liga undersåter! Hwarjehanda. — Godards sista luftresa i Paris. Den 21 Aug. kl. 5 e. m. observerade inwänarne i Tuillerisqwarteret en ballon, fom befann sig på en betydlig böjd öfwer jorden. Snart såg man den sjunka mycket hastigt; man trodde att det skedde för att wisa sig tydligare och derefter åter stiga; men ballonen, fom befann fig öfwer S. Honorestorget, fortfor att fjunfa med en förfärande hastighet. Från S. Honore torget dref den bort emot Tuillerierna helt nära öfwer busen, och man fruktade att det långa täget, fom hängde ned från gondolen, skulle fafina i tornet på Saint Rod, hwilket kunnat för: orsaka luftskevparnes undergång. Emedlertid utfastades en mängd safer frän gondolen; klädespersedlar och proviant uppoffrades, för att lätta ballonen och bringa den att stiga. Slutligen widrörde den jorden i midten af Pyramidplatsen. J gondolen befunno sig hrr Louis Godard och Leclerq samt madame Beaumont, bwilka gått upp från Batignolles. Då de bade figit mycket högt, märkte oe dard, att gas utströmmade genom en liten remna i ballonen, och då wädret war alldeles lugnt, swäfwade han blott längsamt bort öfver Paris i sydlig riktning, hwarföre han beslöt att nedstiga i Tuils leriträgården, för att der lemna mad. Beaumont, hwarefter ban, sedan ban sålunda lättat ballonen, åter wille stiga. Han lät der. före gas utströmma, men förut hade mycket mera utgått än han förs modat, hwarföre ban mycket hastigt sänkte fig oc) bade warit jor. den allt för nära innan han nådde Tuillerierna. Efter att hafwa fatt fina begge passagerare af, gick Godard åter opp, och medtog 3 ämbar watten säsom ballast. Han steg mycket högt, 7300 metres, hwarest kölden blef så stark, att wattnet frös i ämbaren. Han sjelf kände fig illamående, men wågade icke låta gas utströmma, för att sjunka, då han fruktade att hafwa för liten ballaft och således kunde sjunka allt för hastigt. Han wäntade derföre tills gasen foncentrerade fig, bwilket sledde inwid fl. 9, då ban lyckligen nedkom på gräns fen af kommunerne Brunoy och Hyercs. — Ang:luftffevpet i Amerika. Newyork Tribune af den 4 Aug. innehåller följande artikel: Det stora lufiskeppet United States ligger nu på stapeln i Hovoken och är nära färdigt att löpa i luften, Wagnen är 64 fot läng, mycket spetsig i begge ändar, 6 fot bred och 6 fot 4 tum bög; den beftår at en stark, Litt trä:ram, öfwerdragen med lärft, od) med dörrar och glasfönster. Ångkinlarne äro af koppar och upptaga ett rum lika med 4 fubiffot, maschinerne af 12 hästars kraft, hjulen anbragte i en starf ram uppöfwer wagnen. Der är tillräcklig plats för 25 paesagerare, med eldning material för 4 timmar. Ballonen, fom med tåg är fäftad wid wag: nen, är 260 fot läng, af en cigarrlik form, med 24 fots diameter i centrum och bar en gas kapacitet af 95,000 fubikfot, fom gifwer en lyftkraft af 6,500 skälp. Hela wigten af wagn, ballen, taklage etc. är omkring 4000 skälp., så att skeppet kan bära 2500 skälp. Det är bestämt att fara omfring 200 fot öfwer jordytan, med en baftig: bet, fom varierar emellan 25 och 50 mil i timman. Maschinernes wigt är 181 skälp. och de äro utförde till en fådan grad af fullfomlighet, att uppfinnaren, br Robjobn, blott genom att anwända fina lungors fraft satter begge pistonerne i gång ett sullt omlopp med ett drifhjul af 5 fots diameter. Med tillhjelp af ett roder styres skeppet upp eller ned i hwarje riftning. Skeppet har redan fkostat uppfinnaren 5500 dollars (cirka 22,000 rdr) och det erfordras ännu några hundrade dollars för att få det fullstänrigt och fitta det ri fart. För att undgå nödwändigheten af att medtaga bransle, äm: nar hr Robjohn anwända en af honom uppfunnen plan att upplösa watten, preparera gas, fom äter blifwer wanen od) genom förbråns ningen förwandlas till änga, ywilken åter koncentreras oc Äterwäns der säsom watten, för att anyo upplösas, på bwilfet fått förrådet 2. sd AAA4 AA ss te