Re ev Otili. W2W 22 A11-2 bred beter, att vet ang d det sist ankomnu fredsförslaget. — Enligt Hamb. Nachr. bar borgmästaren i Haderslev, Etarsrådet Vassen låtit under beslag långa Norsslesm igska tidningen of d. 15 Sunt, emedan den irneböll imurgentregeringens kungörelse an gående. wal til landsförsamliagen. Prinsen af Noer bar bortar: renderar fina fora wackra godd Dämfbenvaldt och afrest nt Italien. FKelsingör d. 19 Juni. Eniigt jolfrafnangen d. 1 Febr. 1850, utgjorde Helsingörs folfmängd BOM, ba araf fyra emellan Ättio: fem od) nittio och en emellan nunv oc nittiofem År. Zyskland. pwarken från Franffurt eller Berlm bar man några tillförlitliga underråttelser om underbandlingarne emellan Preussen och Öd. sterrike. De få fattade förbundafärningarnes befattning förslärfes betydlint. — J Preussen bafwa flera tidningar och deribland Rene Pr. 3Ieit. förlorat postjörsandningsrattigbeten. Flera tidnin: gar bafwa blifwit lagde under beslag, och åter andra mtragna. Berl. NRacdtrs wil af pälitlig falla weta, att fejsaren af Nyland wantas till London. Frankrike. Paris d. 15 Juni. Ten för totarienslagen nedsatta fommits tee bar ändtligen fattat ett beslut. Den föreslar lagens förfastande, och instranker fig nt bewiljander af 1.640,000 fr., en gang för alla, till betalante af presidentens skuld, eller, fom den uttrocker fin, för att bestrida omkosin derna wid presidentens infrallonon. Detta bes slut bar i äckt fort urrseende. Da enliagt ministrarnes och rresidentens organers förklaringar ett eftergifwande a regeringens sida fy: nes omdjlngt, få maste, om nationalföramlingen ai den nästa tisdag sannolikt forekommande offentliga debatten antager kommitteens förs flag, en örven bronung föremar emelldn de begge statsmakterna. — Staven Toiers resa til England och de benge fördrifna dyna: stiernas jerjoning sysseljätt er utomordentlige allmänna uppnaivffame beten. Tviers förtrogna wilja weta, att ban ar emot all förlifning och förenmg met te gamse bourbonerGäo, oc att ban I denna anda will of all maft amwerka på Lut vig Phtlip, som i öfrigt skall för: afta nllkomsteen af en legitimistist rcuauration. — J eti tal, fom Louis Napolton höll i Ett Qne niin till arbetarne, jörekommer följande: Dana upvrifngatte oc mest tillgifna wänner äro ide i palatserna, de bo i kojorna; de finnas ej under de goldena talen, utan i werfuuderne, vå de allmanna platsarne och rå landabygden. Detta ytirande bur wädt mycken förargelse; patrie sefer att förklara det med an saga, att presidenten glömt ent litet ort; ban skulle nämligen blott bafwa sagt: vina mest ullgifna wanner finnas ide blott i palatserna. Pen Moniteuren bar ide dena atverbai den offictesta rterten, och Dix Decembre, fom galler för presidentens spectella organ, Cttenngen Napoleon existerar ide mera), beter Patrie tör den anger, fom detta blad fänner öfwer nämnce tal, och för ten bemödanden att lugna pa: I. tferna oc de gyldene taten. PÖresse försäfrar pulatserna de om. art de funna gifwa sig tidirede; sasom sakerna nu sta bafwa dessa ord ingen farlig bitydelse; för 14 dagar sedan, innan wallagen ut sardades och innan presidemten begärt te ire millionerna, kunde par latserna fanhända hafwa fruktat for namnde ords betpdelse. — d. 17 Juni. Det förflaras för safert, att om den föreslagna lagen angående presidentens gage förkastas af nationalförsamlingea, hela minist ren resignerar. England. gondon d. 14 Juni. Tyhiers aflade i går ett fort besöt i Ohrerbus set. Markisen af Landsdone, ford Brogham och flera andra pairer mottogo bonom på det hjertligaste. Sednare ankom äfwen Lord palmerston och tryckte den franske exministerns hand på det wän: skapligaste. i — Times meddelar angående Ludvig Pbilips belsotillständ föl: Fö — — — 2 2 Fa 2 AN OR ä 2—