Riksdagen. Plena d. 5 April. Hos Presteståndet utgjorde hufwudsakliga öfwerläggningsämnet lagustottets betänkande n:o 13 tillstyrkande, i anledning af wäckt motion om ändring af I fav. 1 S Råttegängsbal. fen angående säwäl walbarbet fom mal till bäradsnämnd. — Wiwd anställd votering afslogs utskottets utlätande med 32 nej emot 12 ja, oc den andra punften ansägs i sammanhana bärmed förfallen. Hos Borgareståndet föredrogs od) bifölls: Bewillnings samt Etonomi.utskottens betänkande n:o 2, om bestämmande af medelporto famt införande af ätslilliga andra förändringar i afscende på inrikes brefwerlingen; Lag-Autstottets betänkande, n:o 13, med förslag till åts skilliga ändringar i lagens stadganden angående bäradsnämnd; den i flutet af betänkandet giorda bemställan ansägs dock icke böra till någon åtgärd föranleda. — Ekonomi-utskottets utlåtande Nr 59, i anledning af wäckt motion om nedsättande af en fommite för utredande af förbållandet med städernas priwilegier och förmåner, afslogs utan diskussion. Hos Bondeständet återremitterades Vag-utstottets betänkande Nr 13, angående förändrad organisation af häraderätterne och sättet för nämndens utwåljande efter en debatt, fom warade öfwer 3 tims mar. — Rutberg, Swartling, Modin m. fl. ogillade förslaget i sin helhet; de ansägo bäst att folket sjelf finge wälja fina ombud; elef torerne slulle nödgas påkosta länga resor onödigtwis, bwarförutan de funno den omständigbet särdeles talande för bibehällaudet af nuwarande författning, att unge domare komma från akademien med djupa funffaper, men naturligtvis ingen lokalkännedom och behöfwa saledes upplysningar i berörde bänseende af socknens nämndemän. Andre åter gillade förslaget få till wida att walbarbeten borde utsträckas på sätt utffottet föreslagit, men ogillade walsånet, ty att ar: nom elektorer wälja nämndemåa wore just att förekomma de mest skickligas utwäljande, enär desse alltid blefwe utsedde till elcktorer och i sädan egenskap bindrade att wälja på fig sjelfwe. Nils IJevpe: fon m. fl. ledamöter från Skäne talade för bifall, äfwensom Sadl: ström, bwvilfen trodde att en werklig nytta stulle tillstyndas unders rätterne om förslaget antoges i dess belbet, dels derföre att duglige män blefwe bisittare i rätten, dels oc derföre att de duglige ej kunde undandraga fig förtroendet, och anförde talaren såsom dewis för fin sats förhällandet med egodelninasrätterne, uti hwilka både berrar och bönder deltogo. Ola Mänsson fann det motständ han rönt owäntadt, enär han wäckt fin motion få grund af erfarenhet och fom talaren fruftade att bans förslag, på hwilket han nedlagt mycket arbete, skulle duka under, föreslog han den medelwäg att betänkandet hlefwe äterremitteradt och i utskottet uppstäldt få att de orter, fom wille, finge behålla nämndens Hittills warande fammanfättning. — Östman tunde ej göra för sig klart hwarföre man icke kunde behälla det gamla, som ingen äunu med skäl öfwerklagat od) trodde att alls mänbeten skulle föga tacka Ola Månsson för hans nedlagda möda; ban afslog motionen äfwen efter den förändring Ola Mänsson medgifwit. — Daww Andersson, Bengt Gudmundsson, Joban Persson frän Upsdla län yrkfade deremot nu äterremiss, hwilket åter motars petades af Rutberg, fom ansäg Ola Månssons sednaste förslag oan: tagligt och siridande mot ideen af lag, fom bör wara owillkorlig och ej medgifwa undantag. Ola Mänsson anmärkte i affeende å Östmans utfall, att ban ide wäckt fin motion för att tackas och gratulerade Ösiman dm han kunde göra ett förslag som nägon tackade honom för; i afseende på Rutberas yttrande om lagars owilkorligbet, anmärkte Pe rf 3.. FssFoA Alrxven fåäurungsALD