rubblande, huru Stryparsekten, hwartill betjeuten ertande sig hora, pisste en säker wäg till salighet efter döden. Den mäktigaste gu lomlighet war tydugen dödsgudinnan; ty allt måste ju dö. Ju sere man dödade, desto kärare blef man för henne. Bästa sättet bar att kasta rännsnaran helt oförmärkt om deras hals badifrån ch så strypa dem. Emedlertid kom fogden och skingrade folket mt försäkrade fig om religionsspredifanten. I. d. tidnings rifwaren hotade med rop omgrundlag, och owett i tidningar. ogden swarade blott: Swerige har ej som religioner erkännt, hwad essa män predikat. Det fan dock wara samwetosak för någon menniska, och fam: etsfrihet är lika dyrbar, ropar man, fom religionsfrihet. En af Crif-Janfifterne fatt en dag grubblande och mörk i fin: e och anlete, hållande fitt enda, sitt högt älskade barn på sitt knä. Han hade sjelf döpt det efter gamla handboken. Om nu barnet og, jå war han wiss om dess salighet. Men i morgon wäntades jerdirgsmannen att föra det till förfan, der en prest komme att öpa det efter den nya. Då ansågs det förloradt för himlen. Han ödar det och tyder fig ha gjort en hjeltehandling, hwaröfwer hans vröst swäller fom Virginii, då han stött dolken i sin dotter, för att ädda henne från Appli öfwerwåld. OM ho undrar, att naturen an beftå samma fjelfförnöjelfe, når man tror fig ha räddat ett arn för ewigheten, som när man blott tänker fig detsamma råds adt för tiden? Ett förwilladt samwete är starkare än tigrinnan, wars ungar slukats af en boa. Bör Erif-Janfiften lemnas otillz alad, emedan han följt hwad han kallar samwetsrösten? Då fyrs an stuckit Petri swärd i skidan, måfte öfwerheten, hwilken Gud ifwit swärdet, d. ä. ftraffmakten, ej straffa? Saknas derför fame vetsfrihet i den kyrkan och det borgerliga samhället? Har Kungen lutit fin ed, når han underskrifwer barnamördarens dom, sedan lä are intygat, att han egde answarighet wid tillfället, ehuru de ej kunnat neka, att han trott fig följa sin öfwertygelse? Christus upplyste, att många skulle tro sig göra Gudi en tjenst ed sjelfwa aposilarnes dräpande. Paulus trodde få, då han fame ydte till Stephani död. Intet samhälle fan proklamera oinskränkt amwetsfrihet, och om det lofwar oinskränkt religionsfrihet, fan det ätt komma i den ställning Förenta Staternas regering kommit uti ill Mormonerna, der den märker sig ha lofwat för mycket. Beror et på en hwar att draga cirkeln omkring hwad han förstår med re: igion, få fan fommuniften derunder innefatta fin förmenta pligt tt utrota willfarelsen om en enffilt eganderätt pä jorden, Mormo en förklara månggifte wara en religiös rättighet, katholiken utroa kättares brännande å bäle såsom en religionspligt, kannibalen innefatta i fin samwetsfrihet rättigheten att fom en religionsakt bes rakta uppätandet af den slagne fienden, och Jakobinen förfäkta be: edning af menniskehudar till pergament, för att derpå skrifwa en y religionscodex om menniskans rättigheter, såsom ett bud i den va frihetsreligionen. (Forts. o. slut nästa g.) —— —— — 2— — Allmänheten erindras om fyrfocfonferenfen8 sammanträde i elsan Tisdagen d. 20 Juli kl. 10 f. m. Ofwerläggningarne ållas för öppna dörrar och äro således tillgängliga för alla. Wigde. Kyrkeherden Mag. B. P. Krumlinde och Mamsell Göthilda Maria Olander, etfer till Prosten och Kyrfeh O. Olander ech dess k. mafa Susanna M. Frost, Östra Sallerups fyrfa d. 6 Juli. Dödsfall. Mamsell Petronella Maria Remare död i Helsingborg d. 14 Juli, 34 år, 8 mån. och 23 dagar. Mår ömt älskade dotter Ebba Hedda Adolfina afled Milla i Wäsby Prestgärd nsdagen d. 14 Juli, 1 år, 11 mån och 2 dagar gammal. Ps. Nr 345. Erika Lilljecrena, Adolf Lilljecrona. född WerlinProsten ech Kyrfoh. i Cimbris och Nöbbelöfs församlingar, Theol. Doftorn Nerdin, född i Lerbecks foten af Strengnäs stift d. 20 April 1771, död i Cim: rig prestgård d. 10 d:8. F. d. Jnspefteren G. Knochenhaner död i Lund d. 6 Juli, uti en ålder af 66 r och 5 månader. Mamsell Fredrique Holmqwist död på Ringarp d. 4 Juli, i en ålder of It år ch 8 månader. Demoiselle Christine Pripp död i Sjörup d. 8 Juli, efter en lefnad af 33 år ch 11 månader. — — — — Offentliga Nöjen. Theater.