A—— —— — — es En Dotter. (Skizz.) (Forts. o. sl. fr. ur. 82) nRå gör fom dig Iyfer, fade grefwinnan; lgå dit bjertat manar dig: himmelen skall belöna din dygd. Men något mäste jag dock göra till dit t bästa. Du wet den lilla tefliga rödmålade flugan i aspdungen mid flutet af godsets egor. Den har ända till för tre weckor sedan i många år warit bebodd af enkan Karin; men nu efter hennes död är stugan ledig. Jag skänker dig den; ty hwad stulle du annars och de dina få tak öfver hufvudet då eder. förra boning numera är fådan, att den icke fan hysa er. Jag skänker dig stugan och äfwen på husgeråd skall jag tänfa. Jngeborg kysste wördnadsfullt greswinnans hand och tackade med en suck fom fom ifrän bjertats innersta helgedom. Den tjugoåriga flickan flyttade med fina syskon i flugan, och alldrig har nägon moder egnat en huldare wård ät fina barn än Ingeborg åt fina bröder oc systrar. Om dagen arbetade hon för deras uppehälle, och lekande oms gåäfwo de hennes spinnrock; men ibland om natten då de små woro insomnade, gick hon tanffull til fin faders graf. Der stannade hon dystert och nedslagen. NE! utropade hon stundom med ögonen fästade på grafwen, nad min fader, din tro war ide den rätta, men din wandel war det. Du war god od) lärde mig att blifwa det; himlen dömmer ide fåfom menmskorna.