Under tiden öppnades dörren, och en ganska elegant ung man presenterade sig med en lätt och familjer mine, fom oc kyssle den unga enkans band och underrättade fig om hennes helsa med en öm oc) galant ton. — Hwad är det här för en bedersman i tera? frågade han, i ret ban med fingret pekade på statuetten, fom artisten bade fatt på kakelugnen. — Det är medellen till min sal. mans staty. — Åmnar ni låta uppresa en flaty åt honom? förtufan! det blir ju majestätisti! — Tycker ni det? — Det är inte annat än fora mån, å hwilka man uvprefer statyer of marmor, hos er fal, man fann ätminstone jag ide någons ting owanligt. — Ni fan ba rätt; en byst wore tillrädligt. — Som ni bebagar, min fru, sade skulptören. — Lät of då bestämma oss för en byst, och hälla oss wid det. Twå mänader sednare, då slulptören infann sig för att aflemna den nu färdiga bysten mötte ban i korridoren en glad skara mennis skor; enkan, fom gaf banden åt den eleganta dandyn, bwilfen warit orsaken till att statyn blifwit förwandlad till by, begaf sig nu till mairict, för att swära en ny ed om äfta trohet. ; Om byften aldrig blifwit färdig, få skulle man icke ha brytt sig derom. Men dä arristen efter någon tid begärde betalning för sitt arbete, prutades på priset, och det sordrades nästan hotelser om pros cess, för att den nu tröstade och omgifta enkan måtte underkasta sig att betala det minne af fin första man, hwarom hon för ett år tills baka war få angelägen. Hwarjehanda. — J London hafwa derwarande iyska och andre politiska flyftine gar 500 till antalet, firat tyska revolutionens ärsdag. Ruge, Stru we, Mazzini och fl. höllo tal; deremot war Ledru Rollin ide når warande. — DHandeldoc industri underrättelserna från Paris låta tämlis gen sorgliga. Största delen af fabrikerne hafwa blifwit nödsakade att afskeda en del af fina arbetare sedan de slutat arbetena för er: positionen i London. J sabriksstäderne är nästan ingen handel och man bör blott ksagomäl frän Elbenf, Rouen, Mäplgaufen, Lyon och S:t Etienne. — Det är nu flera år sedan man fett något från Victor Hus 608 band, och man hade deraf redan dragit den slutsats, att den berömde skalden uppgifwir sina litterära sysselsäntningar för att störta fig in i politkens hwirfwel; men orsaken war, att V. Hugo, enligt kontrakt med fina förläggare, mot en betydlig lifränta, förbundit fig att ide offentliggöra något under en wifi tid. Denna tid är om några månader tilländalupen, hwarefter tre band skaldestycken och 12 band romaner skola utkomma. Bland annat år skalden för når warande sysselsatt med en stor roman Ta miserett, — Amerifanfe induftrvi-expofitiow. Amerikanarne hafwa redan bislutat, att äfwen i detta kapitel rivalisera med engelsmännen, och ämna nåsta år föranstalta en werltsindustrikexposition i Newyork efter det engelsta mönstret. J anledning väraf bar en förening af fapitalister förenat sig, som ämnar inköpa byggnaden i Hydcpark och flytta den till Newyork. A— Etift8s:Nybeter.