Norrige. CprifiianiaPoften berättar följande: Efter rapport från wes derbörande Amtman hafwa oroliga och wäldsamma uppträden egt rum i Stordalen och Levanger. På förstnämnde ställe hade en stor del folk sammangaddat fig för ait utöfwa en oloflig och widsiräckt buggning i en privat skogsegendom, ide welat respektera det af Lensmanden utgifna förbud, utan dortfört det äwerkade och med wäld fördrifwit de personer ägaren samlat för att förswara och freda sin skog, hwilken man fruktade slulle totalt blifwa nedbuggen. J Levanger, der en kringresande agitator, Milkkelsen, blifwit arresterad, samlade fig flera hundrade menniskor, hwilka sökte tryta upp fäugels fet för att befria honom, hwilket dock ide lyckats, bwarpå folket för följt Fogden och Sorenskriveren med Lenkastning, då de retirerade öfver fundet. Man bade anledning frukta, att enahanda wåldfams beter slulle förnyas, när förhöret med Milkelsen stulle päbörjas. På båda ställen har man reqwirerat millitärhandräckning och genom General-Adjutanten för armeen äro nödiga ordres utfärdade. — Man hoppas att dessa obehagliga uppträden slola undertryckas och de skyldiga ställas till answar. (Sr. P.) Arbetarföreningarne i Norge, Blott tvenne år äro förflutna sedan Marcus Thrane uppträdde fom Agitator, reste omkring i lans det, somlade den lösa befolkningen och hbunsmaend (torpare) famt uppwiglade den mot husbönder och den bestäende statsförfattningen. Regeringen, fom ej egde lagliga medel att i begynnelsen qwäfwa det onda, låt honom i all frid drifwa fitt spel; de bildade och fjelfägande klasserna, i fin wanliga blindbet, togo ej beller ett enda steg för att bindra de farliga läroronas kringspridande, och alliför sent blef man med ängslan warse, att lagarne, äganderätten, med ett ord: samhällets grundwalar woro allwarsamt botade. — Der finnes för närwarande nästan ingen församling i Öfre oh Nedrr Rommerige, på Hedemarken, i Soloer.samt Smaalebnenes Amt, bwilken ej äger fin Arbeider forening (i Trondbiems stift börjar äfven fmits tan att gripa omkring fig flera distrikter), hwarest torvare och are betare om söndagarne samlas för att ähöra kommunistiska föredrag samt häftiga anfall mot regeringen, arundlagen, penningemännen och sielfägande bönderne. Medlemmarnes antal lärer på sista äret hafwa ökats med mer än 10,000. En wiss afgift uttages månadt ligen af s. k. Rodemefterne och inbetalas sedan till den, unter Thyranes presidium, i Christiania förlagda centralstyrelsen. Ett ders stådes utgifwet Arbeider-foreningernes blad utdelas kring hela landet och läses med begärligbet af den råa hopen, fom med förs tjusning inhämtar att jorden, rikedomen, makten borde tillhöra de fattige, om någon rättwisa wore till i werlden. Uppmuntrade ges nom en del af de s. k. bättre klassernas benägenhet att lift och olift klandra regeringens åtgärder och att högljudt ropa på jemnlifs bet, när fråga uppflår om några förcträden man sjelf ide äger, börja tjenare, i fin ordning, att göra anfrråf på de famma fördes larne fom husbönderne åtnjuta; torparne klaga öfwerljudt öfwer de oskäliga bördor, hwilka äro dem pälagde samt öfwer de trägna dagswerksskyldigbeterna, medan Stor-Thingsbönderna makligt ligga på soffan, röta fin pipa och läsa Morgenbladet. (M. B.) utrikes Nybeter. Danmark.