fall nödwändigt isynnerhet för att gifwa Sultanen, som behöfde en slik hjelp, ett starkt moraliskt understöd så wäl mot inre fanatism som mot yttre anfall. Nu har redan hela flottan följt efter de sex krigsskepp, som bildade awantgardet, och i det ögonblick, då detta nedskrifwes, kunna wi gifwa wåra läsare den försäkran, att de förenade flottorne under amiralerne Dundad och Hamelins befäl ligga för ankar i Marmorafjön. — I samma riftning yttrar fig Sun. — Times skärper sitt meddelande fåluns da, vatt de förenade flottorne blifwit twungne att på Divanens föreställning hwardera detaschera twå skepp till Konstantinopel, för att stydda de i denna hufwudstad bosatte Fransmän och CEnglånz dare. — Globe förklarar flottornes närwaro i Marmorasjön i samma anda som M. Post och Sun, det will säga mera som en demonstrantion mot Ryssland än mot Turkiet. Förstnämnde blad menar, att man will wisa Ryssland, att måttet är fullt, och att England och Frankrike ide wilja lemna Sultanen åt sitt öde. J hwilket fall som helst måste man afbida bekräftelse på denna un: derrättelse; ty de sednaste notiserna från Konstantinopel nämna inz genting härom; en dylif åtgård synes snarare efter dessa berättel: ser öfwerslödig, så widt den war beräknad på att skydda Sultanen mot krigapartiet; ty Ulemas hade wisat ånger och Beiramsfesten passerat utan oordning. En korrespondent i Triest. Jeit. omtalar dessutom, att Sultanen wägrat, att i följd af anmodan af franske och engelske gesandterne, hwilka blifwit allarmerade af Ulemas demonstration, att utfärda en firman, som tillät flo torne att inlöpa i Dardanellerna. Detsamma berättas af en korrespondent i YBane derer, fom tillägger, att engelska gesandten på Reschid Paschas före: ställningar icke widare yrkade derpå, hwaremot franske gesandten gaf chefen på ett franskt krigsskepp, som låg wid Konstantinopel, order att hålla fig beredd att skydda de i staden bosatte fransmän. Sultanens beslut med afseende på Wiener-bemedlingsförslaget war ännu icke bekant d. 16:de Dittills hade det ännu icke lyckats gesandterne att utweckla det owillkorliga antagandet af förslaget. Underrättelsen, att Ryssland förkastat de turkiska modifikationerne, hade först den 14 blifwit kånd i Konstantinopel, och gesandterne wåntade nya instruktioner till d. 18:de. Man skulle således tro, förutsatt att meddelandet angående Ulemas är sannt, att gefand: terne förft skulle hafwa afbidat Sultanens beslut och deras nya instruktioner, innan de läto flottorna inlöpa i Dardanellerna. Sinnesstämningen på börsen i London war d. 24 Sept. på grund af underrättelserna i Times och M. Post samt isynnerhet på grund af den tolkning, som sistnämnde blad gaf åt effader-de monstrationen, i hög grad nedtryckt. Samma förhållande egde nas turligtwis rum på börfen i Paris, der det till och med berättades, Em e:: Förfsarat franske aesandten. att om rant: