Helsingborgs-Posten – 19 februari 1853, sida 2

ske; Manzinis proklamation war uppslagen öfwerallt; Mailand ochs trakten deromkring woro förklarade i belägringstillstånd och förbinst delsen med Schweitz war afbruten. Upproret skall hafwa blifwits föranledt af falska underrättelser från London och Paris. I Pas ris har underrättelsen om upproret wäckt mycken sensation, och nåd gra regementen hafwa fått order att afgå till Rom. Af åtskilliga antydningar och korta berättelser från flera hållf i Italien, både från nordliga och sydliga delen af landet, inhämal tas, att der wisar fig mycken tendens till rörelse. Äfwen i Neapel förstärker man armeen. Wid orolighe erna d. 6:te i Milano haj: wa 50 soldater blifwit fårade, 3 officerare och I soldater dödade. En militärfordon uppställes wid Tessins gränser, emedan man tror att rörelsepartiet har sitt tillhåll i Schweitz. Från Wien heter det emedlertid, att allt nu är lugnt. Öjsterrike. Wien d. 9 Febr. Enligt hit ingångna underrättelser fråm Montenegro skall furst Danilos ställneng ef:er undertryckandet af montenegrinernes uppror blifwa mycket wacklande, då han icke blott har Turkarne, utan äfwen ett inflytelserift parti i det inre emot fig; fom ända från början ide war ense med de af Danilo tillämnade reformer. — D. 10 Febr. Wiener Zeit. kungör 39 krigsrättsdoman mot personer, fom hafwa warit Kossuths och den förut i Hamburg bosatte skräddaren Russaks medbrottslige. England. ; London d. 11 Febr. Times förmäler såsom säkert, att lord Stratford Canning ofördröjligen skall återwända till Konftantinoa pel, ehuru hans permissionstid ännu icke utlupit. Ssterrikes håll ning emot den ryffteturkiffa förwecklingen, synes ide wara nog föra sigtig. Österrikiske grefwe Leiningens mission har för ändamål attt förödmjuka eller att reta Porten till ect motstånd, fom ide fan låna da Ssterrike till någon fördel. Lord Stratford skall uppbjuda allt,f för att på ett för Porten ide förnedrande eller för Najahs oroans de fått återställa freden. Hwariehanda. Om tillståndet i Australien skrifwer en rik gentleman, som sistl. höst med fin fru företog en lustresa dit, från Melbourne una der d. 12 Now. följande: Det gör mig ondt, att jag ide fan tax ga min hustru med mig i land; men der år intet ställe för henne. Efter allt hwad jag fett i dag, refer jag säkert widare till Sidney, och derest det ide fer hyggligare ut der, gå wi wäl till Ny-Zeeland. Hälften af inwånarne här ligga i tält rundt omkring staden. Scez nen på stranden war i dag högst öfwerraskande; mån ylleblusem och manchefter-benFlåder, hwilkas ansigten häntydde på elände och