— De ctttult BT ILLTU Yt BB Ö JPR -:i 1120b6—1.. Ce kämparne bestodo till största delen af de hemliga socialistiska säll. skapernes medlemmar. OPresidenten har förliden natt kl. 2 på Boulewarderne infpefz terat trupparne, hwilka emottogo honom med den lifligafte enthusiasm. — De underrättelser, fom regeringen låter kungöra från depar: tementerne, äro fullkomligt lugnande. Jngenstädes har något all: warsamt störande af lugnet egt rum. — Fiendtligheterna med Marocko äro började. En telegrafdepef från franffe gesandten i Madrid förmäler: Marockanska ham nen Sale har wägrat att gifwa den begärda upprättelsen. Den blef bombarderad d. 26 Now. i 7 timmar. Fästningswerlen blef: wo förstörda och eld uppkom på flera punkter i staden. Wår före lust är blott obetydlig. Or Bourre begaf sig genast till Tanger, och amiralen sände skepp till Mogodor. Paris d. 6 Dec. (Tel. dep.) Lugnet är oafbrutet. Under: rättelserna från departementerne äro fortfarande gynsamma. Mån: ga arresteringar äro företagne. En del af staden är ännu mili: täriskt besatt. — Såsom en följd af denna förändring hafwa ftatsz apperen stigit betydligt. Preussen. Berlin d. 4 Dec. De sista underrättelserna från Paris haf: wa betydligt dämpat det jubel, hwarmed revolutionen mottogs af absolutisterne och till en del äfwen af demokraterne i Berlin. Wid den första underrättelsen jublade absolutisterne deröfwer att Louis Napoleon hade öfwerändakastat hela det parlamentariska omwäfen: det. Demokraterne jublade äfven öfwer återinförandet af den allmänna rösträttigheten, hwarigenom republikens bestånd tryggas. Men de i går inlupna underrättelser hafwa lärt begge partierna något annat, i det Louis Napoleon i sina proklamationer icke blott faktiskt omstörtat folksuveränitetens utan äfwen legitimitetens prin: tip. Enligt alla fördomsfrias mening, som icke betrakta händelserna från en parti-ftåndpunkt, har Napoleon, wäl ide ännu i ord, likwäl i handling, usurperat Frankrikes thron. Huru riktigt folket i allmänhet bedömer saken, inhämtas af det ironiska tillro: pet: Llefwe fejfaren! fom man allestädes hörer. Louis Napoleon är i detta ögonblick likaså oinskränkt herrskare, fom kejsar Nikolaus, emedan den allmänna rösträtten och de lofwade twenne kamrarne, å snart de falla honom till beswär, på samma sätt torde undane ödjas fom nationalförsamlingen. Frankrike har ide mera någon onstitution. Ett penndrag af den nuwarande oinskränkte matt mehafwaren har tillintetgjort den. Såsom sakerna nu stå i Franke ike, är ett oberäfneligt borgerligt krig att befara, få framt Iegitinisterne och orleanisterne, fom härwid förlora den rätt de hittills åstått till Frankrikes krona och thron, — eller republikanerne, hwwvilas stöd är foltsuveräniteten, kullstörtas, — ide willigt och tåligt inderkasta fig sitt öde, och uppgifwa alla sina hittills gjorda an trängningar, till fördel för en usurpatorisk kejsare Napoleon den Indre. — Will grefwen af Chambotd icke gifwa fullständig refig: ation på sina förfäders arfwelott, Frankrikes thron, så kan man örutsäga, att han, så framt han har mod dertill, med sitt ännu etydliga parti skall sätta fig fast någonstädes i Frankrike, och der från, med hjelp af den legitimistiska delen af folket och de honom anske tillgifna regementen, söka att förfäkta fina eljest förlorade ättigheter. J sådant fall fan man wäl antaga att orleanisterne iola förena ig med legitimisterne. Å andra fidan torde republic anernes rörelser hota med att upptända borgerliga krigets låga. Bill man till oc) med antaga, att Louis Napoleon segrar öfwer lla fina motståndare, få torde faror af ett annat flag derifrån ota Europas lugn och fred. De tjenster, fom armeen, på hwil en Louis Napoleon nästan uteslutande stödjer sig, då skall hafwa jort honom, skall, enligt hwad historien lärer, småningom göra en öfwermodig och alltför måftig, och Louis Napoleon ffall ide 0 1