— D. 2 Maj. Sue bär i dag blifwit officielt vroklamerad fås fom deputerad för Paris. — ÄAhwen wid walet i Soaneoch Loire departementet hafwa socialisterne segrat. — Constitutionel fordrar en författningsrevision och en förlängs ning af presidenturen för Louis Naroleon Få 10 år. — Moniteur förmåler, att regeringen utnämnt en kommission till förberedande af en lag angaende nödiga reformer i wallagen. De utnämnda ledamöterne tillhöra samtlige nationalförsamlingens majoritet (Tbiers, Mole, Berrver, Montalembert, Broglie, Leon Faucher, Piscatory o. s. w., samtlige medlemmar af deruteradeklubden du Conseil dEtat). Denna underrättelse bar wäckt stort uppsscende och betraktas såsom första steget till de Af en del utaf nationalförsamlingen ifrigt fordrade energiska åtgärderna. Thiers partiet tycktes wara willrädigt, om det fall sluta fig till den genom denna fommisfiong utnämnande beträdda wägen eller ide, och wenstra sidan protesterar bögt mot denna fränfning af författningen; life wäl twiflar Patrie ide på framgången deraf. Redan de första das garne af nästa wecka skall kommissionen bafwa slutat sina arbeten, och derefter genast framlägga förslaget för nationalförsamlingen. — Tyskland. Berlin d. 4 Maj. Den tillämnade furftes kongressen kommer att hällas i härwarande kongl. flottet, hwartill man redan gör förberedelser. MNysssland. Från Warschau strifwes d. 26 April: Kejsar Nikolaus hitwåntas d. 16 Maj. Antalet af de ryska truppar, dwilka wid denna tid skola wara samlade i Polen wid preussiska gränsen, uppgifwes till 200,000 man, och kejsaren ämnar med dem förctaga en sior mönstring, wid bwitfen de skola wisa sig i full rustning, få dan den bör wara wid ett förestäende fälttåg. Det synes, att det warit Kejsarens allwarliga beslut, att, i bändelse af krigets förnys ande i Sleswig ä Preussens sida, då inskrida till Danmarks förs mån; men detta fan numera ide befaras, då Preussen efter allt utsecnde gifwer efter för de gjorda allwarliga föreställningarne och nu bjuder banden till fredeslut. Doktor Wieselgren och den inre missionen. J Aftonbladet för d. 30 Avril läses: Or doktor Bjicfel: gren böll i lördags det andra af fina Föredrag rörande den inre misfionen. Han började detta föredrag med en förklaring, att werfsambeten för den inre missionen ide är ny idland of, utan att twärtom Bibelsällskaper, Nykterhetssällskaper och Skyddsföre: ningen ide äro att betrakta annat än fom förberedande enskilda sällskaver för en dylik inre mission. Han föreslog derpå wisligen tvenne försigtighetsmått, neml. forst, att sällskapets medlemmar icke unrycklinen mätte statuera sig fom de troende, bwarpå, fåfom ban riftigt anmärkte, minga all warliga funde flöta fig, samt för det andra tillika förebygga, att ej förfamlengarnes ordinarie presterskap bärigenom i någon mån måtte anses frikalladt från fina skyldigbeter. . Sedan fortsatte ban beswarander af de frågor, bwilka ban från början bade framställt till beswarande. De frågor, med hwilka ban denna afton sysselsatte fia, woro dessa: 4:o Har England warit olyckligare eller London oroligare derföre att det upprörts af den inre missionen? 5:o Ha de fattigare klasserna wunnit något genom mord och wäld, eller tvärtom? 6:0 Har engelska statekyrkan lidit fina meka förluster, sedan den inre missionen började werka, eller har icke twärtom hennes anhäns gares antal förökat fig? 7:o Kan wår statskyrka bindra bebofwet af den inre missionen att gifwa sig tillfänna, eller kan bon annars hindra uppkomst af Baptistföreningar och andra separatsamfund? Under befwarande af den förstnämnda bland dessa frågor re doajorde br W. först för det Londonsla Sällffapets för den inre missionen fällning, huru det, stiftadt 1835 med en fond af. 2000 p. st., nu bade förkofrat fig til en fond af 14000 Vv. st., hwarmed det underböll ett antal af ide mindre än 200 missionärer i sjelfwa Lone don. Derpäå skildrade ban patbetiskt, buru wid de frestelser till brott, fom nöd och förtwiflan der ide fällan ingifwa, fadern med fina bes wekande föreställningar och böner bade allbakabällit sonen, sonen fadern, makan maken, systern brodern — allt i kraft af den werkan, som missionärens predikningar bade haft. ö Den andra af de här ofwan framställda frågorna borde wäl för de äbörare, dem br W. bär hade framför fig, ite tarfwa något hvar. Men denna gaf hr W. gynnsam anledning att upprepa fina förut yttrade farhågor för ett bog ardetsklassen fig inrotande begär