Uutrikes Nyhbeter. Danmark. Köpenhamn d. 6 Sept. De utskrifne sleswigare, fom bitkom mit od) hwaraf en for del har tjent i insurgentarmeen, hafwa bite tills wisat ett exemplaristt uppförande, lydnad och ordning. Det be: rättas, att då de skulle aflägga fanescden, hade några af dem wir fat betånkligvet derwid genom förklarande, att de före afresan från Sydsleswig bade gifwit handslag på, att möta i Rendsborg få snart uppfordring ffedde, men då deras uppmärksamhet fästades derä, att det endast war förrädare mot konung och fädernesland, fom af. sordrat dem ett sädant handslag, aflade de utan widare omfländig: beter eden, — Antalet af de utskrifne sleswigare, fom komma att garnisonera i Köpenhamn, kommer att utgöra omkring 1200 man. — J gåär anställdes på Amager fälad profsljutning med en del för marinens behof inköpta 30-pundige kanoner, fom äro gjutna i Swerige. Profskjutningen skall bafwa uffallit särdeles lyckligt och gifwit ett höast tillfredsställande bewis på kanonernas utmärkta gjutning. Till formen äro de tämligen långa och smärta. — J gär bitkommo 250 och i dag 500 man utskrifne sleswigare. — Revertoiren för Köpenhamns kungliga theater upptager för näfta weca — Måndag: Den Begelfindede od Kermesken i Brägges Tisdag: Den indildte Syge oc En forflert Fricr; Toredag: Prindfen af Chinas Fredag: Beringerne i Miftagaardy Lördag: Tordenveirs Söndag: Geert Leftyhaler och Kermedfen i Bräigae. i — d. 8 Sept. I Alt. Beit. läses från Franffurt d. 2 Sept.: Det erfares, att den härwarande gesandten i förening med hofwet i Petersburg har iakttagit formalia med afseende på fammanfom: sten på Rumpenheim. Landgrefwinnan Charlottes refignation aj den eventuela arfsföljden i Danmark till förmån fir hennes fhvärfon bar bekräftats af hennes gemål, den eventuele thronföljaren i Hessen; likaledes har det landgrefliga parcts tredje votterd, furftinz nans af Dessau resignation blifwit emottagen i Rumpenbeim. Men bär bar endast blifvit förhandladt om ten danff:hbesfiffa linjens arfsrättigbeter och def allmänna afsägelse af dessa till förmån för prin: fen af Sonderborg Glädsborg. — Man har roat fig öfwer, att denne furste bär sammanträffat med hertigen af Augustenborg. Hafwa de warit medtäflare? Åh ja, men de hafwa blott warit det. Auguften: borgarne bafwa aldrig egt arfsrätt till Sleswig eller Holsten, emedan 1) hertigdomenas ständer alltid nekat deras förfäder den nödwändiga hyllningen, och emedan 2) de sjelfwe för 100 sedan friwilligt och fullftändigt hafwa uppgifwit deras samförläningsrätt. Men på danska thronen hafwa de obetingad fordran, d. w. s. hade den ännu om wären 1848. Wdare berättar SMÖL Zeit från Wien, att storhertigen af Oldenborg, med walet af prins Cbristian af Glädsborg till throns följare, fattat det beslut att göra sina arfsanspräk gällande. Han bar i denna assigt till Wien insändt en note, i hwilken han begår det fejserl. hofwets bemedling. Men furst Schwarzenberg Har förs flarat, att den kejserl. regeringen under närwarande förhällanden icke fan esterkomma denna begäran, då successionsfrägan nästan us