och önskar, att Preussen sålunda måtte handla och faktiskt och energiskt afbälla bolstenska regeringen ifrån att twärt emot fredsslutet gifwa signalen till frigets förnyande. — Bof. Beit. will weta, att Palmeiston å nyo uppfordrat Preussen att göra slut på stäthållarskapets motständ, oc) är man nar turligtwis högst förbittrad öhver en sädan fordran, och bemärker, att holstenska armeens afwärnande skulle erfordra 70,000 man, e: medan den beslutat att förswara sig mot bwem det wara må; man frågar derjemtce, om England genom dessa fordringar mapånda äme nar förbereda en fremmande intervention, då man wet, att Palmer ston före fredsslutet förklarat, att ban ide wille lägga något binder i wägen för en rysk intervention. Prän Frankfurt beter det, att förbundsdagens trängre råd nas turligtwis will hertigdömenas underkastande. Tyskland. Preussiska officiella blaren innehälla nu terten till den af Preussen till Österrike afsända depeschen, hwaraf inbämtas att Preuös fen ide will sända någon gesandt till Franffurt, få långe församlingen anser fig för den återupprättade förbundsförfamlingen. J de halfofficiella preussiska organerne heter det, att England och Frankrike hafwa förklarat, att icke wilja läta representera sig wid en förbundsförsamling, hwaruti Preussen icke deltager. Det trängre rådet i Frankfurt har nu definitivt konstitucrat fig och utnämnt ässkilliga kommissioner. Esterrike. Wien d. 29 Aug. Det derättas, att ryska kabinettet beslutat att hos de wänskapliga hofwen utwerka en stor diplomatisk kongress, sädan fom den i Wien 1815. Wid denna kongress skulle alla fväf: wande europeiska frågor afgöras och ny grundwal låggas för det europeiska statssystemet. Blott vå denna wäg anser ryska kabinettet det möjligt att i grund undanrödja de faror, fom nu i tre år hotat cutopeiska freden. Grefwe Nesselrodes resa till Jsschl tros nu hajwa till syfte att winna österrikiska kejsaren och bang kabinett för ryska i: reen och förmå Österrike att i förening med Ryssland werka för upprättandet af en europscisk kongress. Frankrike. Påeris d. 2 Sert. Enligt Bulletin de Paris förestlår ett partielt ministerskifte. J ett minixerräd under Louis Napoleons presidium woro meningarne delade om den bällning regeringen skulle intaga mot nationalförsamlingen wid dess sammanträde, antingen man skulle förelägga densamma financiella od andra mål, eler ett förslag om förlängande af presidentens mandat, men man kom icke till något beslut, och skall först definitivt bestämma fig efter prefi: dantens äterkomst från Cberdourg, då äfwen de ministrar, fom äre i minoriteten, skola afträda. — Den politiska apatbie, bwari folket war sjunket, begynner åter förswinna och man märker en wis rörelse i förstäderna. Härtill skall isynnerhet sällstapet le Dix Decembrees bonapartiska mani: festationer bidragit, i det de werkat motsatsen af hwad man wäntat: i stället för sympathi för presidenten, bafwa de hos follet ingjutit misstroende. Detta sällskap hade äfwen uppmanat officerare och uns derofficerare af alla korpserna i Paris att deltaga i en banlett för presidenten. Omedelbart sedan detta blifwit dekant afgick ett cirkufär undertecknadt af alla under Changarniers befäl stäende brigad generaler, fom förbjöd alla ofsicerare wid arreststraff att deltaga i denna bankett. Detta förbud bar wäckt någet uppfeende, emedar man deri åter will fe ett tecken till det mindre goda förständet e mellan presidenten och krigoministern å ena sidan och Changarnier ä andra. — d. 3 Sept. Prcsidenten dar i dag afrest till C6erbourg. Han wäntades förgäfwes till banegärden, emedan han tog en annan wän, för att undgå alla slags uppträden. — d. 4 Sept. De ministeriella bladen berömma utomordeneligt het emettaagande fom Prefsikenten nu röner på resan till Gberbonra.