omsider hade trupparne tagit barrikaderna, men som det synes, sorst efter en ryslig uppoffring af menniskolif. Emot fl. 6 blef pasfagen för fotgängare åter tillåten i hufwudgatorna; men förbudet emot stillastående strängt upprätthållet. Såsom alltid fördes fam: pen å folkets sida efter ett wisst system med disciplin; trupparnes motståndare woro som sagt är nästan endast gossar, men det war synbart att de åtlydde några okända anförares befallningar. Bland dem som uppmuntrat förstäderna att gripa till wapen, nämnes Patural, maire i andra arrondissementet. J förstäderne låt folket sjelf larmtrumman gå, för att sammankalla nationalgardet. De nationalgardister, fom ide wille hörsamma appellen, blefwo uppz fordrade att aflemna fina wapen, och på de hus, hwarifrån man hade emottagit sådana, skref man: wapnen aflemnade. — Hwar och en högre eller lägre officer och soldat, som wågade att wisa sig ensam, blef misshandlad af folkhopen och flera af dem dödade. Krigsrätterna woro i permanens; hwar och en, som greps med wapen i hand, dömdes till att skjutas. Det är omöjligt att fil dra den förskräckelse, fom herrskade i Paris d. 4:de; man ansåg saken långt ifrån flutad, en panisk räddhåga hade gripit befolmningen, och nastan alla hus försågo fig med lifsmedel för flera da gar. Sedan striden upphört El, 5, rådde ett par timmars stillhet, men wid postens afgång kl. 74 eller 8, börjades gewärselden ånyo, och en mordisk sammandrabbning egde rum wid barrieren Roche chouart. — En telegrafdepesch från samma dag El. 11 om aftos nen till Bräsfel meddelar, att striden nu äter war slutad, och att man widtagit åtgärder för att hastigt göra slut på ett nytt inträffande bewäpnadt motstånd. — De telegrafdepescher från departementerne, som regeringen låtit kungöra, äro gynsamma för Louis Napoleons sak; enligt dessa råder öfwerallt lugn; blott i Orleans hade befolkningen för: sökt storma mairens hus, men blifvit kastad tillbaka af trupparne, som arresterat 45 personer, hwaribland ett par representanter. — Till Paris ingångna privata underrättelser skildra doc tillståndet i några departementer såsom mindre gynsamt; man wille weta, att departementsråderne på flera ställen sammanträdt och öfwertagit den administrativa och militära myndigheten, sålunda t. er. rådet i Somme-departementet, fom förklarat allt hwad fom skett sedan d. 2 Dec. för okonstitutionelt. Provinstidningarne i Rouen, Ors leans, Sommeoch Nordsdepartementerne äro förbjudna. — En stor del embetsmän, deribland flera prefekter, några med lemmar af domstolarne och en del officerare wid nationalgardet hafwa begärt afffed. — Flera af de mån, fom woro utnämnde att deltaga i den rådgifwande kommissionen, hafwa wägrat att emottaga förtroendet. Som en följd deraf har ett nytt dekret utkommit, hwarigenom 26 nya medlemmar utnämnas. Louis Napoleon presiderar sjelf i fom missionen; vice-prefident är Baroche. — De generaler, fom hafwa befälet öfwer trupparne i Paris, äro enligt Constitutionel: divisionsgeneralerne Carrelet, Levasz seur, Renault och Korte; samt brigadgeneralerne: Reibell, Dulac, de Bourgon, de Cotte, Conrobert, Herbillou, Marulaz, Courligis, Sauboul, Ripert, Porey. — Af journaler hafwa, utom regeringsbladen, blott Dbats, Pays och Assemblee national utkommit. Dessa tre sistnämnde afhålla sig från allt resonnement och meddela blott händelserna och de officiela kungörelserna. Pays och Assemblee berätta defut om, att flera af deras redaktörer dragit sig tillbaka. Paris d. 5 Dec., kl. 10 e. m. (Tel. dep.) Under förloppet af förliden natt blefwo alla barrikaderne förstörde; allt bewäpnadt motstånd mot trupparne har upphört. Enligt en ny proklamation af presidenten skall nationen först den 20 d:s uttala fig i hemlig omröftning. mA en ÅK KA AGA. d ..3333. Hoa