bet och säkerhet om seger, oc) synas ante ett borgerligt krig eller Ale minstone fina hatade motständares störtande såsom alldeles oundwikligt. — D. 10 Apr. (Tel. dep.) Det nya kabinetiets bildande omtalas ånyo säsom lyckadt; följande skola wara utsedde till def med. lemmar: Utrikes Chasselouse, inrikes Baroche, finans Fould, justitie Roucher, marin Boffet, krigs Randon, handels Bocher, kultus Gi raund, allm. arbeten Magne. England. London d. 8 April. Wid budgedebatterna hafwa ministrarne wunnit en fullkomlig seger. Ett af Harries föreslaget amendement derom att inkomstskattens belopp blott skulle wara sä stort, att det funde betäcka de nödwändiga utgifterna, förfastades med 278 röster emot 230, och inkomsiskattens förlängning på 3 är blef derpå an: tagen. Finansräkenskapen för det föregående finansärct (till d. 5 Avril) är nu publicerad. Jnkomsterna woro cirka 440,000 p. st. större än förl, år, oaktadt de betydliga nedsätmingarne af tullen, is synnerhet på foder. Hela inkomsten war 50,300,000 p. st. Pars lamentet håller päskferier från d. 16 till d. 28 April. — I Leeds bar en hel sockens presterskap tillika med föreständerskan för ett barn: bus och alla def underlydande öhvergätt till katholicismen. Hwarjehanda. — Jenny Lind. J te spdliga staterna of den Nordamerikanska unionen bar Jenny. Lind manien icke wisat fia så exentrisk fom inorden. J Neworleans woro bennes konserter blott medelmåttigt be sökta; i S:t Louis betaltes för den första biljetten blott (1) 150 dollars. Emedlertid blifwer den swenska nåktergalen i de förenade flaterna en werklig guldfogel; ty i följd af sitt kontrakt mäste bon fjunga 180 gånger om åiet, erhåller för bwarje fonfert 1000 dollars och bälften af bruttoinfomften, fri resa och fritt vivre — och det oaktadt gör entreprenören Barnum likwäl goda affärer. — J Belgien wäntar man med frånd uppmärksambet på utgåns gen af en stor process, fom torde göra lifka mycket uppscende, som ren prasslinska vå fin tid. Scenen är på slotttet Kitremont, tikhövigt grefwe de Becarme. Grefwinnans broder, Gustaf Feuguies, en man om 28 är, höll på att gifta sia, då ban genom en olycklig tillfällighet förlorade sitt ena ben. Hans swåger och syster sägo or gerna, att ban gifte fig, emedan deras barn sädant fall skulle för lora fin andel of bang flora förmögenbet. Dagen före äftenffapg: fontraftets understrift spisade Fouguies vå flottet, och man satt till bords nära intill aftonen. Då mörkret inträffat, hördes klagorop i matsalen; Gustaf, hette det, bade bastigt blifwit sjuk och efter en half timmas förlopp dött af slag. Emedlertid spridde sig allebanda rykten, och grefwen oc) grefwinnan de Bocarme blefwo bäktade. Grefwen bar tecken af en bäftig kfamp, i den dödes kropp sunnos srär af gift, en af bans kryckor war sönderbruten, och man fann blott enstilta stycken deraf, emedan det öfriga war upptränt tillika med Pen olyckliges halsduk. Saken torde med det sörsta förekomma; 200 wittnen äro redan afbörde, och alla emotse att en ryälig hems ligbet skal komma i dagen, Grefwinnan skall bafwa befänt fin dels aftigbet i mordet oc förklarat att hennes broder blifwit afdagatas gen genom förgift. — Det skall bafwa lyckats en fransk läkare, genom förbättring af erberiferingen, att göra bwarje kroppsdel känslolös för smärta, då den bestrykes med dtvrtdber. — Då man befarat att, wid förewisningen af indufricroofitios nen i London, tjufwar fota begagna fig af trängseln för att drifwa sitt yrke, bar man, för att förswära detta, fommit på den lyd: liga idcen att låta eleftriska telegrafträdar löpa kring byganingen och kommunicera med alla utgängar, hwarigenom det blir möjligt att, då rolisen erbäller kännedom om någon begången stöld meddcelande genast kan derom göras till alla utgängar och kända tjufwar eller misstänkta personer bindras att passera bort med sitt byte. För att föröka nyttan af erpositionen är man betänkt på nedsättandet af