der hon skulle begagna derwarande bad. Siecle påstar titwat, et han tillställt franska regeringen en mycket fredlig note. — Från Brest erfar man, att derstädes utrustas twå ång: fregatter och twå linjeskepp. — DÖ. 15 Juni. Ass. nat. meddelade i måndags underz rättelse om en rysk note, hwari ryssarnes besättande af Donaufur: stendömena anses wara troligt. Pays påstår, att ryssarnes in marsch i furstendömena icke fan wara af så allwarsam natur, som något annat infall på turkiska området, och tror icke, att ett befåt: tande af nämnde furftendömen skulle hafwa ett krig till omedelbar följd, men frågar hwad Tyskland skulle göra emot Ryssland, och om det skulle tåla, att Donau-mynningarne, hwilka äro af så mycs fen wigt för Tysklands handel, blifva i ryssarnes händer? Man tror dock, att Ryssland ide har någon giltig orsak att befätta furz ftendömena, och ännu mindre någon traktatsenlig rätt att göra det. Turkiet. Konstantinopel d. 6 Juni. (Tel. dep.) Sinnesstämningen har blifwit mera lugn. Rustningarne fortsättas. Rysslands sista ultimatum skall hafwa blifwit tillbakawisadt. (Om de förut in: gångna underrättelferna äro grundade, yttrar B. H., få har det f. k. sista ultimatum först d. 1 dennes afgått från St. Petersburg, fan således ide gerna hafwa inträffat i Konstantinopel d. 6, och ännu mindre redan wara af Porten tillbakawisadt; för öfrigt skall Porten hafwa erhållit åtta dagars tid till antagande eller förfas siande af detta ultimatum, hwilken tid efter all sannolik beräkning ide kunnat gå till ända förr än den 16 d:s8.) — Enligt en annan telegrafdepesch från Konstantinopel af samma dag skall ett läger för 10,000 man turkiska truppar upp rättas. Moltau-wallachiske gesandten, Logothet Aristarchi, Har af? rest till Wien. Grekiska och armeniska patriarkerne hafwa gifwit fina trosförwanter fredliga försäkringar. Enligt en telegrafdepesch från Paris af d. 16 d:s hade fran: ffa flottan d. 11 afseglat från Salamis. Te franska statspapperen hafwa åter fallit äfwensom de ens gelffa, och dessa lägre furfer hafwa ocfå förorsakat en mindre god stämning för statspapper på hamburgska börsen. — Er telegrafdepesch från Wien af d. 16 d:s förmäler: Ut: sigterna till ett fredligt biläggande af den orientaliska stridsfrågan föröka sig. Tidningen Wanderer berättar såsom tillförlitligt, att österrikiska kabinettet snart skall hafwa bilagt twistigheterna emellan Ryssland och England. — Marseille d. 16 Juni. (Tel. dep.) Med ångfartyget Hegyptus, fom lemnat Konstantinopel d. 5, har från Malta in: gått den underrättelse, att amiral Dundas med brittiska flottan deri från affeglat d. 3. — Från Konstantinopel berättas, att stora mass for turkiska truppar blifwit expedierade till Donautrakterna och att man armerat militärskolorna. — Turkiska skattkammaren war tom; ett tillämnadt nytt lån of 12 mill. fr. hade ännu ide kunnat till: wägabringas. — I Konstantinopel trodde man dock ännu på fre dens bibehållande. Reschid Pascha skall till de fremmande gefand: terne hafwa aflåtit en notififation öfwer de koncessioner, hwilka Porten will bewilja dess christna undersåter. China. En telegrafdepesch från Wien förmåäler, att de chinesiska infurs genterne hafwa intagit Nanking och Ching Kya gfo. Hwarjehanda. Den keutiske jätten Eduard Cranson är enligt en ens gelsk tidning en wälwuxen man af ännu ide 21 år, 7 fot 6 tum hög och wåger 350 Å. Då han står upprätt på fina fötter räder han perpendikulärt med händerna 10 fot 6 tum. Man anser hos nom hafwa de största benknotar i Europa och synes wara större än de af kapten Bourne beskrifna patagonierne. Hans handled häller jo tum i omkrets, längden af hans fötter är 14 tum och måttet sAfring hans benknotar 1135 tum, längden af hans mallanfinger år