funna utweckla den kraft, som blefwe nödig för att med eftertryck motstä de europeiska makterne. Wid den första allwarliga konflikt stall förbundet, om det oförändradt bestär i sitt närwarande skick, upvöåsa fig, och i dess ställe skola de enstiltta staterne uppträda får som partier. hfwen de inre förhällandernas utweckling sträfkra till större enbet. Der npare statswäsendet grundar fig vå en mängd ine rvättningar, fom ide funna bestå eller utwecklas afsöndrade i mindre kretsar, utan att utarta till deformileter. Frankrike Paris d. 10 Febr. Seran natienalförsamlingen nästan enbåls ligt bade bewiljat Raimond de la Croisettes motion att sätta Ney de la Moscowa under tilltal, öfwergick den till diskussion af dotationslagen, som bwarken war mycket lysande eller läng, och slutade säsom man wäntade med afslag. Justitieministern Royer tog först ordet. Hans tal war försonligt, ja nästan ödmjukt. Regeringen bade i den fordrade bewillningen blott afsett en penningfräga; kommitteebetänkandet bade gjort den till en volilisk fråga af första od ningen, deraf följde, att det bief regeringens pligt att protesiera emot wigfa punkter i betänkandet. Sedan legitimisten Dufougerais uppläst ett föredrog mot lagen, hwari han genomgår de få ofta urrrepade beskyllningarne mot presidenten, fick Montalembert Ordet för dotationen. Hand tal war alldeles olämpligt, i det ban på det bäftigaste angrep majoriteten, att han mycket mer skadade än gags nade den sak fom han wille förswara. Piscatory beswarade i få ord detta tal, hwaraf det wille synas fom presidenten hade gjort allt godt, men församlingen allt ondt. Han war öfwertygad, att om man bewiljade prefidenten nya medel till att wärfwa inflytande, få skulle han lemna fin konstitutionella fällning. Kommitteen har ide haft för afsigt att uppträda fiendtligt mot presidenten, den bar dlott wänligt welat ätwarna honom. Man skred derefter ll om röstning. De röstandes antal war 690, adsoluta majoriteten 346. 294 röstade ja och 396 nej; säledes är nu dotmionen sörkastad. — d. 11 Febr. Miniferen qwarstäÄr. Moniteur förklarar, att den tillämnade nationalsubskriptionen wore wäl ett tecken till folkets synnerliga sympathi för presidenten, men pyresidenten tillbakawisar denna demonstration, fastän den wore nationel och friwillig. — Högsta militärbefälet i Paris bar blifwit fördeladt i i tre divi: sioner under generalerne Corellet, Guillabert och Levasseur. Ryssland. S:t Petersburg d. 6 Febr. Ett kejserl. manifest tillkännagifwer storfurstinnan Catharinas eklaterade förlofning med nosta fö nen till storhertigen of Medlenburg:Strelitz. Nyaste underrättelser. Daumark. Köpenhamn d. 16 Febr. Enligt underrättelser från Altona af d. 15 d:s inspekterade fältmarffolflöjtn. v. Legedutsch samma dag de der kantonnerande österrikiska trupparne, och ämnade om nägra ragar dit förlägga sitt högaqwarter. — J Holsten bar en armecbefallning utgätt, bwaruti 1) invalids efficerarne, 2) de, bwilfa wilja studera eler beträda någon annan leinadsbana, och 3) de införde officerare, bwitfa wilja qwarblifwa i tjenst, uppmanas art anmäla fig. Alla utländska soldater och uns derefficerare fota förasskedas. — Om resultatet af grefwe Sponnecks underhandlingar i Wien urpgifwer Bof. Ieit., ost furst Schwarzenberg förklarat fig nöjd med den i Berlin träffade öfwerenskommelsen. En församling af notabil teter stall ega rum i Flensburg. Tyvsfskland. Berlin d. 14 Fetr. Furst v. Schwarzenberg och sr b. v. Man teuffel fota nästa sandag sammamträffa i Dresden; grefwe Buois Scamenstsin od frib. v. Prokesch ditwäntas äfwen. — Det förljudes nu mera bestämt ån förrut, att den myckct vm talade sammankomsten emellan fonungen af Preussen samt keifarne