utrikes Nybeter. Danmark. Köpeuhamu d. 6 Mars. Tdningarne frän Holsten innehålla inga pälitliga undcrrånclser. De österrikiska trupparne besätta nu bela hertigdömet Holsten; der oaftadt beter der från Berlin, att truppstyrkan skall förminskas med 3000 man. Frankrike. Paris d. 28 Febr. Förslaget om urpbäfwande af Bourbons nernes landsförwisning bar af nationalförsamlingen med en major ritet of 21 röster blifwit antaget till bebaadling och skall förekomma i morgon; Det år dot sannolikt, att det då blifwer fsörkastadt. Slutle förslaget blifwa antaget; oc alla de landförwiste furstarne åäterwända till Frankrike, skall tillständet antaga ett helt annat utseende och Louis Napoleous aktier falla betydligt. — t. 1 Mars. Nationalförsamlingen förkastade i dag Cråtons försla om uppbäfwande af landsjörwisningslagarne, eller rättare, den adjournerade förstaget vå 6 månader, hwilfet är deisa-:nma. Legitiminerne, bonapartisterne och hela yttersta wenstran förenade fig i detta votum. Diskussionen, fom i början fördes lugnt od) utan passion, blef efterband i hög grad stojande, och möiet slöts under allmant tumult. Englaud. London d. 28 Febr. Lord Stanleps bemödanden att bilda ett nyt kadinett bafwa misslyckats. I går anmälte ban för Drottningen, ar han icke såg fig i stand art ufföra fit uppdrag, och derpå blef lord John Russel kallad tu Drouningen. — Codden skall i underpuset ämna föresla, art nefa fit understöd ät bwarje regering, som icke will halla fast wid det är 1846 antagna frihandelssystem. — Från alla hall bukomma nu saker till den stora konstoch ins dustrtervositionen. Tullföreningen utmärker fir isynnerbet genom en mångd sändningar. En droder till grefwe Egmond, en af Drotte ningene Kapellaner, bade för någon tid sedan det infallet att tills skrifwa prins Albert ett bigot brer, hwaruti han fallade den af prins fen föranledda exrosilionen ett tempel för fäfängligbet och weridås lig fynd, — oc på ett skoningelöst satt lät prinsen förstå, att det war kög tid an äfwen gifwa Gud fin plats deri (1) för att afwärja farorna för folkets moralitet af denna werldserposition. Denna bir gona och naswisa skrifwelse har bulpit fapellanen från fitt embete. Nu jämrar sig den anglikanska fyrkan häröfwer på det högsta. — Agitationen mot handelsmarin-lagen fortsar oafbrutet bland sjsfolket. Sjömännen från Tyne bade en stor församling d. 21 om aftonen på South Shields i anledning af den framgäng, som den till London afsända deputationen haft, och kommo öfwerens om att åter gå ombord d. 22 sedan de walt en kommittee, af 5 personer, hwilfen slulle utfärda en protest, som om fredagen och lördagen skulle underskrifwas af skeppare, styrmän och matroser, och hwaraf creme plar skulle hwila hes sekreterarne tills hwarje man, fom nu år til sjös slutat fig till föreningen. Dernast togs följande karakteristiska beslu:: Denna församling answarar högtidligt att den skall under. störja wänskapliga sjömansföreningar på hwarje lagligt sätt, och i synnerhet att den skall anstrånga sina frafter till det pttersta sör att ullwägabdringa bistånd och tillträdande af alla fjömän, som fara på denna hamn oc ännu icke äro medlemmar af sjömansföreningen, samt bjelpa till att bilda. dylika föreningar i alla Storbrittanniens och Jrlonds hamnar. Föremålet för föreningen ffall wara trefaldigt: 1) att hälla byran bög, 2) upprätthålla den stora frågan am fämåännena rättigbeter och att ansöka hos parlamentet om re