ligen komma att göra inträng på 90 S R. F. De anmärkningar, fom af Prostarna Lundblad oc Almqyist framställdes, föranledde ej till någon ätgärd. — Biskop Heurlin fomplimenterade ferffildt lag. utslottet för den konstfärdigbet och stilistiska förmåga, ywarmed Betänkandet war uprsatt. — Banfo:utffottets utlåtande N:o 8, afstyr. kande motionen angående utsläppande i allmänna rörelsen af 10 och 14 st. sedlar blef efter en kort diskussion asslaget. — Motinären, prosten Broberg, angaf motiwerne för motionen och tydte att desse sedlar, fom i 46 är warit t Bankens hwalf skrinlagde, nu gerna kunde få lufta på fig litet och göra en resa genom landet. Doktor GBumaceliug motsatte fig denna resa, då man borde refpeftera Mif: sens Ständers förut fattade beslut. Dessutom wore frågan afgjord genom 3 ständs beslut. — Då likwäl biskoparne Holmström och Heurlin famt Doktor Thomander i likhet med motionären tyckte att sedlarne gerna behöfde att lufta på sig, blef Utlätandet wid anställd votering afslaget med 28 nej mot 19 ja. J Borgareståndet förekom bland annat lagutskottets betänkande N:o 4, i anledning af werkställd granskning af IJufitie:-DOmbuds mannens wid innewarande riksdag aflemnade allmänna redogsrelse, berättelser, äfwensom embetsdiarie och registratur och framkallade inom ständet en liflighet, fom förut under rikodagen ide egt rum. Redan under uppläsning af betänkandet anmälte fig flera talare. Uti diskussionen deltogo brr Björk, Petre, Bofens, Wetterberg, Linds stråm, Billström, Ekenman, Ef, Gezelius, Syk, Ekpdolm, Brink, Tern, Halling och Lagergren. Or Billström fann lagutskottet vå ett ej tillfredsställande sätt hafva fullgjort sitt äliggande, och anförde säsom ett särdeles curiosum, att utffottet ide mindre är tvenne gånger blomstersträtt Juftitiesombudsmannend embetsförwaltning, men deremct förbigätt flere frågor, fom Justitic-ombudsmannen likwäl uti sin berättelse framhällit. Det loford, som utskottet tilldelat, ansäg talaren ej wara wälförtjent. Ärkade äterremist. Ständet deslöt, att, utan widare yttrande, lägga utlätandet till bandlingarne. — vagutslottets utlåtande N:o 5, i anledning af wäckt motion om am tagande af ny allmän ciwillag, äfwensom bankoutskottets beränelse N:o 10, angäcude Rikets Ständers banks styrelse och förwaltning bordlades för andra gången, hwaremot konstitutionsutskomets memas rial N:o 5 med uppgift å de af samtlige Nikets Sänder wid innes warande riksdag godfände grundlagsändringsförslag, jemte ätslilliga från Rikets Ständer ankomna protokollsutdrag, lades till handiins garne. Wid föredragning i Bondeståndet af Lagusskottets utlätande n:o 4, begärde Bengt Gudmundson upplysning af utskottets ledamöter om orsaken dertill, att justitie ombudsmannen, eburu ban i ingressen erhällit utskottets högsta loford om nit och skicklighet, dock i utskottets utlätande längre fram erhällit en skrapa derföre, att han i sättet för utöfningen af fin yttranderätt ide iakttagit tillräcklig war: sambet. — Med anledning deraf erhöll Ola Mänsson ordet och upplyste att de anmärkta orden influtit i utlätandet efter anstäld votering i ufskottet, derwid den förseglade sedlen bestämt ordalagen i utlätandet, enligt deras tanle, fom ansett justitie-ombudsmannen bafwa walt för hårda uttryck mot hönsta domstolen; talarrn kunde ej gilla utlätande i denna del. Strindlund, Arwid Andereson, Petter Claesson, m. fl., yttrade med Ola Mänsson den äsigt, att justitieombudsmannen alldeles ide gjort fia förtjent af nägon tillrättawisning af utskottet, och ansägo billigt att bemälde embetsman egde lika rätt art klandra bögsta domstolen fom lägre embetsmän; fom ningen torde bafwa warit swär att höra för ätskilliga embetsmän i utskottet, derföre hade skrapan tillkommit. Rutberg kunde icke finna anledning till anmärkning mot justitie-ombudsmannen, då denne ene daft anmärkt mot bögsta domstolen att alldeles stridiga beslut blifvit der fattade i fullkomligen likartade rättsfall, oc) yrkade juftitie-ombudsmannens decharge utan anmärkning. Sahlström gillade wisserligen justitie ombudsmannens nit, men fann bonom hafwa gjort påde för mocket och för litet: för litet. emedan han ide ansssält mera