ötranmrtrtre. Paris d. 30 Sept. Säsom wanligt innehälla tidningarne här ifrån icke annat ån rykten. Bland dessa må nämnas, att walet af en representant för Seinedepartememtet i hället för gen. Magnan berättas skola företagas d. 26 Okt. Det konservativa partiet är i stor förlägenhet för att finna en kandidat, fom fan samla alla pare ticts röster; prinsen af Joinville wil ide framställa fig till detta wal. Widare will man weta, att officerswalen i nationalgardet slola företagas i Nowember mänad, och slutligen talar man om att wallagen af d. 31 Maj skall afskaffas, och att i följd deraf Leon Faucher och några af hang kolleger ämna taga afsted. Slutligen saknas icke heller denna gäng rykten om en statskupp, bwilka dock troligen ide äro mera grundade än hittills. Man fortfar äfwen att omtala ett manifest från prinsen of Joinville, men Independance betwiflar att detta få snart blifwer utfärdadt. — D. 26 d:s ankom Kosfuth til Marseille ombord vå Misfi fippi och anhöll hos inrikesministern om iillständ att resa genom Frankrike. Man fänner ännu ide ministerns swar. — d. 1 Okt. Regeringen har afslagit Kossuths begäran att få resa genom Frankrike. J går, sedan han af prefekten erhällit tl ständ an med fina reskamrater stiga i land, erhöll han detta befted genom telegrafen, och begaf fig genast äter ombord på Misfifippi under den församlade folkmängdens utrop: Lefrvc Kossath! Lefwe Ungern! Lefwe republifen! Jtalien. Det berättad, att Kossuth wid fin ankomst med ängfartyget til Spczzias hamn blifvit emottagen med mycket jubel. England. London d. 30 Sept. Telegraflinien under wattnet emellan England och Frankrile har lyckligen blifwit fullbordad, och d. 28 d:s ingick den första underrättelfen till South Foreland, att sastgörandet af telegraftråden på franska kusten wid Calais är tydligen mwerffälde. Sedan dess har man telegraferat emellan Frankrike och England både med tillbjelp af telegraftryckeriet och af apparaten med dubbla telegrafnälar. Djupet, vwari telegrafträden ligger, vas rierar emellan 5 oc 31 famnar; det flörfa djupet finnes 31 (engelsta) mil från engelsla kusten. På det telegraferade kommando: fyr! aflossadrs på begge sidor om kanalen kanoner. Asskrifter of den trydta telegrafdepeschen, fom för första gången gjort den blirte snabba resan öfwer kanalens hafebotten, blefwo straxt sände till here tigen af Wellington och andra notabiliteter. — Kommitteen för expositionen bar redan underrättat entrepenös rerne för byggnaden, att neddrymingen af kristallpalatset skall påbör: jag d. 11 Oktober. Emedlertid är antalet af besökande ännu gans ffa betydligt, D. 29 utgjorde det redan fl. 2 e. m. 62,059 perfoner. En stor guldbaltig ertesten från Californien blef i desfa dagar uppställd i nordamerikas afdelning. Egaren har afslagit ett derpå gjort anbud af 3250 p. st. (cirka 58,000 rdr argld). Turkiet. Belgrad d. 22 Sept. De polska och ungerska emigranter, 29 till antalet, hwilka uppchöllo fig i Belgrad, hafwa i dessa dagar blifwit förwiste ur staden och degifwa fig dels till Bulgarien och dels till Bosnien. Hwarjehanda. — D. 15 sistl. Sept. egde en förtwiflad frid rum på Corsika emellan lagens handhafware och tre banditer. Den beryktade bans diten Massoni och twenne andra dylika bleswo emellan bergen wid Niolo angripne af 16 gensdarmer. De bade anförtrott fig ät here darnes waksamhet oc) insomnat, då de plötsligen blefwo wäckte af herdarne, bwilka förkunnade dem, att gensdarmerna nalkades. Skott följde på skott, Massoni sjelf blef snart dödligt såärad, medan hang broder blödande nådde Torgia, bwarest han tills widare war ifäfers het Å denna srid föll en aensdarm oc 2:ne andra blefwo swårt