nerlig uppmårksamhet På en god hatt, rent och fint linne och bands skar. Engelsmännen gå ut från den principen: Jngen gentleman talar först till en man, fom ide är presenterad för bonom; deraf följer, att ban ide anser den för en gentleman, fom försyndar fig häremot, och med en sädan will han ide hafwa något att göra. Ullt hwad man kallar fryntlighet är i England alldeles öfwerflödigt, och tilltalar t. er. en fryntlig (gemirblid) tysk en engelsman, mäste han bereda fig på att denne helt lugnt tillknäpver sina fickor och wänder bonom ryggen. Jnbjudes man till en familj, varar man frun i huset skriftligen; har invitationen skett muntligen, få wäntar frun ett fort ät minstone dagen förut. Till middags: och aftonsällskap är det oundwikligen nödwåndigt att wara balklädd, i frack, hwit wäst o. s. w., och det upptages icke illa att infinna sig i stor och silkestrumpor. Jnnan man talar till nägon af gästerna, mäste man göra frun i huset fin kompliment. Den första rätten bestär wants gen af soppa och stek; man tager aldrig af begge, utan antingen bet ena eller det andra, oh man begär ide gerna två gänger af samma rätt. Fist spisas med gaffel, och öfwerbufwud betjenar man fig of fnif endast då något skall skäras. Före deserten må man ide dricka win ensam, utan antingen uppfordra en annan att tömma ett glas med sig eller wänta tillss man dertill uppfordras af någon. Efter måltiden kringbäres watten för att twätta händerna. Wid en morgonvisit behåller man hatten i handen; wid en aftonbjudning eller diner, awarlemnar man hatten i entreen. Den dame, med bwilfen man promenerar, bjuder man armen, och blifwer man nöde sakad att ett ögonblick släppa bennes arm, mäste man gå framför benne. Möter man en dame, fom man känner, få helsar man ide först, ty det slulle synas tilltagset; man helsar först sedan bon ges nom en bugning tagit notis af of. Det är nästan alldeles bort lagt att gifwa drickspenningar i ett bus, der man är inviterad. — Aila Storbrittanniens oc Jrlaads mest beryktade tjufwar bafwa stämt möte med hwarandra wid expositionen i London, der de bopras kunna göra briljanta affärer. Tjufwarne i Edinburgh ech Dublin hafwa skrifwit till polismästaren i London, och en af dem bar i ett sädant bref skrytande försäkrat, att han gör räfning rå en skörd af 20,000 p. st. Men industririddarne i de förenade fonungarifena äro odfå veteraner i sonsten, i jemförelse med hwilka bet öfriga Europas tjufwar ide äro annat än rekräter. Å fin fida gör Londons polis florartade förberedelser, för att wärdigt måta fig med de 20,000 tjufwarne, fom der antages i det hela skola hedra erpojisionen med fin angenäma närwaro; lordmajorn jläter alltsa anslå förteckningar, bwarå de namnkunnigaste ficktjufwar äro anförde med erforderligt signalem ent och uppgift på hwarje individs ständ, d. w. s. det fått bwarpå han företrädeswis uppträtt för att beftjäla fina medmenniskor. Man antager, an 5 millioner resande skola bes söka exrositienen, och om af de 20,000 tjufwarne blott 5000 göra goda affärer, torde ungefär hälften af gästerna blifwa bestulne. För att förekomma dessa mindre gonnande utsigter, ämnar ett handelsbus i City upprätta en assurance emot-tjufvar mot eu premie af I fbiling; och det säges, att flera onsedde polisembetsmän bafwa fällt fig i spetsen för denna spekulation, hwilken antages skola ine bringa 3 millioner. Regeringens bifall bärtill har blifwit bewiljadt. — Frän Kalifornien klagas alltjemt öfwer brift vå — fruntime mer; qwinliga tjenstebjon erbälla en lön af 70 specier i månaden. Te första 50,000 pigor, fom anlända dit, slullc snart blifwa engar gerade antingen till wälmäcnde äkta mån eller erhålla förtetafti: ga tjenster. — Från Mainz strifwes under d. 10 Mars: 3 bag på morgonen blef ett mordförsök begänget wid altaret. Då dr Nikels i bärs warande metrovolitan:fyrfan bade läst macsan, smög fig om illa be ryktad person wid namn Anton Secbold fram till högalltaret och bis bragte dr Nikels två stygn med cn lång dolk. Sären äro lystligts wis ide lifsfarliga; mördaren blef gripen ech år nu i rättwisans bänder.